Sista Ikram-pizzan rycker närmare
Ikram Mohamads pizzor har fått många på fall. Nu blir det snart pension för den folkkäre pizzabagaren.
– Människorna har fått mig att orka, säger Mohamad.
På Adlon ska en vanlig arbetsdag snart börja. Ikram stökar vid bakborden och ugnarna. Det går på sekunder att baka ut en degklump till en rund pizza.
– Du vet, folk ger mig kraft att orka. När bakandet är öppet så här så kommer familjer och barn fram och pratar. Ibland kommer barnen på stan och säger hej. Det är härligt.
1972 kom Ikram till Åland. Tio år senare började han baka pizzor.
Hur många pizzor har du gjort?
– Jag har byggt ett stort hus, och alla pengar kommer från pizzorna. Du kan räkna själv. Det måste vara hundratusentals, svarar Ikram.
Som alla riktiga kockar har Ikram hemligheter som inte avslöjas hur som helst. Tomatsåsens mysterier går vidare till de som tar över.
– Jag kan inte berätta några ingredienser, utom en: den ska göras med kärlek. Det kommer att bli samma sås och samma ingredienser också i framtiden, försäkrar Ikram.
Något kan han i alla fall dela med sig av: yoghurtsåsen till salladen.
– Den är ganska vanlig i Pakistan.
Den 1 februari går Ikram till sin sista arbetsdag.
– Det är klart att det kommer att bli lite tråkigt att sluta. Jag kommer kanske att sakna den sociala kontakten, men allt har sitt slut.
Vad ska du göra som pensionär?
– Jag ska läsa, jag har köpt en stor hög böcker. När jag är ledig brukar jag gå till biblioteket. Jag odlar vindruvor och olika sorters frukter hemma. Jag ska ta det lugnt.
