DELA

Popcorn och choklad = sant

Efter julens frossande (ack underbara lata dagar), har jag slutat med godis. Eller möjligen infört en godisdag, jag känner ännu inte mina gränser.
Det är inte särskilt svårt egentligen. Man bara slutar, och så går det några dagar och så försvinner sötsuget.

Tyvärr tog jag ett litet återfall förra veckan. Jag befann mig på kryssningsfärja, och det är ingen bra plats för mig. Så många timmar av mördande tråkighet, så lite att göra. I taxfree-butiken kastade sig en ny sorts blå choklad över mig, med popcorn i smeten. Jag föll som en fura, och den var helt oemotståndligt.
På vägen till Åbo åt jag upp halva plattan, och gömde den sedan för mig själv längst ner i väskan, med dator och kabel ovanpå.

Följande kväll, på väg tillbaka (jag vet, jag saknar självbevarelsedrift), råkade den slinka fram igen. Jag satt i baren på Baltic Princess och såg på när mina reskamrater obarmhärtigt och oskönt fyllnade till. Vips, och resten av chokladen var borta.
Nu har det blivit en liten besatthet.

Jag kan ju inte fortsätta konsumera godis, när jag en gång sagt att jag ska låta bli, men tänk om popcorns-chokladen blir en flopp, och försvinner ur sortimentet innan jag börjar igen? Jag känner mig själv (och mina barn) bättre än att köpa hem ett lager. En svag och regnig tisdag kväll skulle den bara studsa ur skåpet och fälla ner mig i soffan, med fjärrkontrollen i ena handen och chokladplattan i den andra.

Jag vet väl nog att jag fyllt femtio och får äta så mycket choklad jag vill. Men jag vill inte, jag bara VILL.
Så mycket för att bekänna sina synder.

En annan besatthet just nu är betydligt nyttigare.
Bondbönor.
Förr var tillgången begränsad, till skördetid och konstiga konserver. Nu finns det påsar med frysta bondbönor i frysdiskarna.
Koka en påse i några minuter i lättsaltat vatten, låt svalna lite, skala av de hårda yttre skalen, sätt i en klick smör och saften av en halv citron, salt och peppar. Blanda i ett eller två löskokta ägg, och du är i himlen. Verkligen. Rätten härstammar från Egypten, och lär vara en av jordens äldsta maträtter. Hur man kan veta det har jag ingen aning om.

Lägg till lite goda oliver, bröd och fetaost, och du har en komplett medelhavsmåltid som får dig att glömma att det ständigt regnar. Eller snöar. Eller både och.

Nina Fellman