DELA

Två världar möts i bussen

Vi bussåkare har det inte alltid så lätt. Och nu tänker jag inte på stadsbussens krångliga rutter runt Mariehamn utan på långfärdsbussen mellan Åbo och Österbotten som jag brukar nyttja på mina färder norrut.
Förra helgen åkte jag buss från Vasa till Åbo. Bussbiljetten hade jag förbokat och betalat på Viking Lines kontor i Mariehamn som vanligt eftersom man får bra rabatt på det viset.
Damen bakom disken upplyste mig om att bussarna är biljettlösa från årsskiftet. Jag fanns i systemet, intygade hon.
Men se den gubben gick inte. När jag klev ombord med mitt kvitto blev det kalla handen direkt av busschauffören. ”Du har ingen biljett”, sa han bryskt.
Jag förklarade på stapplande finska vad Viking-damen hade sagt. Det gick inte hem.
”Jag måste ha en biljett för att bussbolaget ska kunna fakturera rederiet”, sa han och spände blicken i mig.
Ja men, sa jag igen.
”Du måste köpa biljett”, sa han och slog in 55 euro i kassaapparaten.
Okej då. Det går säkert att reda upp efteråt, tänkte jag och slog mig ner i bänken, plockade fram smörgås och bok och tänkte inte mera på det.

Efter
en stund kallade chauffören fram mig. Då hade han ringt till en kollega som inte heller kändes vid biljettlösheten. Han studerade mitt kvitto ingående medan bussen vinglade fram mellan snövallarna. Han förklarade en gång till att det inte går att åka utan biljett, det måste jag ju förstå.
Jag gjorde ett nytt försök med smörgåsen. Efter en stund kallades jag fram igen. Nu hade chauffören ringt upp sin chef och fått ett annat besked.
”Du får pengarna tillbaka. Systemet har ändrats men ingen har berättat det för oss chaufförer. Vi ska få en namnlista till bussen men det har jag inte fått och ingen vet heller varifrån den ska komma ”, meddelade han och öppnade kassaväskan.
Jaha ja. Så kan det gå. Hoppas att informationen har spridits till alla vid det här laget, för det blir krångligt för både resenärer och chaufförer annars. Och kan man nu inte bara mejla passagerarlistan via smarttelefon direkt till chaufförerna i stället för att vänta på att någon, oklart vem, ska leverera namnen på papper? Vi lever väl inte på stenåldern heller?
Det är ändå lite intressant att se skillnaden i världar så tydligt som här. Systemutvecklarna sitter i sina elfenbenstorn och hittar på snitsiga lösningar och så är det tvärstopp bland dem som ska använda lösningarna för att de är vana med något helt annat och inte har behövt ta till sig särskilt mycket av den nya tekniken i ett jobb de haft i typ hundra år.

En
annan sak som upprör mina medresenärer som åker längre norrut än Vasa är att rabatten inte längre gäller på sådana resor. Viking Line har slopat den för att de flesta busspassagerare kliver av i Vasa.
En hälsning till rederiet: Missnöjet pyr.

Annika Orre