Tunn is, men ännu inga vakar i revisionsarbetet
Framgång eller misslyckande?
En framgång, absolut.
Alla vägar är öppna ännu, inga vägar är stängda.
Även om president Tarja Halonen, som Ålandskommitténs ordförande, lade in många ”eventuellt” kring en överföring av skattebehörighet till Åland, så finns möjligheten kvar, och redan det är en stor framgång för de åländska förhandlarna.
I korthet och enkelhet har man kommit överens om följande:
1. Självstyrelselagen ska vara kortare än idag. Den ska ange ramarna för Ålands ställning och lagstiftningsrätt.
2. I framtiden ska vissa behörigheter kunna överföras till Åland på åländskt initiativ, med ett förenklat förfarande. Vilka behörigheter det gäller ska man fortsätta diskutera.
3. Man ska diskutera internationella mekanismer för att trygga Ålands svenskspråkiga status.
4. Knäckfrågan om utökad skattebehörighet för landskapet finns kvar på agendan. Som alternativ ska man utreda alternativet att statsskatterna från Åland inte förs in i statsbudgeten utan stannar kvar i landskapet.
5. I det fortsatta arbetet ska man utreda hur klumpsummesystemet ska förändras.
Med tanke på utgångspunkten, den stora skillnaden mellan Jansson-kommitténs och Aalto-kommitténs betänkanden, är varje kompromiss en framgång. Även om de åländska förhandlarna gick in i processen med flaggan i topp tycks alla utom Ålands framtids Axel Jonsson ha förstått det.
President Tarja Halonens metafor vid presskonferensen om den tunna isen, där man valt att inte gå, är väl funnen.
Den nya isen, den handlar främst om det svåraste, frågan om ett åländskt övertagande av beskattningsbehörighet. Det handlar om vidden av ramlagen, och det handlar om hur krångligt systemet kommer att bli för att överta nya lagstiftningsområden.
Där återstår det stora jobbet. Hittills har man bara närmare ringat in var man inte är ense, var isen måste bli tjockare för att man alls ska våga testa hållfastheten.
I och med sin reservation till Ålandskommitténs arbete har Axel Jonsson och Ålands framtid egentligen spelat ut sig ur det fortsatta arbetet, eftersom man inte kan godkänna något avsteg från det som var ålänningarnas utgångsbud i en förhandling.
Det gör Ålands framtid förstås med blicken fäst på höstens lagtingsval, men vad man ska göra kvar i Halonen-kommittén efter detta är oklart.
För de övriga representanterna, både de åländska och de från rikshåll, återstår ett digert arbete. För ålänningarna inte minst med att övertyga sina partikamrater på rikssidan om förträffligheten med en bättre, smidigare självstyrelselag.
I det arbetet har Centerns Harry Jansson och Moderaternas Roger Jansson det tuffaste jobbet, för det är i deras broderpartier i riket som motståndet är störst.
En självstyrelselag revideras inte i en hast. Det är tveksamt om man ens hinner bli klar med en slutrapport till 2017, då målet är satt.
Det bästa man kan säga är att kommittén undvikit att köra i diket, och att man på vissa områden tagit myrsteg framåt.
Det sämsta att det här är en fråga som inte ens journalister kan förenkla så att den blir begriplig.
Det är helt enkelt krångligt, och ett jobb för dem som tänker på långsiktiga resultat och inte på nästa val.
