DELA

Halm, trä och lera: vad mer behöver du för att bygga ett hus? Nya Åland gjorde ett återbesök på Magnus Hallbergs halmhusbygge i Lemland Söderby, där man var i full färd med att lerklina innerväggarna.

Det är ganska jämnt ett år sedan Nya Åland gjorde reportage från Magnus och Karolina Hallbergs bygge av ett bostadshus av halmelement i Lemland Söderby. Som besökare märker man skillnaden mellan det här bygget och ”vanliga” byggen. Luften inne i huset är frisk, just nu fuktig av leran som väntar på att tjoffas upp på väggarna, men utan starka lukter som sticker i näsan eller får ögonen att rinna.
– Det här huset är inte för tätt eller för torrt. De organiska materialen är bra för luftrören, säger Magnus Hallberg.
Bygger man ett hus av halmelement är det naturliga steget att putsa innerväggarna med lera. Tekniken har funnits bokstavligen sedan stenåldern.
– Leran är inte bara organisk, den är också skulptral, säger Magnus Hallberg.
Det betyder att man kan forma leran, till exempel göra rundade kanter och hörn.
– Så att väggytan får lite liv, säger Magnus Hallberg.
Golvet i entrén och våtutrymmet blir också av lera. Golvet läggs i tre skikt: ett grundskikt, ett mellanskikt där den vattenburna värmen läggs in, och ett ytskikt som förstärks med linolja.

Tre lager
Lerkliningen av väggarna görs också i tre lager. Det yttersta skiktet kan ha vilken färg som helst – det går att beställa lera med olika pigment från leverantören. Magnus Hallberg funderar på att använda den blåa lokala leran som ytputs i ett av rummen i huset i Söderby.
Arne Nieland från entreprenören Löfbacka Traditionsbygg berättar att de importerar leran från Estland. Den levereras med bindemedel och sand. Det går också att blanda i olika dekorativa element som snäckskal, blåklint, linhack, halmhack eller marmor.
– Men man kan också stryka lerväggarna med målarfärg som passar bra med lera om man vill, säger Arne Nieland.
Han tar en murslev full av lera och smetar ett tjockt lager direkt på halmväggen. Varje lerskikt behöver torka ett par-tre dagar innan man smetar på nästa.

Jämnar ut
I badrummet blir det duschkabin eftersom väggarna inte får några fuktspärrar.
– Här blir det lera på träväggar, och förstärkt självdrag med en fläkt som suger ut fukten, säger Magnus Hallberg.
Han tror dock inte att fläkten behöver gå på högvarv särskilt ofta.
– Leran på väggarna suger åt sig och släpper sedan ifrån sig fukten.
Leran är bra på att jämna ut fukthalt och temperatur och skapar ett behagligt inomhusklimat.
Det går att lägga in värmeslingor i väggarna mellan lerskikten.
– En fördel med värmeslingor i just väggarna kan vara att man får lågstrålningsvärme som inte virvlar upp damm och som är behaglig för kroppen, som en strålning från en kakelugn, säger Magnus Hallberg.
Bygget har tagit tid, bland annat eftersom Magnus har varit involverad i bygget av segeljakten Alanta i Sjökvarteret, och Arne i renoveringen av huset på Ålandsvägen 65 i Mariehamn. Men planen är att familjen ska kunna flytta in efter sommaren.
Då blir det kanske Ålands mest miljövänliga hus: byggt av restprodukten halm, på plintar i stället för en betongplatta, och med väggar och golv av lera och granspont. Huset får även solpaneler, kakelugn och en vedspis som eldas vid behov.
På backen utanför bygget ligger en hög med torkad blålera.
– Den har vi hämtat från andra sidan vägen. Den ska användas till golven, säger Magnus Hallberg.
Det är ett billigt byggmaterial: bara att blanda ut med sand och vatten, och armering i form av halm eller annat organiskt material.
– Finns det kottar, pinnar eller annat skräp i leran så kan det åka med, säger Magnus Hallberg.