”Jag jobbar extra på sportlovet”
På skärgårdsfärjan Gudingen sitter Kristina Jansson från Saltvik Sonröda och äter lunch. Det visar sig att hon är på väg till Sottunga för att jobba – trots att hon egentligen är ledig.
– Jag är svenskalärare för inflyttade. Vanligtvis jobbar jag i grundskolan i Näfsby med barn som har flyttat hit, men nu under sportlovet jobbar jag extra på Sottunga med att lära inflyttade vuxna svenska. Det är lite roligt tycker jag och jag kan lika bra sitta på den här färjan som den till Sverige. Det är så sällan jag åker till skärgården annars.
Men varför vill du jobba när du egentligen är ledig?
– Det är annorlunda, ett ombyte från vardagen. Jag har ju inga småbarn längre, så jag kan fara lite hur som helst.
Vad är det roligaste med att jobba som svenskalärare för inflyttade?
– Det är roligt att träffa människor från hela världen, både vuxna och barn. De har ju sin kultur och ibland kan det faktiskt vara ganska jobbigt för dem att komma in i vårt samhälle, det är mycket som är annorlunda.
Vad gör du när du inte jobbar?
– Jag simmar och försöker hålla i gång. Vi har ett stickcafé på biblioteket i Saltvik och så är jag med i marthorna. Och umgås med barn och barnbarn, det är roligt. Jag håller på med släktforskning också.
Har du hittat något spännande om din släkt?
– Ja, jag tycker att det är spännande i alla fall. Jag började med Stora ofreden och i Karl XII armé fanns en militärpukare som flyttades till Åland när kriget var slut. Mörk hette han och hans familj. Här blev de länsmän och postiljoner. Därifrån har jag forskat ända fram till mitt lilla barnbarn.
Vem vill du hälsa till?
– Jag hälsar till mina elever, till mamma Lisa och till övriga familjen.
