DELA

I kväll sker invigningen av Bomarsunds besökscenter under pompa och ståt.I centrets permanenta utställning berättas bland annat om vad som ledde fram till slaget vid Bomarsund, och besökaren får en inblick i allmogens levnadsförhållanden under den tiden.Men utställningen blickar också framåt.– De tre pelare som det åländska samhället i dag vilar på växte fram ur Bomarsundstiden: Mariehamn, sjöfarten och demilitariseringen, berättar överintendent Graham Robins.

Den permanenta utställningen på Bomarsunds besökscenter innehåller ”genomgående relativt få museiföremål”, berättar Ålands museums överintendent Graham Robins.

I stället har man satsat på så kallad storytelling, där bärande attribut är filmer, stora litografier och målningar.

– Tanken är att presentera berättelsen via filmer med ciceronerna eller guiderna Jon Henriksen och Siri Donning. Tanken är att berättelsen blir mer tillgänglig för besökaren på det här sättet än genom långa texter på väggarna, eller om jag skulle stå och berätta på film. I filmerna iscensätts ett besök på Bomarsund, där de leker på stranden, vandrar i ruinerna, har picknick och hela tiden pratar om Bomarsund, berättar Robins och fortsätter.

– Vi vill också visa den vackra miljön med stora bilder. En viktig tanke är att allt hänger ihop, att besökarna ska få allt-i-ett. Besökscentret är inte slutmålet, utan vi hoppas att besökaren ska komma hit och inspireras att sedan gå ut och besöka ruinerna och de historiska miljöerna runtomkring för en helhetsupplevelse av Bomarsund.

Överintendenten vid Ålands museum Graham Robins berättar om tanken bakom den permanenta utställningen i Bomarsunds besökscenter.

Graham Robins berättar att den permanenta utställningen består av fyra delar.

– Först har vi inledningen, som handlar om stormaktspolitiken från början av 1700-talet, med Peter den stores vision om ett Storryssland. Andra delen handlar om hur ålänningar och militärer lever tätt tillsammans under flera decennier. Tredje delen berättar om hur Bomarsunds fästning byggs upp, och fjärde delen handlar om Krimkriget och slaget vid Bomarsund.

Som ackompanjemang till filmerna hänger alltså stora bilder på väggarna.

– Vi har enbart valt målningar av Karl Emanuel Jansson (1846–1874, reds anm.), för han får fram känslan av den åländska allmogens levnadsmiljöer så bra, berättar Robins.

Samtliga illustrationer och litografier i utställningen är från år 1854 och gjorda av illustratörer som var med vid slaget vid Bomarsund.

”Helt enastående”

Modellbyggaren Håkan Lindberg har på beställning byggt två modellfartyg till utställningen. Det ena är en modell av HMS Blenheim, ett brittiskt linjeskepp som deltog i anfallet av Bomarsunds fästning 1854. Inför bygget beställdes ritningar från London in och fotografier från ett systerfartyg.

 

Håkan Lindbergs fartygsmodell av HMS Blenheim, som kom att spela en avgörande roll i slaget vid Bomarsund.

Graham Robins är full av lovord över Lindbergs modell.

– Den är helt enastående. Jag har lovat flera sjöhistoriska forskare i London och Dublin och andra ställen att visa upp det här. Blenheim var nyckeln till historien om Bomarsund. Hon lyckades ta sig upp genom Ängö sund till Bomarsund, och det som avgjorde var ångkraften. Det var nyckeln till anfallet mot Bomarsund.

Skickliga affärsmän

Håkan Lindbergs andra fartygsmodell i utställningen är Nikolai Sittkoffs bark Mariehamn, som 1882 blev det första åländskt ägda fartyg som seglade jorden runt.

– Det som också är viktigt är att historien inte tar slut med slaget vid Bomarsund, det fanns en fortsättning. Staden Mariehamn grundades som en direkt konsekvens av att Bomarsund förstördes. Bomarsund var en dynamisk plats där ålänningarna till exempel blev skickliga affärsmän. De tre pelare som det åländska samhället i dag vilar på växte fram ur Bomarsundstiden: Mariehamn, sjöfarten och demilitariseringen, berättar Robins.

Fastighetsverkets arkitekt Daniel Andersson är den som står bakom besökcentrets arkitektur.

Vad är kungstanken bakom arkitekturen?

– Kungstanken är dels att det är byggt i trä. Det har flera attribut som kopplar till Bomarsundstidens empirearkitektur. Jag har försökt fånga upp detaljer och uttryck från den tidens arkitektur och tolkat dem på mitt eget sätt.

– Det har också varit viktigt att hitta rätt placering så att byggnaden smälter in och inte förstör i landskapet. Centret ska inte heller sno strålkastarljuset från ruinerna och inte heller förväxlas med dem. Det ska hjälpa till i berättelsen; storytelling har ju en framskjuten plats i utställningen och redan från parkeringen ska besökarna förhoppningsvis känna att arkitekturen skapar nyfikenhet och en känsla av dramatik.

Hur har det varit att jobba med det här projektet som arkitekt?

– Det har varit ett väldigt intressant uppdrag. Som ålänning har man ju berört historien tidigare, men i och med det här projektet har jag läst in mig ordentligt på historien kring Bomarsund. Det har varit otroligt lärorikt på det sättet.

– Att som arkitekt ha fått vara med från det första penseldraget ända till invigningen känns också riktigt bra – det är inte alla som får det, man kan bli utbytt också. Jag har också fått jobba med material och med lösningar som inte är de vanligaste, till exempel att vi har trä på taket i stället för plåt.

 

I kväll sker invigningen av Bomarsunds besökscenter. I morgon fredag öppnar centret för allmänheten.

Invigning

Den officiella invigningen av Bomarsunds besökscenter sker i kväll torsdag klockan 18.30–20.00. Invigningstalar gör Jörgen Pettersson. Det vankas också bland annat musikaliska inslag, och inte minst sker avtäckningen av Christoffer Relanders konstverk Kolsvart och Naturvit ur serien Stenformation. Verken avtäcks av fastighetsverkets styrelseordförande Agneta Erlandsson-Björklund klockan 19.15.

Besökscentret öppnar för allmänheten i morgon fredag klockan 10.00, och håller sedan öppet dagligen klockan 10–17 fram till utgången av september.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp