Så plötsligt är den där. Sommarens höjdpunkt. Klockan är över elva på kvällen och det är dags att ligga dåsig och halvt i sömn lyssna på de där som pratar om sig själva, liksom med sig själva. Bla bla bla. Jag föddes. Jag blev kär. Jag flyttade. Jag jobbar. Jag är duktig. Vad fååår jag allt ifrån egentligen? Bla bla bla. Men så. Ett sommarprat om ett liv, en visdom, öronen ställs på spets. Nya tankar och idéer tar fart under låtarna. Men jag då? Och resten av mina dagar, vad gör jag av dem?
Mannen bakom årets sommarprat heter Björn Lindeblad. Det vågar Inga Heller säga redan nu. Bättre än så här blir det inte. Han var en gång en ung civilekonom som hoppade av allt och blev buddhistisk skogsmunk i Thailand 1992. Natthiko, blev det namn han fick som munk, det betyder ”den som växer i visdom”. Efter 17 år som munk, i både öst och väst, är han i dag tillbaka i jeans, i Sverige. Han föreläser och undervisar i meditation.
Här några spridda – icke ordagranna – hågkomster från en natts radioprat: n När jag gett bort allt jag ägde nåddes jag av en oerhörd frihetskänsla. n Jag ville meditera, men jag kunde inte. Tusen och åter tusen tankar snurrade i mitt huvud. n Att leva utan pengar och utan sex i 17 år var mycket lättare än jag trott. n Ge upp kampen om att vara bäst. Du förlorar ändå. Ge upp. Kampen är över. n Vi var ett gäng som skulle flytta en tung staty. Tre av oss, västerlänningar, tog ett steg bakåt och började resonera om hur man bäst skulle genomföra projektet. Då viskade en munk till mig: ”Det viktiga är inte att arbetet görs effektivt, det viktiga är hur människor känner sig efteråt”. n En dag kom mina föräldrar på besök i Thailand. Jag hälsade på dem i deras hotellrum och njöt ofantligt av den första varma dusch på flera år. Sedan måste jag gå tillbaka till skogen, det regnade, det prasslade av ormar. Jag måste sjunga för att skrämma bort ormarna. Jag var blöt och frös. Allt kändes overkligt och onödigt. Men ändå… En salighet kom krypande när jag väl kom fram till min lilla hydda. n Glöm aldrig bort att lämna ett litet utrymme för mirakler i ditt liv. n Sagt i Nalle Puh: ”Han är en person som vet massor. Det är kanske därför han ingenting förstår”. n Jag hade inte hört musik på sex år, sedan på toppen av ett berg i Schweiz, helt ensam, efter en himmelsk måltid, hör jag Shakira i mina öron och jag står där på berget och dansar, dansar, dansar. n Märklig känsla detta att efter 17 år vara tillbaka i jeans igen.
Samma mystik, samma här och nu, samma intensitet, kan upplevas bakom några buskar i Sund. Man måste inte bli skogsmunk i Thailand. Man måste leva sitt liv.
