Att söka utkomststöd är en stor process som kan kännas integritetskränkande. Det konstaterar personliga ombudet Harriet Storsved som träffat många som fastnat mellan glapp i systemet eller fått avslag på avslag.
– Det är tragiskt att man hamnar i en sån situation.
Harriet Storsved på handikappförbundet agerar stöttepelare när livet blir jobbigt eller invecklat. Ofta handlar det om ekonomi.
– Jag informerar och vägleder i hur man ska ta sig fram i vårt komplexa skyddsnät.
Hon konstaterar att det är ett ”tungrott” system.
– Jag kan följa med till socialen eller hjälpa att fylla i ansökningar.
För att fylla i en ansökan, vare sig det gäller utkomststöd eller bostadsbidrag, är inte så enkelt som det kan låta.
– Alla begränsningar och problem lyfts fram. Det kan vara jättetungt och en svår process att inse att man är i det läget. Det finns en skam i att inte klara sig själv, att uppleva att man blir utpekad. Man känner kanske att man blir en belastning för kommunen, istället för att se det som en rättighet.
Glapp i systemet
Den ekonomiska situationen har också en viktig koppling till välmåendet.
– Har man det svårt ekonomiskt, så sänker det det generella välmåendet.
Utkomststödet är menat som tillfällig hjälp, men för många blir det en långvarig lösning.
– Det är existensminimum, man kan aldrig unna sig något. Utkomststöd ska vara sista utvägen när alla andra förmåner är sökta.
Varför blir det långvarigt för många?
– Man insjuknar, blir långvarigt sjukskriven vilket leder till ekonomiskt utsatthet och när man väl halkat ur är det svårt att komma tillbaka in i rullorna igen.
Vissa fastnar i glapp i systemet.
– Det kan bli så att man inte är arbetsför, men ändå inte får ersättning. Samma om man söker sjukpension. Det kan bli många års ruljans, där man får avslag på avslag. Det är sorgligt.
Skammen gör att vi tiger
Det är också ett stressmoment att inte blir trodd, konstaterar Storsved.
– Man vill ju vara frisk och jobba. Det är tragiskt att man hamnar i en sån situation.
Och systemet är väldigt komplext.
– Det är superkomplicerat. Jag tror aldrig jag kan säga att jag kan det.
En tanke som lyfts upp är medborgarlön, vad tror du om det?
– Det känns som att det skulle vara enklare. Då blir man inte tvungen att blottlägga sig, bevisa att man är sjuk och redovisa allting varje månad.
Efterlyser erfarenhetsexperter
När det kommer till Åland tycker hon att rättssäkerheten skulle bli bättre om man förenhetligade socialskyddet till större enheter.
– Det är komplicerat på Åland med alla små enheter. Man ska kunna brett om mycket, det är inget lätt uppdrag.
Hon håller med Qandra Henriksson (Nya Åland 12.12) om att det borde införas erfarenhetsexperter i beslutsfattandet.
– Det finns inget som kan slå det. De skulle kunna förmedla förståelse, stöd och verklighet.
Erfarenhetsexperter inom psykiska ohälsa har utbildats och används, men det verkar krävas lite mer ännu för att bryta tabun och stigmat kring ekonomisk utsatthet.
– Det är så skambelagt. Skammen gör att vi tiger. Vi är ett rikt samhälle, men vi ska inte glömma att det finns människor som har en ekonomiskt ansträngd situation. Det kan i princip drabba vem som helst.
OBS. Artikeln skrevs och publicerades under hösten 2018 och är inte uppdaterad.
