[{"date":"2026-08-11 17:11:18","title":"\u00c5MHM visar alla \u00c5lands hopptorn","content":"P\u00e5 \u00c5MHM:s karta \u00f6ver \u00c5lands badstr\u00e4nder hittar du nu \u00e4ven alla allm\u00e4nna hopptorn.<\/strong>\r\n\r\n\u00c5lands milj\u00f6- och h\u00e4lsoskyddsmyndighet, \u00c5MHM, har l\u00e4nge f\u00f6rt en karta \u00f6ver alla \u00e5l\u00e4ndska badstr\u00e4nder. De delar upp badstr\u00e4nderna i sm\u00e5 allm\u00e4nna badstr\u00e4nder, stora allm\u00e4nna EU-badstr\u00e4nder, och vinterbadplatser. P\u00e5 kartan uppdaterar \u00c5MHM hur algl\u00e4get ser ut p\u00e5 respektive strand baserat p\u00e5 tester av badvattnet, och varnar n\u00e4r det uppvisar h\u00f6ga v\u00e4rden av bakterier eller alger.\r\n\r\nNytt f\u00f6r i \u00e5r \u00e4r d\u00e4remot att de nu \u00e4ven visar var alla \u00c5lands allm\u00e4nna hopptorn ligger. Totalt kan man se elva hopptorn p\u00e5 kartan, d\u00e4r de ocks\u00e5 uppger fr\u00e5n vilka h\u00f6jder man kan hoppa fr\u00e5n vid varje hopptorn.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381564-scaled-e1786371148301-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 17:00:51","title":"Kulturnatten 2026 lockar med matigt program","content":"Sally Salminen, swingdans och s\u00e5ng: \u00e5rets kulturnatt dukar \u00e5terigen upp n\u00e5got f\u00f6r alla. Ett par unika programpunkter \u00e4r konstn\u00e4ren Hans Perssons (SE) bes\u00f6k p\u00e5 utst\u00e4llningen \u201dStaffan & Hans\u201d i Sittkoffgallerian, och invigningen av Gunilla Klingbergs Hilda Hongell-monument.<\/strong>\r\n\r\nStadsbibliotekets program domineras av Sally Salminen<\/strong>. 2026 \u00e4r ett Sally-jubel\u00e5r: bland annat \u00e4r det 90 \u00e5r sedan hennes succ\u00e9roman \u201dKatrina\u201d kom ut.\r\n\r\n\u2013\u00a0Hon donerade en samling privata f\u00f6rem\u00e5l till biblioteket, som vi st\u00e4ller ut, s\u00e4ger Ellinor Wrangtorp<\/strong>, kulturproducent vid Mariehamns stad.\r\n\r\nKl 21, n\u00e4r stadsbiblioteket st\u00e4nger, invigs konstverket \u201dHildas tak\u201d, till\u00e4gnat byggm\u00e4staren Hilda Hongell<\/strong> (1867\u20131952), i parken mellan lyceet och kyrkan. Konstn\u00e4ren Gunilla Klingberg<\/strong> medverkar, och en brasskvintett under ledning av \u00c5ke Hillar<\/strong>.\r\n\r\nEmmaus modevisning f\u00e5r i \u00e5r extra glans i och med att det internationella Emmaus nya president \u00e4r Carina Aaltonen<\/strong> fr\u00e5n Jomala.\r\n\r\n\u2013\u00a0T\u00e4nk presidentbalen: f\u00e4rggrant. Men med tonvikt p\u00e5 demokrati och delaktighet, s\u00e4ger Rut Ericson <\/strong>fr\u00e5n Emmaus.\r\n\r\nAnton Johansson<\/strong> fr\u00e5n folkmusiktrion Duga (SE\/AX) utlovar \u201deffekttung, m\u00f6rk, dansant folkmusik\u201d. De upptr\u00e4der hos Emmaus, d\u00e4r man ocks\u00e5 kan prova p\u00e5 sl\u00e4ngpolska under Anton Johanssons ledning.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_323439\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Kaj Kunnas intervjuar Marina Donner p\u00e5 K\u00e4ringsund triathlon 2018. Han intervjuas sj\u00e4lv p\u00e5 \u00e5rets kulturnatt, av Mosse Wall\u00e9n i Mariehamns bokhandel.[\/caption]\r\n

Kulturtorg<\/h2>\r\nNytt f\u00f6r i \u00e5r \u00e4r att trafiken st\u00e4ngs av kring torget mellan Medis och stadsbiblioteket. Parkeringen g\u00f6rs f\u00f6r kv\u00e4llen om till ett kulturtorg, d\u00e4r Medis lockar med alls\u00e5ng, dans, musik och internationella l\u00e4ckerheter fr\u00e5n bland annat Thailand och Venezuela. P\u00e5 samma plats kan man prova p\u00e5 lindy hop i Swingskeppets regi, samt dansa till svenska swingjazzbandet Fumblers.\r\n\r\nKonstn\u00e4ren Alexandra Trizna<\/strong> st\u00e4ller upp d\u00f6rrarna till sin ny\u00f6ppnade atelj\u00e9 p\u00e5 Strandgatan 8 mellan kl 18 och 21.\r\n

50 \u00e5r tillsammans<\/h2>\r\nHans Persson <\/strong>(SE), aktuell med sin och sin nyligen avlidne make Staffan Westerbergs<\/strong> utst\u00e4llning \u201dStaffan & Hans\u201d i Sittkoffgallerian, g\u00e4star kulturnatten.\r\n\r\n\u2013\u00a0Hans och jag samtalar p\u00e5 fredag kl 14 om deras konstn\u00e4rskap och deras gemensamma liv, s\u00e4ger arrang\u00f6ren Tasso Stafilidis<\/strong>, direkt\u00f6r f\u00f6r Nip\u00e5.\r\n\r\nI Nip\u00e5s egen lokal \u2013 Galleri Norden p\u00e5 Storagatan 9 \u2013 blir det konstbingo fram till kl 20, utg\u00e5ende fr\u00e5n Amanda Chanfreaus<\/strong> utst\u00e4llning \u201dFauna Mirabilis\u201d.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r en l\u00e4ttsam t\u00e4vling f\u00f6r alla, med fina priser, s\u00e4ger Dennis Berkhuizen<\/strong> p\u00e5 Nip\u00e5.\r\n\r\n\u00c5lands museum bjuder p\u00e5 bekanta programpunkter, b\u00e5de inne och ute.\r\n\r\n\u2013 Mamma Mu och kr\u00e5kan p\u00e5 utescenen, pyssel, utst\u00e4llningar, \u201dEn ska bort\u201d ... Vi kan inte ta bort \u201dEn ska bort\u201d, konstaterar Heidi Berth\u00e9n<\/strong> fr\u00e5n \u00c5lands konstmuseum.\r\n\r\n\u00c5lands litteraturf\u00f6rening och \u00c5lands konstf\u00f6rening finns p\u00e5 plats vid museet. Sist ut p\u00e5 museiscenen \u00e4r Enni Sj\u00f6lund<\/strong>, som sjunger kl 21.30.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_323515\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Rut Ericsons och Ida Ericsons stilprov inf\u00f6r Emmaus modevisningar p\u00e5 kulturnatten.[\/caption]\r\n\r\n
\r\n

KULTURNATTEN 2026: AXPLOCK UR PROGRAMMET<\/h2>\r\nKl 16-19: Filmen \"Emilia och Lyckan\" visas varje hel timme. D\u00e4refter m\u00e5la p\u00e5 gatan utanf\u00f6r under ledning av Minna \u00d6berg. Stadsbiblioteket.\r\n\r\nKl 18: Mamma Mu och kr\u00e5kan. Museet\r\n\r\nKl 18-21: Pyssel, tillf\u00e4lliga tatueringar, \u201dEn ska bort\u201d, skattjakt. Museet\r\n\r\nKl 18-20: Ansiktsm\u00e5lning med Andra och Arisa. Medis\r\n\r\nKl 17: Bildkonst, musik och dans inspirerat av Kobba Klintar, med Kobbarnas KDM. Emmaus\r\n\r\nKl 17.50, 18.50, 19.50, 20.50, 21.50: Moderiktig reklampaus. Emmaus\r\n\r\nKl 19.30: Beppino il Mago. Museet\r\n\r\nKl 17: Ulrika Gustafsson ber\u00e4ttar om Sally Salminens f\u00f6rfattarskap. Stadsbiblioteket\r\n\r\nKl 19-21: H\u00f6gl\u00e4sning av Sally Salminens \u201dKatrina\u201d p\u00e5 11 olika spr\u00e5k. Stadsbiblioteket.\r\n\r\nKl 20: S\u00f6ndagsbarn. Sexmannaband i genren punk\/altrock\/protests\u00e5ng. Emmaus\r\n\r\nKl 20: Mosse Wall\u00e9n intervjuar Kaj Kunnas om hans bok \u201dSamtal II\u201d. Mariehamns bokhandel\r\n\r\nKl 20.30: Camomile (Caroline Furbacken och medmusiker). Museet\r\n\r\nKl 21: Coda Acta. \u201d\u00c5lands b\u00e4sta unga band\u201d, med bland andra Alberto Gerbasi. Emmaus\r\n\r\nKl 22: Agnes Skure (SE). Americana och modern folkpop. Emmaus\r\n\r\nKl 14: Sy och brodera med Sofia Romberg. Emmaus\r\n\r\nKl 14: Slagverkaren Mansoor Hosseini l\u00e4r ut \u00e5terbruk av musikinstrument. Emmaus\r\n\r\nKl 18.30-20.30: V\u00e5ttovning av tulpaner med Nina och Ester. Medis.\r\n\r\nKl 19 och 20: Akvarellm\u00e5lning med Lin Simons. Medis\r\n\r\nKl 18: L\u00e4r dig sl\u00e4ngpolska, med Anton Johansson och folkmusikbandet Duga. Emmaus\r\n\r\nKl 19.30: Latinrytmer med Salla-Mari, uppvisning och kort prova-p\u00e5. Kulturtorget\r\n\r\nKl 20: Prova p\u00e5 Lindy hop. Kulturtorget\r\n\r\nKl 20.45-22.00: Socialdans till jazzbandet Fumblers (SE). Kulturtorget\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381565-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 16:33:06","title":"Isac Holmstr\u00f6m \u00e5kte tre t\u00e4vlingar p\u00e5 fyra dagar","content":"SKIDOR.<\/strong> \u00c5l\u00e4ndska Ski Classics-\u00e5karen Isac Holmstr\u00f6m<\/strong> v\u00e4ssar formen inf\u00f6r vinterns pr\u00f6vningar. I slutet av f\u00f6rra veckan \u00e5kte han in som 19:e man i ett rullskidslopp under Blinkfestivalen i Sandnes, Norge. Loppet p\u00e5 7,5 kilometer gick uppf\u00f6r l\u00e4ngs serpentinv\u00e4gar, och i ett mejl skriver Holmstr\u00f6m att \u201d tr\u00e4ningarna i Getabergen i sommar verkar har gett bra resultat\u201d. Team Edux-\u00e5karen hann \u00e4ven med ett h\u00f6gklassigt 50-kilometerslopp under Blinkfestivalen d\u00e4r slutligen han rullade in p\u00e5 en fin 22:a-placering i en j\u00e4mn m\u00e5lg\u00e5ng.\r\n\r\nP\u00e5 l\u00f6rdagen \u00e5kte \u00e5l\u00e4nningen vidare till Terj\u00e4rv i Finland f\u00f6r 38 kilometer p\u00e5 rullskidorna under Horse Hill Race \u2013 d\u00e4r var han var etta i m\u00e5l efter att ha \u00e5kt solo genom hela loppet.\r\n\r\n\u2013 Det har varit ett tufft t\u00e4vlingsblock, men formen verkar vara riktigt bra, s\u00e4ger Isac Holmstr\u00f6m.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381475-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 15:20:33","title":"Nog om mig!","content":"Nu \u00e4r det slut p\u00e5 min Nyan-sommar! F\u00f6rutom att jag har l\u00e4rt mig fruktansv\u00e4rt mycket och njutit varje sekund, kan jag inte t\u00e4nka mig p\u00e5 vilket s\u00e4tt det hade varit intressant att skriva om varf\u00f6r och hur jag hamnade p\u00e5 Nyan.\r\n\r\nDom b\u00e4sta<\/strong> sommarpratarna i P1 pratar alltid om n\u00e5got som handlar om n\u00e5got annat \u00e4n sommarprataren sj\u00e4lv. Exempelvis Ebba von Sydows<\/strong> avsnitt om svenska kungafamiljen, eller Sigge Eklunds<\/strong> om sin farfars konflikt med Ingmar Bergman<\/strong>. Detta spaltutrymme vill jag d\u00e4rf\u00f6r \u00e4gna \u00e5t att rikta tack och uppm\u00e4rksamhet \u00e5t de som suttit i samma h\u00f6rna p\u00e5 redaktionen som mig.\r\n\r\nVi b\u00f6rjar <\/strong>med kulturredakt\u00f6r Susanna Skogberg<\/strong> som har korrekturl\u00e4st allra flest av mina artiklar och bekr\u00e4ftat mig i mina tankar om Camilla L\u00e4ckberg<\/strong>. Vi r\u00f6r oss vidare till den politiska redakt\u00f6ren Emma Harald<\/strong> som bist\u00e5tt med en gener\u00f6s m\u00e4ngd snabbkurser om det \u00e5l\u00e4ndska politiska systemet, inte minst om utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna.\r\n\r\nSedan vill jag rikta ett tack till reporter Michael Hancock<\/strong> vars skrivbord jag brett ut mig p\u00e5 n\u00e4r han varit p\u00e5 semester, som st\u00e5tt ut n\u00e4r jag kn\u00e4ckt mina knogar, och f\u00f6r genoml\u00e4sning av mina artiklar \u2013 nu vet jag att en intervjufr\u00e5ga ska f\u00f6ljas av en mellanrubrik (\u201dannars rycks man ur texten!\u201d).\r\n\r\nN\u00e4sta person<\/strong> sitter inte i min h\u00f6rna, men jag vill \u00e4nd\u00e5 ge en \u201dshout out\u201d till reporter Heidi Henderson<\/strong>, dels f\u00f6r korr och fint v\u00e4lkomnande, dels f\u00f6r hennes utrop \u201dDet \u00e4r du som gillar kommuner!\u201d n\u00e4r jag klev in p\u00e5 redaktionen min f\u00f6rsta dag. Ej att f\u00f6rgl\u00f6mma sommarfotograf Daniel Vannan<\/strong> som n\u00e4stan fick solsting n\u00e4r jag h\u00f6ll oss kvar alldeles f\u00f6r l\u00e4nge p\u00e5 Gurkmoppe-GP f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 vinnaren.\r\n\r\nN\u00e4sta fotograf Matilda Saul<\/strong> f\u00f6rtj\u00e4nar ocks\u00e5 n\u00e5gra ord f\u00f6r v\u00e5rt gemensamma fangirlande \u00f6ver taxar och som tagit mitt jobbiga tjat om att l\u00e4gga in foton i systemet. Slutligen tack till chefredakt\u00f6r Anna Bj\u00f6rkroos<\/strong> som sl\u00e4ppte in mig h\u00e4r.\r\n\r\nMen mest <\/strong>av allt har jag uppskattat mina praktikantkollegor Amelie Silverstr\u00f6m<\/strong>, Teo Stj\u00e4rnfelt<\/strong>, Celina Holmberg<\/strong> och Cornelia Baldi Sundelius<\/strong>, f\u00f6r roliga lunchraster d\u00e5 v\u00e5ra hj\u00e4rnor ocks\u00e5 f\u00e5tt ta en total time-out. P\u00e5 \u00e5terseende!","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/07\/378826-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 14:02:57","title":"Sju barn beh\u00f6vde avbryta hemundervisning","content":"I maj och juni genomf\u00f6rde Mariehamns stads bildningssektor tillsyn av 123 barn med hemundervisning. I sju av fallen beh\u00f6vde hemundervisningen avbrytas, dessutom f\u00f6rekom ett \u00e4rende med r\u00e4ttsliga och praktiska utmaningar.\r\n\r\nUnder v\u00e5ren 2026 har Mariehamns stads bildningssektor upplevt ett intensivt arbete med hemundervisningen, skriver de i en l\u00e4gesrapport. De har i maj och juni genomf\u00f6rt tillsyn av 123 barn med hemundervisning. I och med tillsynen framkom att sju barn beh\u00f6vde avbryta hemundervisningen. Orsaken f\u00f6r avbrytandet var i huvudsak ett m\u00f6nster av att barnen uppvisade behov av st\u00f6d motsvarande specialklass eller att barnen tidigare varit hemmasittare. Det f\u00f6rekom dock ett \u00e4rende med r\u00e4ttsliga och praktiska utmaningar i kontakten med v\u00e5rdnadshavarna.\r\n

Fortsatt uppf\u00f6ljning<\/h2>\r\n116 barns hemundervisning kunde godk\u00e4nnas. Bland dessa bed\u00f6mdes 20 barn ligga l\u00e5ngt fram i sitt l\u00e4rande och f\u00f6r 14 barn identifierades mindre \u00e5tg\u00e4rdsbehov som ska f\u00f6ljas upp under h\u00f6sten. Tillsynen visar \u00f6verlag att hemundervisningen fungerar bra men att vissa \u00e4renden beh\u00f6ver uppf\u00f6ljning och tydliga \u00e5tg\u00e4rder.\r\n\r\nI rapporten beskrivs ett tydligt behov av ett digitalt system f\u00f6r dokumentation och uppf\u00f6ljning f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra \u00f6verblicken och st\u00e4rka f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en r\u00e4ttss\u00e4ker process. Nuvarande lokaler bed\u00f6ms dessutom inte vara \u00e4ndam\u00e5lsenliga och ska ses \u00f6ver.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381589-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 12:13:39","title":"R\u00e5dhuset blir Welcome Office","content":"Nu byter integrationsenheten namn fr\u00e5n R\u00e5dhuset till Welcome Office. Fasaden f\u00e5r dessutom ny f\u00e4rg.<\/strong>\r\n\r\nIntegrationsenheten som tidigare hetat R\u00e5dhuset, blir nu Welcome Office, skriver Mariehamns stad i ett utskick. P\u00e5 Welcome Office tar man emot alla nyinflyttade till Mariehamn, samt m\u00f6ter m\u00e4nniskor med olika bakgrund, behov och fr\u00e5gor. Verksamheten fungerar som en v\u00e4g till information, service och st\u00f6d f\u00f6r de som flyttat till staden.\r\n\r\nDet tidigare namnet R\u00e5dhuset kommer forts\u00e4ttningsvis vara v\u00e4lk\u00e4nt d\u00e5 det \u00e4r namnet p\u00e5 huset d\u00e4r verksamheten finns. Men i och med namnbytet f\u00e5r de \u00e4ven en ny e-postadress.\r\n\r\nHuset kommer att m\u00e5las om fr\u00e5n den tidigare ljusbl\u00e5 f\u00e4rgen till en beige fasadf\u00e4rg.\r\n\r\nWelcome Office har \u00f6ppet alla vardagar och bes\u00f6k kan bokas p\u00e5 f\u00f6rhand via e-post och telefon. P\u00e5 tisdagar har de dessutom drop-in f\u00f6r de som vill komma utan att boka tid.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381560-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 11:04:36","title":"Politikernas arbetsvillkor","content":"Med ett drygt \u00e5r kvar till valet \u00e4r det h\u00f6g tid att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4sta mandatperiod. En aspekt \u00e4r politikernas arbetsvillkor; arbetstider och arvode.<\/strong>\r\n\r\nLagtinget har \u00e4nnu sommarlov, \u00e4ven om sj\u00e4lvstyrelsepolitiska n\u00e4mnden sammantr\u00e4dde f\u00f6rra veckan. De andra utskotten inleder arbetet i mitten av m\u00e5naden. Plenum blir det under n\u00e5gra veckor i september, f\u00f6ljt av fyra veckors paus i oktober. I november och december debatteras budgeten intensivt, f\u00f6r att f\u00f6ljas av ett par veckors lov under jul och ny\u00e5r.\r\n\r\n\u00c4ven under v\u00e5rvintern bryts perioderna av plenum och utskottsarbete med s\u00e5 kallade vita veckor, d\u00e5 lagtingsledam\u00f6terna l\u00e5ngt kan r\u00e4kna med ledigt fr\u00e5n den delen av det politiska arbetet som kr\u00e4ver n\u00e4rvaro i lagtingsbyggnaden. De plenumfria perioderna g\u00f6r att de veckor n\u00e4r det \u00e4r plenum kan bli v\u00e4ldigt intensiva och alltid f\u00e5r inte alla \u00e4renden den behandling de vore v\u00e4rda. Loven har haft beskrivande namn som potatis- och vedlov och det s\u00e4ger kanske n\u00e5got om varf\u00f6r de kommit till, men f\u00e5 av dagens lagtingsledam\u00f6ter \u00e4r potatisb\u00f6nder.\r\n\r\nMed tanke<\/strong> p\u00e5 att politikerna nu inleder det sista \u00e5ret av den h\u00e4r mandatperioden \u00e4r det h\u00f6g tid att diskutera deras arbetstider och ers\u00e4ttningar, f\u00f6r att villkoren ska vara tydliga i god tid inf\u00f6r valet n\u00e4sta h\u00f6st. De som \u00e4r intresserade av att bli en del av det politiska skr\u00e5et har r\u00e4tt att k\u00e4nna till f\u00f6ruts\u00e4ttningarna.\r\n\r\nPolitikernas arvodesniv\u00e5 har f\u00e5tt utst\u00e5 h\u00e5rd kritik efter de kraftiga h\u00f6jningar som genomf\u00f6rdes f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Det var helt f\u00f6rst\u00e5eligt \u2013 h\u00f6jningarna var stora och tajmningen, sett till det ekonomiska l\u00e4get i samh\u00e4llet i \u00f6vrigt, inte optimal.\r\n\r\nMen trots allt, ska vi ha ett parlament som ska fungera och som v\u00e4ljarna ska kunna kr\u00e4va ansvar av, m\u00e5ste politikerna ha ett v\u00e4rdigt arvode. Var r\u00e4tt niv\u00e5 ligger \u00e4r sedan en evig diskussion. H\u00e4r ska, f\u00f6r transparensens skull, till\u00e4ggas att politikerna inte fattar beslut om sina arvoden, det g\u00f6r en frist\u00e5ende kommission.\r\n\r\nEn del av<\/strong> arvodesdiskussionen \u00e4r arbetstiderna. Att vara lagtingsledamot i \u00c5lands lagting inneb\u00e4r att man inte har fasta arbetstider. Arbetsbeskrivningen \u00e4r ocks\u00e5 flytande, det ligger i uppdragets natur och hur v\u00e4l man lyckas eller misslyckas testas slutligen i f\u00f6ljande val. Det g\u00f6r debatten utmanande.\r\n\r\nVad ing\u00e5r i uppdraget? Att n\u00e4rvara i plenum och utskottsarbetet (vars n\u00e4rvaro inte \u00e4r offentlig) och delta i omr\u00f6stningarna \u00e4r v\u00e4l minimum. Men betyder mer taltid att man jobbar mer? Leder fler anf\u00f6randen till att fler perspektiv f\u00e5r ta plats, att debatten breddas och att slutresultatet blir b\u00e4ttre? Och vad \u00e4r ett bra resultat av politikernas arbete? \u00c4r det en ekonomi i balans? Att servicen fungerar? Att lagarna \u00e4r r\u00e4ttvisa? Att det blir s\u00e5 billigt som m\u00f6jligt? Att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt lyckas och har en plats i det \u00e5l\u00e4ndska samh\u00e4llet? Det finns inget sj\u00e4lvklart r\u00e4tt svar p\u00e5 fr\u00e5gorna. Alla v\u00e4ljare har sina egna krav p\u00e5 sin politiker och de beror p\u00e5 ens politiska h\u00e5llning.\r\n\r\nOch allt det d\u00e4r osynliga arbetet som ing\u00e5r i uppdraget, att l\u00e4sa p\u00e5, f\u00f6rdjupa sig, unders\u00f6ka hur det fungerar p\u00e5 andra st\u00e4llen, formulera sig s\u00e5 att ens tankar blir konkreta f\u00f6rslag. M\u00f6ta och diskutera med v\u00e4ljarna, veta vad som \u00e4r viktigt f\u00f6r dem, det \u00e4r en h\u00f6gst relevant del av uppdraget.\r\n\r\nMed allt <\/strong>det sagt. Det \u00e4r h\u00f6g tid att slopa de vita veckorna. Ett sommaruppeh\u00e5ll, ledigt \u00f6ver jul och ny\u00e5r, korta h\u00f6st- och sportlov, det r\u00e4cker. Arbetsfl\u00f6det skulle bli j\u00e4mnare vilket skulle kunna inneb\u00e4ra h\u00f6jd kvalitet p\u00e5 b\u00e5de debatten och slutresultatet. S\u00e5dana arbetstider skulle ocks\u00e5 mer likna de flesta v\u00e4ljares verklighet, vilket skulle gynna v\u00e4ljarnas f\u00f6rtroende f\u00f6r politikerna.\r\n\r\nH\u00e4r ska till\u00e4ggas att det sannolikt skulle kr\u00e4va att lagtingets personalstyrka f\u00f6rst\u00e4rks. I dag \u00e4r personalstyrkan liten och tack vare deras flexibilitet klarar man arbetstopparna, men de s\u00e5 kallade vita veckorna kr\u00e4vs f\u00f6r att de ska f\u00e5 ut sina lagstadgade semestrar och kompledigheter. Mer personal \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en kostnad, men kanske gynnas \u00e4nd\u00e5 helheten, samtidigt som resiliensen, med fler h\u00e4nder, st\u00e4rks.\r\n\r\nEtt problem som lagtinget inte ska lastas f\u00f6r, men som drabbar lagtinget och ofta orsakar stor br\u00e5dska, \u00e4r landskapets brist p\u00e5 koordination. Det finns ingen \u00f6vergripande plan f\u00f6r n\u00e4r lagf\u00f6rslag, meddelanden och redog\u00f6relser l\u00e4mnas fr\u00e5n regeringen. Ibland l\u00e4mnas lagf\u00f6rslag i absolut sista sekund vilket f\u00f6rs\u00e4tter lagtinget i en v\u00e4ldigt sv\u00e5r situation n\u00e4r parlamentet vill g\u00f6ra ett ambiti\u00f6st jobb, men tidspressen g\u00f6r att man tvingas ta till det \u201dsnabba formul\u00e4ret\u201d. S\u00e5dant urholkar demokratin i l\u00e4ngden. Landskapets litenhet spelar f\u00f6rst\u00e5s in, men h\u00e4r beh\u00f6vs styrning. Lagtinget har b\u00e5de r\u00e4tt till och en skyldighet att g\u00f6ra sitt jobb utan genv\u00e4gar.\r\n\r\nDet har gjorts<\/strong> flertalet f\u00f6rs\u00f6k att \u00e4ndra p\u00e5 lagtingsledam\u00f6ternas arbetstider och \u00f6vriga villkor (vid sidan av arvodet), men f\u00f6r\u00e4ndringarna har varit marginella. Orsaken? Vissa politikers eget motst\u00e5nd. Till skillnad fr\u00e5n niv\u00e5n p\u00e5 arvodet \u00e4r det lagtinget som fattar beslut om de \u00f6vriga villkoren.\r\n\r\nH\u00e4r finns nu ett gyllene tillf\u00e4lle f\u00f6r politikerna att visa p\u00e5 modernitet, mognad och beslutsamhet.\r\n\r\nLagtingspolitikernas pensionsf\u00f6rm\u00e5ner \u00e4ndrades f\u00f6r dryga tio \u00e5r sedan, delvis tack vare ett medborgarinitiativ. Nu finns ett perfekt tillf\u00e4lle f\u00f6r v\u00e4ljarna att trycka p\u00e5 f\u00f6r att n\u00e4sta lagting har de arbetsvillkor som v\u00e4ljarna tycker \u00e4r l\u00e4mpliga.\r\n\r\nRing, mejla och ryck din egen politiker i \u00e4rmen n\u00e4r du ser hen. Skriv en ins\u00e4ndare i Nya \u00c5land. G\u00f6r din r\u00f6st h\u00f6rd, men h\u00e5ll g\u00e4rna god ton! Oavsett vad du tycker om politiker i gemen, eller deras politik, \u00e4r de m\u00e4nniskor som \u00e4r v\u00e4rda respekt.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381570-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 10:01:19","title":"Gotland vill ta exempel av Mariehamns milj\u00f6arbete","content":"Klimatet och havet \u00e4r i fokus i Mariehamns stads h\u00e5llbarhetsarbete. Det uppger milj\u00f6samordnaren Ulf Simolin. S\u00e5 pass att Gotland vill komma hit och ta exempel. Men fortfarande finns det mycket att g\u00f6ra.<\/strong>\r\n\r\n\u2013\u00a0Med tanke p\u00e5 p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rmeb\u00f6ljor och skogsbr\u00e4nder i Sydeuropa \u00e4r det inte s\u00e4llan man funderar vilken p\u00e5verkan vi f\u00e5r h\u00e4r uppe i Norden, s\u00e4ger Ulf Simolin med anledning av temat f\u00f6r dagens intervju: klimat och st\u00e4der.\r\n\r\nSimolin har tagit del av forskaren Mira Kopps <\/strong>analys och han h\u00e5ller med om hennes sammanfattning: att det \u00e4r de stora besluten som \u00e4r centrala. Och de \u00e4r akuta.\r\n\r\n\u2013\u00a0Vi m\u00e5ste redan idag planera och investera f\u00f6r att m\u00f6ta de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6rv\u00e4ntas i framtiden.\r\n

Klimatsmart skolmat<\/h2>\r\nHan konstaterar att Mariehamns stad bland annat redan tagit h\u00f6jd f\u00f6r mer intensivare skyfall och v\u00e4rmeb\u00f6ljor.\r\n\r\n\u2013\u00a0S\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r att successivt f\u00f6rnya och dimensionera om avloppsledningsn\u00e4tet f\u00f6r att minska den \u00f6kade hydrologiska belastningen fr\u00e5n intensivare skyfall, anpassa dagvattenhanteringen genom f\u00f6rdr\u00f6jningsmagasin och gr\u00f6na l\u00f6sningar samt tagit fram handlingsplaner f\u00f6r v\u00e4rmeb\u00f6ljor f\u00f6r att skydda s\u00e4rskilt utsatta grupper, s\u00e5som \u00e4ldre inom \u00e4ldreomsorgen.\r\n\r\nMan har \u00e4ven initierat projektet Klimatsmarta skolk\u00f6ket.\r\n\r\n\u2013\u00a0Klimatsmart mat i skolan \u00e4r en investering i b\u00e5de dagens elever och morgondagens samh\u00e4lle.\r\n

Stigande havsniv\u00e5<\/h2>\r\nDen l\u00e5ngsiktiga stora klimatutmaningen f\u00f6r \u00c5lands enda stad \u00e4r dock l\u00e4get, konstaterar Simolin.\r\n\r\n\u2013\u00a0 Med havet runtomkring oss \u00e4r en av de st\u00f6rsta klimatanpassningsutmaningarna f\u00f6r Mariehamn den stigande havsniv\u00e5n.\r\n\r\nF\u00f6rutom konkreta klimat\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r havets v\u00e4lm\u00e5ende och vattenkvalitet ett viktigt fokusomr\u00e5de f\u00f6r Simolin i arbetet som stadens milj\u00f6samordnare.\r\n\r\n\u2013\u00a0Friska hav \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden genom att erbjuda livsmilj\u00f6er, f\u00f6da och reproduktionsomr\u00e5den f\u00f6r m\u00e5nga arter.\r\n\r\nEtt v\u00e4lm\u00e5ende \u00d6stersj\u00f6n kan ocks\u00e5 motverka klimatf\u00f6r\u00e4ndringar genom att ta upp koldioxid och lagra kol i ekosystem som sj\u00f6gr\u00e4s\u00e4ngar och kustn\u00e4ra v\u00e5tmarker.\r\n\r\n\u2013\u00a0De p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna medf\u00f6r dock stigande temperaturer, havsf\u00f6rsurning och syrebrist, vilket hotar b\u00e5de arter och ekosystem. F\u00f6r att skapa l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara hav kr\u00e4vs d\u00e4rf\u00f6r samordnade insatser f\u00f6r att minska belastningen p\u00e5 havsmilj\u00f6n, st\u00e4rka den biologiska m\u00e5ngfalden och stoppa klimatutsl\u00e4ppen.\r\n\r\nSimolin s\u00e4ger att man haft intresse fr\u00e5n Gotland f\u00f6r att ta del av Mariehamns klimatarbete.\r\n\r\n\u2013\u00a0 N\u00e4sta v\u00e5r t\u00e4nker de komma hit och kanske vi kan utveckla ett samarbete som tar arbetet till n\u00e4sta niv\u00e5.\r\n\r\n
\r\n

Ulf Simolin om ...<\/h2>\r\nEnergi och uppv\u00e4rmning<\/strong>\r\n\r\nEn ny biopanna som anv\u00e4nder restprodukter fr\u00e5n den lokala skogsindustrin ska \u00e4ntligen byggas, detta \u00e4r precis i dagarna klart. Byggstarten kommer ske redan i h\u00f6st f\u00f6r att kunna starta upp \u00e5rsskiftet 27\/28. Med detta kommer vi vara den f\u00f6rsta staden i Finland med fossilfri fj\u00e4rrv\u00e4rme.\r\n\r\nH\u00e5llbar energikonsumtion och global klimatr\u00e4ttvisa<\/strong>\r\n\r\nStaden har upphandlat ett elavtal med Mariehamns Energi f\u00f6r att leverera klimatkompenserad el till stadens f\u00f6rvaltningar. Det inneb\u00e4r att bolaget k\u00f6per ursprungsm\u00e4rkt gr\u00f6n el som inte ger n\u00e5gra utsl\u00e4pp under produktionen. Dessutom investerar de i globala klimatprojekt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den totala klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n elproduktionen blir neutral. Denna el finns tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla \u00e5l\u00e4nningar men tyv\u00e4rr v\u00e4ljer de flesta billig fulel ist\u00e4llet.\r\n\r\nTransporter<\/strong>\r\n\r\nTrenden f\u00f6r stadens egna fordonsflotta finns beskrivet i bokslutet, n\u00e4r det g\u00e4ller kollektivtrafik \u00e4r det Landskapsregeringen som \u00e4r ansvarig.\r\n\r\nI stadens h\u00e5llbarhetsbokslut st\u00e5r det bland annat att l\u00e4sa att bensinf\u00f6rbrukningen har minskat med drygt 60 procent sedan 2019 och att alla elfordon drivs med klimatneutral el fr\u00e5n Mariehamns energi.\r\n\r\nDen l\u00e4tta trafiken<\/strong>\r\n\r\nRedan 2020 gjordes en cykelstrategi, som inneh\u00e5ller f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder, inf\u00f6r denna gjordes bland annat tv\u00e5 resvaneunders\u00f6kningar som beskrivs i strategin.\r\n\r\nGr\u00f6nytor<\/strong>\r\n\r\nDet kommer alltid uppdrag f\u00f6r oss inom f\u00f6rvaltningen att mer tomter m\u00e5ste tas fram \u2013 detta kommer oftast i b\u00f6rjan p\u00e5 mandatperioderna. F\u00f6r att tillf\u00f6ra kunskap och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r stadens gr\u00f6nytor, och skydd, tog vi fram en gr\u00f6nplan och i samband med detta lanserade vi begreppet ekosystemtj\u00e4nster, en av dessa v\u00e4rdefulla ekosystemtj\u00e4nster \u00e4r just hur gr\u00f6nytorna kan ge oss svalka vid v\u00e4rmeb\u00f6ljor \u2013 ocks\u00e5 det finns beskrivet i planen. Kartan visar gr\u00f6nomr\u00e5den i Mariehamn som bidrar med klimatreglering\r\n\r\nAvlopp\/br\u00e4ddning<\/strong>\r\n\r\nInom stadsgr\u00e4nsen har vi i ett decennium arbetat aktiv med ledningsf\u00f6rnyelse, med detta har vi idag inga br\u00e4ddningar fr\u00e5n stadens 16 avloppspumpstationer, och nu har vi b\u00f6rjat med projektet Klimatanpassning\u2013 v\u00e5ra tankar f\u00f6r ett rent hav.\r\n\r\n<\/section>
\r\n

Mariehamns cykelstrategi<\/h2>\r\n\u201dMariehamn ligger huvudsakligen p\u00e5 ett drygt kilometerbrett n\u00e4s och har en samlad areal p\u00e5 11 kvadratkilometer. I Mariehamn \u00e4r allt n\u00e4ra. Jobb, boende, daghem, skola, fritid och natur finns allt inom n\u00e4ra r\u00e4ckh\u00e5ll. Det mesta finns p\u00e5 promenad- eller cykelavst\u00e5nd. Fr\u00e5n centrum ut till norra respektive s\u00f6dra stadsgr\u00e4nsen \u00e4r det endast 4 km\u201d \u2013 f\u00f6rord till strategin publicerad 2020.\r\n\r\nAxplock av m\u00e5ls\u00e4ttningar som listas i strategin:<\/strong>\r\n\r\n\u2013\u00a0Cykelv\u00e4gn\u00e4tet ska byggas ut kontinuerligt f\u00f6r god tillg\u00e4nglighet \u00f6verallt i staden\r\n\r\n\u2013\u00a0Gemensamma g\u00e5ng- och cykelv\u00e4gar ska ha tillr\u00e4cklig bredd f\u00f6r att separera g\u00e5ende\r\n\r\nfr\u00e5ncyklister om inte g\u00e5ngtrafiken \u00e4r marginell\r\n\r\n\u2013\u00a0Cyklisterna ska uppleva att det \u00e4r smidigt att ta sig runt i staden, \u00e4ven i samband med\r\n\r\nst\u00f6rre v\u00e4garbeten\r\n\r\n\u2013\u00a0Andelen barn som g\u00e5r eller cyklar till skolan ska \u00f6ka\r\n\r\n\u2013\u00a0Bel\u00e4ggningsunderh\u00e5llet av befintliga cykelv\u00e4gar ska prioriteras h\u00f6gre \u00e4n idag\r\n\r\n\u2013\u00a0Cyklisterna ska uppleva att det g\u00e5r bra att cykla \u00e5ret om\r\n\r\n\u2013\u00a0 En eller flera cykelbarometrar ska s\u00e4ttas upp. Syftet \u00e4r att synligg\u00f6ra och marknadsf\u00f6ra\r\n\r\ncyklingen samt att samla in statistik\r\n\r\n<\/section>
\r\n

Stadens gr\u00f6nplan<\/h2>\r\nEn gr\u00f6nplan \u00e4r ett kunskaps- och planeringsunderlag som fungerar v\u00e4gledande och r\u00e5dgivande. Syftet med gr\u00f6nplanen \u00e4r att ge en helhetsbild av Mariehamns gr\u00f6nstruktur och belysa hur denna bidrar med v\u00e4rden f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och natur.\r\n\r\nStaden \u00e4ger och sk\u00f6ter cirka 400 hektar gr\u00f6nomr\u00e5den p\u00e5 fasta Mariehamn. Detta inneb\u00e4r att Mariehamn idag har cirka 342 m2 allm\u00e4nt tillg\u00e4nglig gr\u00f6nyta per inv\u00e5nare.\r\n\r\nGr\u00f6nska och klimat<\/strong>\r\n\r\nGr\u00f6nskan i staden har f\u00f6rm\u00e5gan att mildra effekterna av dessa extremv\u00e4der. St\u00f6rre skogsomr\u00e5den s\u00e4nker temperaturen b\u00e5de lokalt och i omkringliggande landskap, mindre parkomr\u00e5den och till och med all\u00e9tr\u00e4d har en p\u00e5verkan p\u00e5 det lokala klimatet.\r\n\r\nL\u00f6vtr\u00e4d skuggar byggnader p\u00e5 sommaren vilket s\u00e4nker nedkylningsbehovet men sl\u00e4pper igenom solens str\u00e5lar p\u00e5 vintern vilket s\u00e4nker uppv\u00e4rmningsbehovet.\r\n\r\nGr\u00f6nomr\u00e5den har \u00e4ven f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rdr\u00f6ja och infiltrera en del av nederb\u00f6rden s\u00e5 att effekterna av skyfall minskar och med dem \u00e4ven risken f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar.\r\n\r\n3-30-300 regeln<\/strong>\r\n\r\n2021 lanserade forskare en regel f\u00f6r hur mycket gr\u00f6nska som beh\u00f6vs i en stad f\u00f6r att skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa men ocks\u00e5 f\u00f6r att mildra\r\n\r\nklimatf\u00f6r\u00e4ndringar.\r\n\r\nRegeln best\u00e5r av tre m\u00e5ls\u00e4ttningar:\r\n\r\n\u2022 Alla inv\u00e5nare i staden ska kunna se minst 3 tr\u00e4d fr\u00e5n sin bostad.\r\n\r\n\u2022 Varje stadsdel ska ha en kront\u00e4ckningsgrad p\u00e5 minst 30 procent. \u00c4ven staden som helhet ska ha en kront\u00e4ckningsgrad p\u00e5 minst 30 procent.\r\n\r\n\u2022 Alla inv\u00e5nare ska ha h\u00f6gst 300 meter till sitt n\u00e4rmaste gr\u00f6nomr\u00e5de. Gr\u00f6nomr\u00e5det b\u00f6r vara minst 1 hektar stort.\r\n\r\n<\/section>
\r\n

1 759,5 ton koldioxid\/\u00e5r*<\/h2>\r\nS\u00e5 mycket lagrar stadens skogar, gr\u00e4sytor och gatutr\u00e4d\r\n\r\n*En j\u00e4mf\u00f6relse med den klimatbelastning som uppst\u00e5r fr\u00e5n stadens egna verksamheter visar att den \u00e5rliga gr\u00f6na koldioxidinlagringen \u00e4r mer \u00e4n dubbelt j\u00e4mf\u00f6rt med dagens utsl\u00e4pp (inte inkluderande privat sektor)\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381153-scaled.jpg"},{"date":"2026-08-11 07:45:13","title":"S\u00e5 kan Mariehamn tackla klimatkrisen","content":"En 15-procentig \u00f6kning i v\u00e4rmeb\u00f6ljor. Det \u00e4r uppskattningen f\u00f6r Mariehamn i ett varmare klimat. Det ovanp\u00e5 en redan stigande medeltemperatur. Finland, och \u00c5land, v\u00e4rms n\u00e4mligen upp snabbast i hela v\u00e4rlden till f\u00f6ljd av den globala upphettningen. Nu trycker forskare p\u00e5 f\u00f6r klimatsmartare st\u00e4der och listar vilka \u00e5tg\u00e4rder som faktiskt g\u00f6r skillnad.<\/strong>\r\n\r\nMedan stora delar av Europa brinner och hela st\u00e4der st\u00e5r inf\u00f6r hot om evakuering s\u00e5 uppm\u00e4rksammas en stor studie d\u00e4r man gjort en omfattande kartl\u00e4ggning av europeiska st\u00e4der och deras risker\/anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga i p\u00e5g\u00e5ende klimatkris. Det \u00e4r den f\u00f6rsta studien av sitt slag och g\u00f6r en datadriven analys som delar in Europas st\u00e4der i fyra olika typer. Man har sedan gjort rekommendationer f\u00f6r varje stadstyp.\r\n\r\nMariehamn \u00e4r f\u00f6r liten f\u00f6r att ha ing\u00e5tt i det analyserade materialet, men Nya \u00c5land pratar med forskaren Mira Kopp p\u00e5 Potsdam Institute for Climate Impact Research som s\u00e4tter v\u00e5r stad in i hennes forskningskontext.\r\n\r\n\u2013\u00a0Mariehamn \u00e4r ett intressant exempel. Det \u00e4r f\u00f6r litet f\u00f6r att klassificeras som ett \u201durbant omr\u00e5de\u201d, men \u00e4r \u00c5lands makt- och finanscentrum. Jag kan ocks\u00e5 se fr\u00e5n statistiken att staden v\u00e4xer.\r\n\r\nInom ramen f\u00f6r studien har man analyserat st\u00e4der i omgivningen, som \u00c5bo, Uppsala och Tammerfors och Kopp drar liknelser mellan Mariehamn och dessa st\u00e4der, som alla kateragoriseras som \u201destablished cities\u201d, etablerade st\u00e4der.\r\n\r\n\u2013\u00a0Mariehamn delar sannolikt m\u00e5nga viktiga karakt\u00e4rsdrag med andra inom Etablerade st\u00e4der, inklusive klimat, relativt v\u00e4lb\u00e4rgade ekonomiska och sociala indikatorer och l\u00e5g byggnadsdensitet. Men till skillnad fr\u00e5n de andra st\u00e4derna s\u00e5 \u00e4r Mariehamn lokaliserat p\u00e5 en \u00f6, vilket g\u00f6r det mer isolerat. Men isoleringen \u00f6kar ocks\u00e5 utsl\u00e4ppen f\u00f6r transport och resor, s\u00e5 det vore viktigt med bra klimatbed\u00f6mning.\r\n\r\nKopp s\u00e4ger att det finns v\u00e4ldigt lite forskning om mindre st\u00e4der i Skandinavien och i \u00d6stersj\u00f6regionen med liknande befolkningstrender.\r\n\r\n\u2013 Med undantag f\u00f6r Ume\u00e5, Ule\u00e5borg och Troms\u00f8, men de h\u00f6r till en annan stadstyp baserat p\u00e5 andra index och att de har kallare klimat.\r\n

Sj\u00f6trafik ett klimatproblem<\/h2>\r\nS\u00e5 f\u00f6r Mariehamns del anser Kopp att r\u00e5den f\u00f6r etablerade st\u00e4der i nordiskt klimat ska fungera relativt bra.\r\n\r\n\u2013\u00a0En viktig sak f\u00f6r dessa st\u00e4der \u00e4r behov av v\u00e4rme. Men finska st\u00e4der har varit bra p\u00e5 att \u00f6verg\u00e5 till gr\u00f6na varianter av uppv\u00e4rmning relativt tidigt. Men vi ser forts\u00e4ttningsvis h\u00f6ga utsl\u00e4pp inom industrin och elproduktion, sett till per capita.\r\n\r\nH\u00e4r belyser hon att landskap och omr\u00e5den med mer autonomi, s\u00e5som \u00c5land, kan g\u00f6ra stora f\u00f6r\u00e4ndringar i \u201dindustri-praxis\u201d inom sina egna territorium.\r\n\r\nMariehamn \u00e4r en hamnstad och som andra hamnst\u00e4der dras man med utsl\u00e4pp relaterat till sj\u00f6trafik vilka inte alltid \u00e4r l\u00e4tta att \u00e5tg\u00e4rda p\u00e5 regional niv\u00e5. Men d\u00e4remot kan man g\u00f6ra desto mera p\u00e5 land.\r\n\r\n\u2013\u00a0Man kan g\u00f6ra staden mer g\u00e5ng- och cykelv\u00e4nlig. Det h\u00e4r ser vi \u00f6verlag f\u00f6r Etablerade st\u00e4der, att de har h\u00f6ga utsl\u00e4pp kopplat till transport men samtidigt resurserna f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda dessa problem.\r\n\r\n\"\"\r\n

\u00d6kning av v\u00e4rmeb\u00f6ljor<\/h2>\r\nKopp och hennes forskarkollegor har ocks\u00e5 tittat p\u00e5 vilka \u00e5tg\u00e4rder st\u00e4der ska vidta f\u00f6r att hantera de konsekvenser som klimatupphettningen medf\u00f6r.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det h\u00e4nder redan. Det ser man speciellt i Norden. H\u00e4r kommer man se mer regn och en \u00f6kningar av v\u00e4rmeb\u00f6ljor.\r\n\r\nKopp s\u00e4ger att deras uppskattningar visar p\u00e5 en \u00f6kning upp till 15 procent i v\u00e4rmeb\u00f6ljor p\u00e5 \u00c5land.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r i ett tv\u00e5graders scenario, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt sannolikt (det betyder allts\u00e5 en tv\u00e5 gradig uppv\u00e4rmning j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rindustriella tider, Parisavtalet siktade p\u00e5 en begr\u00e4nsning vid 1,5 grader, reds anm).\r\n\r\nMen f\u00f6r omr\u00e5den med l\u00e4gre densitet i byggnation, som \u00c5land, \u00e4r problem med hetta inte lika angel\u00e4get som i storst\u00e4der.\r\n\r\n\u2013\u00a0H\u00e4r brukar det \u00e4nnu finnas gr\u00f6na omr\u00e5den som erbjuder svalka.\r\n\r\nMen hon s\u00e4ger att nordiska omr\u00e5den, p\u00e5 grund av sitt klimat, inte \u00e4r f\u00f6rberedda p\u00e5 extrem v\u00e4rme.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r en utmaning.\r\n\r\nF\u00f6r st\u00e4der som befinner sig lite mer avl\u00e4gset fr\u00e5n andra finns ocks\u00e5 utmaningar i hur man ska tackla extremv\u00e4der.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det beh\u00f6vs ofta extra resurser utifr\u00e5n och snabb kommunikation.\r\n

Samboende?<\/h2>\r\nN\u00e4r det kommer till boende s\u00e5 vill hon ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamma klimataspekter ut\u00f6ver v\u00e4rme och elf\u00f6rbrukning.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det finns m\u00e5nga stora hus som bebos av en singelperson eller tv\u00e5 personer, fr\u00e4mst \u00e4ldre.\r\n\r\nEn effektivare anv\u00e4ndning av boende \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00f6ka en stads inv\u00e5narkapacitet utan att g\u00f6ra alltf\u00f6r stora avtryck i stadsbilden, samt \u00e4ven g\u00f6ra staden mer tillg\u00e4nglig f\u00f6r fler.\r\n\r\n\u2013\u00a0\u00c4ldre personer kan ocks\u00e5 beh\u00f6va hj\u00e4lp med att uppr\u00e4tth\u00e5lla hus och g\u00e5rd, vilket g\u00f6r fenomen som samboende intressant. Det skulle ocks\u00e5 addressera problem som ensamhet.\r\n\r\nDet enskilda privatboendet g\u00f6r det ocks\u00e5 sv\u00e5rare med st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar.\r\n\r\n\u2013\u00a0Vi tenderar att ha v\u00e4ldigt privatiserade urbana milj\u00f6er. Individer \u00e4ger sina egna hem och f\u00e5r best\u00e4mma mycket sj\u00e4lva. Vi gillar frihet, men det kommer ocks\u00e5 med ansvar och f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd f\u00f6r\u00e4ndring beh\u00f6vs \u00e5tg\u00e4rder av m\u00e5nga m\u00e4nniskor.\r\n\r\nDe exempel p\u00e5 klimat\u00e5tg\u00e4rder som vidtagits i Etablerade st\u00e4der pekar p\u00e5 vikten av att involvera stadsborna och informera hush\u00e5llen.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndigt att man engagerar folk.\r\n\r\nOch engagemanget ska helst fokusera p\u00e5 det som faktiskt g\u00f6r skillnad.\r\n\r\n\u2013 En stor del av milj\u00f6debatten har fokuserat f\u00f6r mycket p\u00e5 sm\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder, som att minska p\u00e5 anv\u00e4ndningen av plastp\u00e5sar. Men det \u00e4r de stora besluten som \u00e4r centrala, uppv\u00e4rmning, att g\u00f6ra hus energisn\u00e5la och s\u00e4ttet du r\u00f6r dig.\r\n\r\nKopp s\u00e4ger att det \u00e4r extra viktigt att ta sig en funderare vid stora ink\u00f6p\/investeringar\/f\u00f6r\u00e4ndringar i livet.\r\n\r\n\u2013\u00a0I v\u00e5ra val av investeringar s\u00e5 manifesteras utsl\u00e4pp som kommer ske om 10 \u00e5r.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381044-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 21:06:49","title":"Efter Nyans avsl\u00f6jande om nazistkopplingar: Medis \u00e4ndrar anst\u00e4llningspolicy","content":"Nu \u00e4r det klart hur Medis g\u00e5r vidare g\u00e4llande anst\u00e4llning till f\u00f6ljd av rapporteringen om timl\u00e4raren med nynazistiska kopplingar. Bildningssektorn skriver i sin nya rapport att alla kursledare h\u00e4danefter ska signera avtal som omfattar Medis v\u00e4rdegrund och likabehandlingsplan.<\/strong>\r\n\r\nI vintras rapporterade Nya \u00c5land om att Medis anlitat en timanst\u00e4lld l\u00e4rare med kopplingar till en nynazistisk organisation. Nya \u00c5land hade d\u00e5 redan i mars 2025 ber\u00e4ttat att den aktuella personen hade utvandrat fr\u00e5n Sverige till \u00c5land, och tidigare \u00f6ppet skyltat med sin ideologi p\u00e5 Instagram, bakat kakor i form av svastikor och sytt kl\u00e4der med emblem och hakkors. Personen har tidigare varit medlem i den f\u00f6rbjudna organisationen Nordiska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen.\r\n\r\nRapporteringen ledde till att samarbetet mellan den anst\u00e4llda och Medis avslutades. I samband med det kommunicerades det ut\u00e5t att alla kursledare i forts\u00e4ttningen ska godk\u00e4nna institutets v\u00e4rdegrund.\r\n\r\nI Mariehamns stads bildningssektors l\u00e4gesrapport f\u00f6r januari till juli i \u00e5r skriver man om h\u00e4ndelsen som \u201dledde \u00e4ven till en bredare offentlig diskussion om arbetsgivares lagliga m\u00f6jligheter och r\u00e4ttigheter att agera n\u00e4r anst\u00e4lldas privata \u00e5sikter kan uppfattas st\u00e5 i konflikt med organisationens och samh\u00e4llets grundl\u00e4ggande v\u00e4rdegrund\u201d.\r\n\r\nF\u00f6r Medis egen del konstaterar man att diskussionen har resulterat i en \u00f6versyn av interna processer.\r\n\r\n\u201dFr\u00e5n och med h\u00f6sten kommer samtliga kursledare att f\u00e5 skriftliga arbetsavtal, medan avtalen tidigare huvudsakligen varit muntliga. I samband med undertecknandet ska kursledarna \u00e4ven bekr\u00e4fta att de tagit del av Medis v\u00e4rdegrund och likabehandlingsplan samt f\u00f6rbinder sig att f\u00f6lja dessa i sin undervisning.\u201d","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381288-641x345.jpg"}]