DELA
Foto: Foto: Jonas EdsvikHETTA Skall regeringen lyckas med det som meteorologerna inte vågar lova - en lång och het sommar?

Det kan bli en het sommar

Knappt har den nya regeringen svurit eden så går den sannfinländska arbets- och justitieministern Jari Lindström ut med ett hot, som får arbetsgivarsidan att sätta kaffet i vrångstrupen och regeringskollegerna att slå ifrån sig.
Lindström lät förstå att om man på arbetsmarknaden inte får till stånd ett samhällsfördrag före slutet av sommaren så kan regeringen återinföra arbetsgivarnas pensionsavgifter, som lyftes av 2010. Det skulle betyda en kostnad på cirka en miljard euro för arbetsgivarna. Han har också föreslagit att företagsledarna avstår från bonusar under den tid ett eventuellt samhällsfördrag är i kraft.

Tidigare har statsminister Juha Sipilä (C) meddelat att om parterna inte kan enas om fördraget så blir det ytterligare nerskärningar i budgeten på 1,5 miljarder. Bland annat har det funnits förslag om att förlänga arbetstiden med ett par timmar i veckan för att öka konkurrenskraften. Det har facket sagt nej till, åtminstone än så länge. Lindströms utspel får ses som ett försök att balansera de krav som ställs på parterna för att komma överens.

Om det är något sannfinländarna har gjort sig kända för så är det konstiga uttalanden, främst på den främlingsfientliga sidan men också i andra sammanhang. Det här utspelet av Lindström skiljer sig från mängden. Arbetsgivarsidan har självfallet sagt nej med en gång, men facket är, förståeligt nog, betydligt mer positivt.

Vad som händer framöver lär inte ens de inblandade veta. Regeringen skall till slutet av juli ta fram ett förslag till samhällsfördrag, som arbetsmarknaden förväntas godkänna i augusti. Om inte, så blir det hårda bandage med bland annat sänkta barnbidrag, studiestöd, arbetslöshetsersättningar, ersättningar för läkarbesök med mera. En del av detta kan politikerna på Åland själva fatta beslut om, men nerskärningar på 1,5 miljarder lär inte lämna Åland helt utanför. Det man redan har oroat sig för är stödet till sjöfarten och vindkraften.

Till detta kommer att en av kvällstidningarna i söndags publicerade en hemlig tilläggslista med åtgärder från regeringens sida om det inte blir något fördrag. Bland annat slopas rätten att dra av fackavgiften i beskattning och böterna för så kallade olagliga strejker höjs, enligt tidningen. Sipilä dementerar, men man kan utgå från att åtgärder av det här slaget har funnits med i diskussionerna. Allt tyder på att det blir en het sommar och höst.

Under depressionen i början av 1990-talet vidtogs en rad åtgärder som minskade fackens makt. Nu kommer tydligen följande stöt. Receptet för en bättre ekonomi är flexiblare arbetsmarknad. Lyckas det så är det uppenbarligen bra för landet. Men med den misstro som nu råder i olika läger kan det gå tvärtom. Det landet just nu är minst av allt betjänt av är strejker – när mullrade Sjömansunionen senast? – och andra oroligheter på arbetsmarknaden. Till saken hör också att det nu i början av sommaren skall förhandlas fram löneavtal – måttliga sådana, var förra statsministern Alexander Stubbs önskemål – för ett par miljoner löntagare.

Jari Lindström är inte bara arbets- utan också justitieminister. I den egenskapen är han viktig för det fortsatta arbetet med revisionen av självstyrelselagen. Om man vill se en koppling där så kanske man kan säga att ju bättre Lindström lyckas med arbetsmarknaden, desto ljusare är förutsättningarna för att bra resultat med självstyrelselagen.

Ett land i fortsatt ekonomisk kris orkar knappast engagera sig till hundra procent i en av de mest välmående delarna av landet.

Harriet Tuominen