”Jobb fanns det på den tiden”
Vi träffar Dagens Ålänning Barbro Wendt vid en busshållplats i Mariehamn där hon står och väntar på skjuts i det soliga vårvintervädret.
– Jag ska åka och hämta min bil, en Mazda, som sonen har haft under veckan då jag har varit bortrest. Och så ska jag hälsa på mitt barnbarn.
Var har du varit någonstans?
– Jag har varit i Stockholm, där jag också har barnbarn, på födelsedagskalas och passat en tvååring och en femåring. Det var trevligt.
Vart är du inflyttad ifrån?
– Från Småland.
Hur hamnade du här?
– Kärleken, och jobb fanns det på den tiden. Det här var på 70-talet, så jag har bott här i över 40 år. Jag har varit förskolelärare, men nu är jag pensionär.
Hur känns det att ha blivit pensionär och inte behöva jobba något mer?
– Både och, det är trevligt men samtidigt känslan av att man mister ett sammanhang, så det är inte enbart enkelt att bli pensionär. Men det har varit nödvändigt för mig, så det är helt okej.
Till sist får du hälsa till någon.
– Då vill jag hälsa till barnbarnet Stella Lindén.
