Pengar är inte alltid bara pengar
Utländska investeringar i samhället är förstås välkommet. Men pengar är inte alltid bara pengar.
– Både det (mänskliga rättigheter) och säkerhetspolitik är viktiga frågor, men att politiskt börja peta i utländska investeringar är en farlig väg att vandra, skriver Kevin Eriksson på tidningen Ålands ledarsida med anledning av den kinesiska bolaget Tencents satsning i det åländska fintechbolaget Enfuce.
I fallet Enfuce är det knappast några bekymmer, men det är viktigt att se helheten – kinesiska investeringar handlar minst lika mycket om politik som ekonomi.
Sedan 2005 har kinesiska bolag investerat över två biljoner dollar (12 nollor) i utlandet. I Finland investerade kinesiska bolag 11 miljarder euro under 2019.
Inom just sitt skrå står Tencent på toppen. Bolaget har investerat i eller köpt strax under 600 andra företag, med fokus på spelmarknaden och sociala medier. I katalogen ingår bland annat en del i Epic Games (Fortnite), WeChat (den kinesiska motsvarigheten till sms-tjänsten Whatsapp) och en del av biltillverkaren Tesla.
Tencent är bara ett av många bolag som med den kinesiska statens goda vilja investerar i utlandet. Kinas statsapparat driver dessutom ett mycket påkostat projekt som går under namnet ”den nya sidenvägen” där man finansierar och genomför stora infrastrukturprojekt i andra länder.
Den största kontroversen har dock kretsat kring världens största telekombolag Huaweis inblandning i utbyggnaden av det globala 5G-nätet, där många länder har dragit i handbromsen för att man anser att tekniken bakom det nya nätet är alltför samhällsviktig för att bli beroende av kinesiskt inflytande.
En av orsakerna är en kinesisk lag – den så kallade underrättelselagen – som slår fast att alla kinesiska medborgare och organisationer (företag) kan tvingas bidra till statens underrättelsearbete.
Investeringar i sig är förstås alltid välkomna. Men pengar är inte alltid bara pengar, de kan vara medel för att köpa sig inflytande. Och risken är att kinesiska investeringar kommer med en brasklapp. Den kinesiska statsapparaten har i tidigare fall visat sig gå långt för att påverka andra länder, bland annat svenska mediers bevakning av Kina.
Ingenting av detta har förstås att göra med Enfuce, men att okritiskt hylla investeringar från länder med en uppenbar agenda utan att välja att se helheten är problematiskt. För när den kinesiska statsapparaten till sist hotar med att stoppa miljardflödet av investeringar sjunker frågor som mänskliga rättigheter på agendan. Och snart kan ingen stava till uigur eller assimileringspolitik.
Det är väl politik i allra högsta grad.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
