DELA

En ond cirkel. Det är vad företrädare för intresseorganisationen Reseda kallar sambandet mellan psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet.

 
– Den ständigt återkommande oron för ekonomin är ett gissel. Om man blir sjuk och måste vara på sjukhus, då kan det bli ännu värre. Man har dubbla kostnader för boende och för sjukhusvistelser. Det försvårar återhämtning och tillfrisknandet. Oro för ekonomi ökar också risken för självmord, konstaterar Martina Lindholm-Eriksson som jobbar på ÅHS psykiatriska rehabiliteringsmottagning.

Många som lider av mental ohälsa är sjukskrivna, vissa under långa perioder.

– Hälften av alla sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa. Depression är en folksjukdom. Många slås ut från arbetslivet, säger Henrik Lagerberg, ordförande för Reseda.

Vissa kan aldrig återvända till ett ”normalt” jobb och blir då sjukpensionärer.

– En del har varit i arbetslivet och hunnit skaffa sig pensionsinkomster, men det finns de som har sämre utgångsläge. Man kan förbättra sitt läge genom att ta ströjobb, men inte för mycket, för då åker sjukpensionen.

Dyra mediciner

Men också själva sjukdomsbeskrivningen kan medföra att man tappar kontrollen över ekonomin.

– Om man är bipolär så kan man i sin maniska fas skaffa sig kreditskulder på enorma belopp, säger Henrik Lagerberg.

– Sen finns det de som inte öppnar sina räkningar. De ekonomiska problemen är så mångfacetterade för den här gruppen människor.

 

 

1932115

 I sin maniska fas kan man skaffa sig kreditskulder på enorma belopp

 

Också problem med tidsuppfattning eller organisering kan bli dyrt.

– Många har svårt att passa tider och komma till läkarbesök och det är förenat med avgifter. Samhället i dag är också så digitalt och många av mina klienter har inte råd med en smartphone, säger Lindholm-Eriksson.

– Det kan också vara svårt att betala räkningar via nätbanken, säger Lagerberg.

Även mediciner är en kostnad att ta i beaktande.

– Det finns ett ersättningssystem, men då måste man hålla reda på att läkaren skriver ut de läkemedel som är inom högkostnadsskyddet.

”Det är en djungel”

Många i den här gruppen i samhället får förlita sig på stöd av olika slag.

– Men det är en djungel. Vi har en socialkurator som jobbar enbart med det här och många behöver hjälp. Och det kan kännas väldigt förnedrande, ingen människa vill känna att hen ligger samhället till last, säger Lindholm-Eriksson.

Att ha en utsatt eller begränsad ekonomi är inte bara tungt, det kan också sätta käppar i hjulet för återhämtningen.

– Man kan inte komma med på bio eller kaffe för att man inte har råd och då kommer man inte ut i samhället, är social och träffar bekanta, säger Lindholm-Eriksson.

 

2299676

Medborgarlön skulle kunna vara en väg

 

Psykisk ohälsa och ekonomiskt utsatthet går hand i hand, konstaterar Lagerberg och Lindholm-Eriksson. Och det är ett problem som måste tas på allvar.

– Man borde höja levnadsbidraget för den här gruppen. Det är inte enkelt att få jobb om man varit borta från arbetsmarknaden i tio år och den psykiska ohälsan är i botten, säger Lagerberg som efterlyser mer flexibla arbetsmöjligheter.

– Vissa kanske kan jobba tre timmar i veckan, det är så olika, säger Lindholm-Eriksson.

Men att få göra något, eller att ha den ekonomiska friheten att få pröva på något, höjer livskvaliteten.

– Medborgarlön skulle kunna vara en väg. Vi har helt enkelt inte råd att ha grupper som har det så här i samhället, säger Lagerberg.

 

OBS. Artikeln skrevs och publicerades under hösten 2018 och är inte uppdaterad.