Stödbehovet blir allt större. Det konstaterar socialchef Cecilia Dahlström och säger att det speglar samhällsutvecklingen.
– Folk har det lite sämre ställt.
Att andelen fattiga i samhället har ökat syns i kommunernas socialkanslier, dit man vänder sig om man har behov av utkomststöd.
– Det är långsamt, men stadigt ökande, säger socialchef Cecilia Dahlström som arbetar på Lemlands kommun men talar för Åland som helhet.
Majoriteten av de som söker utkomststöd är ensamhushåll, andelen män bland de sökande är störst och ökande.
– Det är dyrare och skörare att leva ensam.
Men hon upplever att tröskeln för att be om hjälp har sänkts.
– Jag tror det är tungt för många äldre, men synen håller på att förändras.
Kan ge förebyggande stöd
Hon tycker det är bra att utkomststöden bestäms i kommunens socialkansli, istället för FPA, då kommunen kan ge mer personlig service.
– De individuella fallen skulle falla bort om allt var hos FPA.
För i vissa fall kan kommunen gå in och ge en extra stöttande hand.
– Förebyggande utkomststöd som är en procentuellt mycket liten del av det totala utkomststödet kan i vissa fall beviljas enskilda personer på basen av deras individuella situation, och där gör socialarbetaren en professionell och likvärdig bedömning som beaktar den sökande individens totala situation. Avsikten med det kan vara att avhjälpa en skuldbelastningssituation eller befrämja sysselsättning.
Överlag försöker man ha en kontinuerlig kontakt med de sökande, vilket också är orsaken till att man månatligen måste redovisa sina utgifter och inkomster.
– Det är viktigt att träffa klienten varje månad. Då kan man också peppa och stötta. Det kan upplevas som jobbigt, men vi är en hjälp och ett stöd för att komma vidare.
Utkomststödet kan inte undanröja eller rå på samhällets ökande relativa fattigdomsproblematik
För att avgöra vem som kan få stöd använder man en detaljerad handbok utgiven av Social- och hälsovårdsministeriet.
– De noggrant utarbetade anvisningarna gör utkomststödet likriktat på Åland och i hela Finland. De åländska kommunerna har samarbetat angående riktlinjer för de prövningsbara utgifterna, så att de prövningsbara utgifterna i princip beaktas likvärdigt på hela Åland.
Men känslan av att bli orättvist behandlad kan ändå infinna sig, konstaterar Dahlström.
– Man kanske jämför sig med någon annan men man känner inte till alla detaljer som varit grund för utkomststödets beviljande.
Det finns även mycket gränsöverskridande arbete kommunerna mellan för att försäkra sig om att servicen håller en jämn och rättvis nivå.
– Vi använder samma principer.
Hur finansieras utkomststöden?
– Av kommunerna via skatter och landskapsandelar. Det är en lagstadgad service och uppskattningen baseras på tidigare år. Samhällets pengar är allas pengar.
Det finns ingen maxtid för att betala utkomststöd, men det ska helst vara tillfälligt.
– Det är den sista räddningen vi har i samhället. Är man arbetsför ska man söka arbete och sedan andra stöd. Utkomststödet är ett samhällsfinansierat stöd som är avsett att hålla individen ovan vattenytan i en ekonomisk krissituation. Utkomststödet kan inte undanröja eller rå på samhällets ökande relativa fattigdomsproblematik, som är ett mycket mer komplicerat och omfattande samhällsproblem.
OBS. Artiklarna skrevs och publicerades under hösten 2018 och är inte uppdaterade.
