Förra året plundrades 67 av 115 ejderbon på Båtskären. I år har bara 10 bon fallit offer för predatorer.– Ådan har alltid varit som ett heligt djur i skärgården, säger Lucas Wideman, ordförande för Archipelago Pares r.f.
På söndag morgon klockan sju drog ordförandena för Archipelago Pares rf och Ålands fågelskyddsförening r.f. ut till Båtskären, drygt tre sjömil söder om Järsö, för att räkna ejderungar. Nyan följde med för att se hur inventeringen går till och för att få veta mera om arbetet som görs för att skydda ejderstammen på Åland. Wideman är också ordförande för Ådans vänner, som startade som ett av landskapsregeringens tidsbundna leaderprojekt, men som nu kommer att fortsätta även efter projektets ursprungliga tidsram.
Samarbete
Ådans vänner och Ålands fågelskyddsförening samarbetar.
– Ådans vänner består främst av gamla vårfågeljägare och fågelskyddsföreningen består av fågelskådare. Vi åtgärdar saker baserat på vad fågelskyddsföreningen observerar, säger Wideman.
Båda föreningarnas verksamhet består i sin helhet av frivilligarbete och enligt Johan Ekholm, ordförande för Ålands fågelskyddsförening, är det bättre att många gör lite än att en gör allt.
– Vi måste samarbeta för att nå våra mål, säger han.
Inventeringarna görs en gång per vecka och bokförs noggrant. På söndagen räknade Ekholm till 485 ejderungar på Båtskären och Kobba Klintar, 202 på Lilla Båtskär, 158 på Stora Båtskär och 112 på Kobba Klintar.
Ständig bemanning
Tanken är att Båtskären under våren och försommaren alltid ska vara bemannade av minst en person, som skrämmer iväg predatorer under ejderns häckning. Sedan den 29 april i år är det bara ett par enstaka nätter då ingen har haft möjlighet att övernatta på Lilla Båtskär och hålla vakt.
– I början av våren är trycket från de hungriga predatorerna högst. Orsaken till att ejdrarna här har klarat sig bättre i år är att vi direkt från början av häckningen har kört med stenhård bemanning. Det har gjort en otroligt stor skillnad, säger Wideman.
Lilla Båtskär ägs av landskapet och hyrs av Allwinds Ab, som har vindkraftverk på Båtskären, men Ådans vänner får för en liten slant använda sig av stugan. På Stora Båtskär finns en gammal lotsstuga från mitten av 1800-talet. Den renoveras som bäst för att Ådans vänners medlemmar ska kunna övervaka ejdrarna därifrån från och med nästa år. Landskapet står för materialkostnaderna, men själva arbetet sköts av frivilliga krafter. Så tiden blir inte lång när man sköter Båtskärens bemanning.
– Här finns så mycket att göra så att det sällan hinner bli långtråkigt, säger Wideman.
Predatorer
Ejderstammen hotas av många djur. Wideman nämner trut, kråka, fiskmås, havsörn, räv, skogsmård och de invasiva minkarna och mårdhundarna. Wideman säger att havsörnen står för över hälften av alla fall av uppätna ejderungar, men att Ådans vänner fokuserar på de hoten man kan åtgärda i dag. Havsörnen är fridlyst.
– Vi är ju här och arbetar, det är politikerna som säger vad vi får göra, säger han.
Ådtak
Att skrämma iväg och jaga de djur som hotar ejderns häckning är inte allt som Ådans vänner gör för att skydda ejderstammen. Med talkokraft byggs det också så kallade ådtak. Ett ådtak är ett tak som läggs över ejderns bo för att göra det svårare för andra hotande fåglar, som havsörnen, att se bona.
– Snart har vi byggt närmare 500 tak, säger Wideman.
Ett ådtak fungerar ändå inte som en fågelholk, där man kan placera den vart som helst och vänta tills en fågel flyttar in.
– Ådan väljer själv var den ska bo, så du måste först hitta ådans grop. Sedan kan du lägga taket över boet efter häckningen och hoppas att häckningen sker på samma ställe igen nästa år, vilket den oftast gör, förklarar Wideman.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
