[{"date":"2026-08-11 11:04:36","title":"Politikernas arbetsvillkor","content":"Med ett drygt \u00e5r kvar till valet \u00e4r det h\u00f6g tid att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4sta mandatperiod. En aspekt \u00e4r politikernas arbetsvillkor; arbetstider och arvode.<\/strong>\r\n\r\nLagtinget har \u00e4nnu sommarlov, \u00e4ven om sj\u00e4lvstyrelsepolitiska n\u00e4mnden sammantr\u00e4dde f\u00f6rra veckan. De andra utskotten inleder arbetet i mitten av m\u00e5naden. Plenum blir det under n\u00e5gra veckor i september, f\u00f6ljt av fyra veckors paus i oktober. I november och december debatteras budgeten intensivt, f\u00f6r att f\u00f6ljas av ett par veckors lov under jul och ny\u00e5r.\r\n\r\n\u00c4ven under v\u00e5rvintern bryts perioderna av plenum och utskottsarbete med s\u00e5 kallade vita veckor, d\u00e5 lagtingsledam\u00f6terna l\u00e5ngt kan r\u00e4kna med ledigt fr\u00e5n den delen av det politiska arbetet som kr\u00e4ver n\u00e4rvaro i lagtingsbyggnaden. De plenumfria perioderna g\u00f6r att de veckor n\u00e4r det \u00e4r plenum kan bli v\u00e4ldigt intensiva och alltid f\u00e5r inte alla \u00e4renden den behandling de vore v\u00e4rda. Loven har haft beskrivande namn som potatis- och vedlov och det s\u00e4ger kanske n\u00e5got om varf\u00f6r de kommit till, men f\u00e5 av dagens lagtingsledam\u00f6ter \u00e4r potatisb\u00f6nder.\r\n\r\nMed tanke<\/strong> p\u00e5 att politikerna nu inleder det sista \u00e5ret av den h\u00e4r mandatperioden \u00e4r det h\u00f6g tid att diskutera deras arbetstider och ers\u00e4ttningar, f\u00f6r att villkoren ska vara tydliga i god tid inf\u00f6r valet n\u00e4sta h\u00f6st. De som \u00e4r intresserade av att bli en del av det politiska skr\u00e5et har r\u00e4tt att k\u00e4nna till f\u00f6ruts\u00e4ttningarna.\r\n\r\nPolitikernas arvodesniv\u00e5 har f\u00e5tt utst\u00e5 h\u00e5rd kritik efter de kraftiga h\u00f6jningar som genomf\u00f6rdes f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Det var helt f\u00f6rst\u00e5eligt \u2013 h\u00f6jningarna var stora och tajmningen, sett till det ekonomiska l\u00e4get i samh\u00e4llet i \u00f6vrigt, inte optimal.\r\n\r\nMen trots allt, ska vi ha ett parlament som ska fungera och som v\u00e4ljarna ska kunna kr\u00e4va ansvar av, m\u00e5ste politikerna ha ett v\u00e4rdigt arvode. Var r\u00e4tt niv\u00e5 ligger \u00e4r sedan en evig diskussion. H\u00e4r ska, f\u00f6r transparensens skull, till\u00e4ggas att politikerna inte fattar beslut om sina arvoden, det g\u00f6r en frist\u00e5ende kommission.\r\n\r\nEn del av<\/strong> arvodesdiskussionen \u00e4r arbetstiderna. Att vara lagtingsledamot i \u00c5lands lagting inneb\u00e4r att man inte har fasta arbetstider. Arbetsbeskrivningen \u00e4r ocks\u00e5 flytande, det ligger i uppdragets natur och hur v\u00e4l man lyckas eller misslyckas testas slutligen i f\u00f6ljande val. Det g\u00f6r debatten utmanande.\r\n\r\nVad ing\u00e5r i uppdraget? Att n\u00e4rvara i plenum och utskottsarbetet (vars n\u00e4rvaro inte \u00e4r offentlig) och delta i omr\u00f6stningarna \u00e4r v\u00e4l minimum. Men betyder mer taltid att man jobbar mer? Leder fler anf\u00f6randen till att fler perspektiv f\u00e5r ta plats, att debatten breddas och att slutresultatet blir b\u00e4ttre? Och vad \u00e4r ett bra resultat av politikernas arbete? \u00c4r det en ekonomi i balans? Att servicen fungerar? Att lagarna \u00e4r r\u00e4ttvisa? Att det blir s\u00e5 billigt som m\u00f6jligt? Att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt lyckas och har en plats i det \u00e5l\u00e4ndska samh\u00e4llet? Det finns inget sj\u00e4lvklart r\u00e4tt svar p\u00e5 fr\u00e5gorna. Alla v\u00e4ljare har sina egna krav p\u00e5 sin politiker och de beror p\u00e5 ens politiska h\u00e5llning.\r\n\r\nOch allt det d\u00e4r osynliga arbetet som ing\u00e5r i uppdraget, att l\u00e4sa p\u00e5, f\u00f6rdjupa sig, unders\u00f6ka hur det fungerar p\u00e5 andra st\u00e4llen, formulera sig s\u00e5 att ens tankar blir konkreta f\u00f6rslag. M\u00f6ta och diskutera med v\u00e4ljarna, veta vad som \u00e4r viktigt f\u00f6r dem, det \u00e4r en h\u00f6gst relevant del av uppdraget.\r\n\r\nMed allt <\/strong>det sagt. Det \u00e4r h\u00f6g tid att slopa de vita veckorna. Ett sommaruppeh\u00e5ll, ledigt \u00f6ver jul och ny\u00e5r, korta h\u00f6st- och sportlov, det r\u00e4cker. Arbetsfl\u00f6det skulle bli j\u00e4mnare vilket skulle kunna inneb\u00e4ra h\u00f6jd kvalitet p\u00e5 b\u00e5de debatten och slutresultatet. S\u00e5dana arbetstider skulle ocks\u00e5 mer likna de flesta v\u00e4ljares verklighet, vilket skulle gynna v\u00e4ljarnas f\u00f6rtroende f\u00f6r politikerna.\r\n\r\nH\u00e4r ska till\u00e4ggas att det sannolikt skulle kr\u00e4va att lagtingets personalstyrka f\u00f6rst\u00e4rks. I dag \u00e4r personalstyrkan liten och tack vare deras flexibilitet klarar man arbetstopparna, men de s\u00e5 kallade vita veckorna kr\u00e4vs f\u00f6r att de ska f\u00e5 ut sina lagstadgade semestrar och kompledigheter. Mer personal \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en kostnad, men kanske gynnas \u00e4nd\u00e5 helheten, samtidigt som resiliensen, med fler h\u00e4nder, st\u00e4rks.\r\n\r\nEtt problem som lagtinget inte ska lastas f\u00f6r, men som drabbar lagtinget och ofta orsakar stor br\u00e5dska, \u00e4r landskapets brist p\u00e5 koordination. Det finns ingen \u00f6vergripande plan f\u00f6r n\u00e4r lagf\u00f6rslag, meddelanden och redog\u00f6relser l\u00e4mnas fr\u00e5n regeringen. Ibland l\u00e4mnas lagf\u00f6rslag i absolut sista sekund vilket f\u00f6rs\u00e4tter lagtinget i en v\u00e4ldigt sv\u00e5r situation n\u00e4r parlamentet vill g\u00f6ra ett ambiti\u00f6st jobb, men tidspressen g\u00f6r att man tvingas ta till det \u201dsnabba formul\u00e4ret\u201d. S\u00e5dant urholkar demokratin i l\u00e4ngden. Landskapets litenhet spelar f\u00f6rst\u00e5s in, men h\u00e4r beh\u00f6vs styrning. Lagtinget har b\u00e5de r\u00e4tt till och en skyldighet att g\u00f6ra sitt jobb utan genv\u00e4gar.\r\n\r\nDet har gjorts<\/strong> flertalet f\u00f6rs\u00f6k att \u00e4ndra p\u00e5 lagtingsledam\u00f6ternas arbetstider och \u00f6vriga villkor (vid sidan av arvodet), men f\u00f6r\u00e4ndringarna har varit marginella. Orsaken? Vissa politikers eget motst\u00e5nd. Till skillnad fr\u00e5n niv\u00e5n p\u00e5 arvodet \u00e4r det lagtinget som fattar beslut om de \u00f6vriga villkoren.\r\n\r\nH\u00e4r finns nu ett gyllene tillf\u00e4lle f\u00f6r politikerna att visa p\u00e5 modernitet, mognad och beslutsamhet.\r\n\r\nLagtingspolitikernas pensionsf\u00f6rm\u00e5ner \u00e4ndrades f\u00f6r dryga tio \u00e5r sedan, delvis tack vare ett medborgarinitiativ. Nu finns ett perfekt tillf\u00e4lle f\u00f6r v\u00e4ljarna att trycka p\u00e5 f\u00f6r att n\u00e4sta lagting har de arbetsvillkor som v\u00e4ljarna tycker \u00e4r l\u00e4mpliga.\r\n\r\nRing, mejla och ryck din egen politiker i \u00e4rmen n\u00e4r du ser hen. Skriv en ins\u00e4ndare i Nya \u00c5land. G\u00f6r din r\u00f6st h\u00f6rd, men h\u00e5ll g\u00e4rna god ton! Oavsett vad du tycker om politiker i gemen, eller deras politik, \u00e4r de m\u00e4nniskor som \u00e4r v\u00e4rda respekt.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381570-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-11 10:01:19","title":"Gotland vill ta exempel av Mariehamns milj\u00f6arbete","content":"Klimatet och havet \u00e4r i fokus i Mariehamns stads h\u00e5llbarhetsarbete. Det uppger milj\u00f6samordnaren Ulf Simolin. S\u00e5 pass att Gotland vill komma hit och ta exempel. Men fortfarande finns det mycket att g\u00f6ra.<\/strong>\r\n\r\n\u2013\u00a0Med tanke p\u00e5 p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rmeb\u00f6ljor och skogsbr\u00e4nder i Sydeuropa \u00e4r det inte s\u00e4llan man funderar vilken p\u00e5verkan vi f\u00e5r h\u00e4r uppe i Norden, s\u00e4ger Ulf Simolin med anledning av temat f\u00f6r dagens intervju: klimat och st\u00e4der.\r\n\r\nSimolin har tagit del av forskaren Mira Kopps <\/strong>analys och han h\u00e5ller med om hennes sammanfattning: att det \u00e4r de stora besluten som \u00e4r centrala. Och de \u00e4r akuta.\r\n\r\n\u2013\u00a0Vi m\u00e5ste redan idag planera och investera f\u00f6r att m\u00f6ta de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som f\u00f6rv\u00e4ntas i framtiden.\r\n

Klimatsmart skolmat<\/h2>\r\nHan konstaterar att Mariehamns stad bland annat redan tagit h\u00f6jd f\u00f6r mer intensivare skyfall och v\u00e4rmeb\u00f6ljor.\r\n\r\n\u2013\u00a0S\u00e5dana \u00e5tg\u00e4rder \u00e4r att successivt f\u00f6rnya och dimensionera om avloppsledningsn\u00e4tet f\u00f6r att minska den \u00f6kade hydrologiska belastningen fr\u00e5n intensivare skyfall, anpassa dagvattenhanteringen genom f\u00f6rdr\u00f6jningsmagasin och gr\u00f6na l\u00f6sningar samt tagit fram handlingsplaner f\u00f6r v\u00e4rmeb\u00f6ljor f\u00f6r att skydda s\u00e4rskilt utsatta grupper, s\u00e5som \u00e4ldre inom \u00e4ldreomsorgen.\r\n\r\nMan har \u00e4ven initierat projektet Klimatsmarta skolk\u00f6ket.\r\n\r\n\u2013\u00a0Klimatsmart mat i skolan \u00e4r en investering i b\u00e5de dagens elever och morgondagens samh\u00e4lle.\r\n

Stigande havsniv\u00e5<\/h2>\r\nDen l\u00e5ngsiktiga stora klimatutmaningen f\u00f6r \u00c5lands enda stad \u00e4r dock l\u00e4get, konstaterar Simolin.\r\n\r\n\u2013\u00a0 Med havet runtomkring oss \u00e4r en av de st\u00f6rsta klimatanpassningsutmaningarna f\u00f6r Mariehamn den stigande havsniv\u00e5n.\r\n\r\nF\u00f6rutom konkreta klimat\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r havets v\u00e4lm\u00e5ende och vattenkvalitet ett viktigt fokusomr\u00e5de f\u00f6r Simolin i arbetet som stadens milj\u00f6samordnare.\r\n\r\n\u2013\u00a0Friska hav \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r den biologiska m\u00e5ngfalden genom att erbjuda livsmilj\u00f6er, f\u00f6da och reproduktionsomr\u00e5den f\u00f6r m\u00e5nga arter.\r\n\r\nEtt v\u00e4lm\u00e5ende \u00d6stersj\u00f6n kan ocks\u00e5 motverka klimatf\u00f6r\u00e4ndringar genom att ta upp koldioxid och lagra kol i ekosystem som sj\u00f6gr\u00e4s\u00e4ngar och kustn\u00e4ra v\u00e5tmarker.\r\n\r\n\u2013\u00a0De p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna medf\u00f6r dock stigande temperaturer, havsf\u00f6rsurning och syrebrist, vilket hotar b\u00e5de arter och ekosystem. F\u00f6r att skapa l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbara hav kr\u00e4vs d\u00e4rf\u00f6r samordnade insatser f\u00f6r att minska belastningen p\u00e5 havsmilj\u00f6n, st\u00e4rka den biologiska m\u00e5ngfalden och stoppa klimatutsl\u00e4ppen.\r\n\r\nSimolin s\u00e4ger att man haft intresse fr\u00e5n Gotland f\u00f6r att ta del av Mariehamns klimatarbete.\r\n\r\n\u2013\u00a0 N\u00e4sta v\u00e5r t\u00e4nker de komma hit och kanske vi kan utveckla ett samarbete som tar arbetet till n\u00e4sta niv\u00e5.\r\n\r\n
\r\n

Ulf Simolin om ...<\/h2>\r\nEnergi och uppv\u00e4rmning<\/strong>\r\n\r\nEn ny biopanna som anv\u00e4nder restprodukter fr\u00e5n den lokala skogsindustrin ska \u00e4ntligen byggas, detta \u00e4r precis i dagarna klart. Byggstarten kommer ske redan i h\u00f6st f\u00f6r att kunna starta upp \u00e5rsskiftet 27\/28. Med detta kommer vi vara den f\u00f6rsta staden i Finland med fossilfri fj\u00e4rrv\u00e4rme.\r\n\r\nH\u00e5llbar energikonsumtion och global klimatr\u00e4ttvisa<\/strong>\r\n\r\nStaden har upphandlat ett elavtal med Mariehamns Energi f\u00f6r att leverera klimatkompenserad el till stadens f\u00f6rvaltningar. Det inneb\u00e4r att bolaget k\u00f6per ursprungsm\u00e4rkt gr\u00f6n el som inte ger n\u00e5gra utsl\u00e4pp under produktionen. Dessutom investerar de i globala klimatprojekt f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att den totala klimatp\u00e5verkan fr\u00e5n elproduktionen blir neutral. Denna el finns tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla \u00e5l\u00e4nningar men tyv\u00e4rr v\u00e4ljer de flesta billig fulel ist\u00e4llet.\r\n\r\nTransporter<\/strong>\r\n\r\nTrenden f\u00f6r stadens egna fordonsflotta finns beskrivet i bokslutet, n\u00e4r det g\u00e4ller kollektivtrafik \u00e4r det Landskapsregeringen som \u00e4r ansvarig.\r\n\r\nI stadens h\u00e5llbarhetsbokslut st\u00e5r det bland annat att l\u00e4sa att bensinf\u00f6rbrukningen har minskat med drygt 60 procent sedan 2019 och att alla elfordon drivs med klimatneutral el fr\u00e5n Mariehamns energi.\r\n\r\nDen l\u00e4tta trafiken<\/strong>\r\n\r\nRedan 2020 gjordes en cykelstrategi, som inneh\u00e5ller f\u00f6rslag p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder, inf\u00f6r denna gjordes bland annat tv\u00e5 resvaneunders\u00f6kningar som beskrivs i strategin.\r\n\r\nGr\u00f6nytor<\/strong>\r\n\r\nDet kommer alltid uppdrag f\u00f6r oss inom f\u00f6rvaltningen att mer tomter m\u00e5ste tas fram \u2013 detta kommer oftast i b\u00f6rjan p\u00e5 mandatperioderna. F\u00f6r att tillf\u00f6ra kunskap och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r stadens gr\u00f6nytor, och skydd, tog vi fram en gr\u00f6nplan och i samband med detta lanserade vi begreppet ekosystemtj\u00e4nster, en av dessa v\u00e4rdefulla ekosystemtj\u00e4nster \u00e4r just hur gr\u00f6nytorna kan ge oss svalka vid v\u00e4rmeb\u00f6ljor \u2013 ocks\u00e5 det finns beskrivet i planen. Kartan visar gr\u00f6nomr\u00e5den i Mariehamn som bidrar med klimatreglering\r\n\r\nAvlopp\/br\u00e4ddning<\/strong>\r\n\r\nInom stadsgr\u00e4nsen har vi i ett decennium arbetat aktiv med ledningsf\u00f6rnyelse, med detta har vi idag inga br\u00e4ddningar fr\u00e5n stadens 16 avloppspumpstationer, och nu har vi b\u00f6rjat med projektet Klimatanpassning\u2013 v\u00e5ra tankar f\u00f6r ett rent hav.\r\n\r\n<\/section>
\r\n

Mariehamns cykelstrategi<\/h2>\r\n\u201dMariehamn ligger huvudsakligen p\u00e5 ett drygt kilometerbrett n\u00e4s och har en samlad areal p\u00e5 11 kvadratkilometer. I Mariehamn \u00e4r allt n\u00e4ra. Jobb, boende, daghem, skola, fritid och natur finns allt inom n\u00e4ra r\u00e4ckh\u00e5ll. Det mesta finns p\u00e5 promenad- eller cykelavst\u00e5nd. Fr\u00e5n centrum ut till norra respektive s\u00f6dra stadsgr\u00e4nsen \u00e4r det endast 4 km\u201d \u2013 f\u00f6rord till strategin publicerad 2020.\r\n\r\nAxplock av m\u00e5ls\u00e4ttningar som listas i strategin:<\/strong>\r\n\r\n\u2013\u00a0Cykelv\u00e4gn\u00e4tet ska byggas ut kontinuerligt f\u00f6r god tillg\u00e4nglighet \u00f6verallt i staden\r\n\r\n\u2013\u00a0Gemensamma g\u00e5ng- och cykelv\u00e4gar ska ha tillr\u00e4cklig bredd f\u00f6r att separera g\u00e5ende\r\n\r\nfr\u00e5ncyklister om inte g\u00e5ngtrafiken \u00e4r marginell\r\n\r\n\u2013\u00a0Cyklisterna ska uppleva att det \u00e4r smidigt att ta sig runt i staden, \u00e4ven i samband med\r\n\r\nst\u00f6rre v\u00e4garbeten\r\n\r\n\u2013\u00a0Andelen barn som g\u00e5r eller cyklar till skolan ska \u00f6ka\r\n\r\n\u2013\u00a0Bel\u00e4ggningsunderh\u00e5llet av befintliga cykelv\u00e4gar ska prioriteras h\u00f6gre \u00e4n idag\r\n\r\n\u2013\u00a0Cyklisterna ska uppleva att det g\u00e5r bra att cykla \u00e5ret om\r\n\r\n\u2013\u00a0 En eller flera cykelbarometrar ska s\u00e4ttas upp. Syftet \u00e4r att synligg\u00f6ra och marknadsf\u00f6ra\r\n\r\ncyklingen samt att samla in statistik\r\n\r\n<\/section>
\r\n

Stadens gr\u00f6nplan<\/h2>\r\nEn gr\u00f6nplan \u00e4r ett kunskaps- och planeringsunderlag som fungerar v\u00e4gledande och r\u00e5dgivande. Syftet med gr\u00f6nplanen \u00e4r att ge en helhetsbild av Mariehamns gr\u00f6nstruktur och belysa hur denna bidrar med v\u00e4rden f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och natur.\r\n\r\nStaden \u00e4ger och sk\u00f6ter cirka 400 hektar gr\u00f6nomr\u00e5den p\u00e5 fasta Mariehamn. Detta inneb\u00e4r att Mariehamn idag har cirka 342 m2 allm\u00e4nt tillg\u00e4nglig gr\u00f6nyta per inv\u00e5nare.\r\n\r\nGr\u00f6nska och klimat<\/strong>\r\n\r\nGr\u00f6nskan i staden har f\u00f6rm\u00e5gan att mildra effekterna av dessa extremv\u00e4der. St\u00f6rre skogsomr\u00e5den s\u00e4nker temperaturen b\u00e5de lokalt och i omkringliggande landskap, mindre parkomr\u00e5den och till och med all\u00e9tr\u00e4d har en p\u00e5verkan p\u00e5 det lokala klimatet.\r\n\r\nL\u00f6vtr\u00e4d skuggar byggnader p\u00e5 sommaren vilket s\u00e4nker nedkylningsbehovet men sl\u00e4pper igenom solens str\u00e5lar p\u00e5 vintern vilket s\u00e4nker uppv\u00e4rmningsbehovet.\r\n\r\nGr\u00f6nomr\u00e5den har \u00e4ven f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rdr\u00f6ja och infiltrera en del av nederb\u00f6rden s\u00e5 att effekterna av skyfall minskar och med dem \u00e4ven risken f\u00f6r \u00f6versv\u00e4mningar.\r\n\r\n3-30-300 regeln<\/strong>\r\n\r\n2021 lanserade forskare en regel f\u00f6r hur mycket gr\u00f6nska som beh\u00f6vs i en stad f\u00f6r att skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4nniskors h\u00e4lsa men ocks\u00e5 f\u00f6r att mildra\r\n\r\nklimatf\u00f6r\u00e4ndringar.\r\n\r\nRegeln best\u00e5r av tre m\u00e5ls\u00e4ttningar:\r\n\r\n\u2022 Alla inv\u00e5nare i staden ska kunna se minst 3 tr\u00e4d fr\u00e5n sin bostad.\r\n\r\n\u2022 Varje stadsdel ska ha en kront\u00e4ckningsgrad p\u00e5 minst 30 procent. \u00c4ven staden som helhet ska ha en kront\u00e4ckningsgrad p\u00e5 minst 30 procent.\r\n\r\n\u2022 Alla inv\u00e5nare ska ha h\u00f6gst 300 meter till sitt n\u00e4rmaste gr\u00f6nomr\u00e5de. Gr\u00f6nomr\u00e5det b\u00f6r vara minst 1 hektar stort.\r\n\r\n<\/section>
\r\n

1 759,5 ton koldioxid\/\u00e5r*<\/h2>\r\nS\u00e5 mycket lagrar stadens skogar, gr\u00e4sytor och gatutr\u00e4d\r\n\r\n*En j\u00e4mf\u00f6relse med den klimatbelastning som uppst\u00e5r fr\u00e5n stadens egna verksamheter visar att den \u00e5rliga gr\u00f6na koldioxidinlagringen \u00e4r mer \u00e4n dubbelt j\u00e4mf\u00f6rt med dagens utsl\u00e4pp (inte inkluderande privat sektor)\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381153-scaled.jpg"},{"date":"2026-08-11 07:45:13","title":"S\u00e5 kan Mariehamn tackla klimatkrisen","content":"En 15-procentig \u00f6kning i v\u00e4rmeb\u00f6ljor. Det \u00e4r uppskattningen f\u00f6r Mariehamn i ett varmare klimat. Det ovanp\u00e5 en redan stigande medeltemperatur. Finland, och \u00c5land, v\u00e4rms n\u00e4mligen upp snabbast i hela v\u00e4rlden till f\u00f6ljd av den globala upphettningen. Nu trycker forskare p\u00e5 f\u00f6r klimatsmartare st\u00e4der och listar vilka \u00e5tg\u00e4rder som faktiskt g\u00f6r skillnad.<\/strong>\r\n\r\nMedan stora delar av Europa brinner och hela st\u00e4der st\u00e5r inf\u00f6r hot om evakuering s\u00e5 uppm\u00e4rksammas en stor studie d\u00e4r man gjort en omfattande kartl\u00e4ggning av europeiska st\u00e4der och deras risker\/anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga i p\u00e5g\u00e5ende klimatkris. Det \u00e4r den f\u00f6rsta studien av sitt slag och g\u00f6r en datadriven analys som delar in Europas st\u00e4der i fyra olika typer. Man har sedan gjort rekommendationer f\u00f6r varje stadstyp.\r\n\r\nMariehamn \u00e4r f\u00f6r liten f\u00f6r att ha ing\u00e5tt i det analyserade materialet, men Nya \u00c5land pratar med forskaren Mira Kopp p\u00e5 Potsdam Institute for Climate Impact Research som s\u00e4tter v\u00e5r stad in i hennes forskningskontext.\r\n\r\n\u2013\u00a0Mariehamn \u00e4r ett intressant exempel. Det \u00e4r f\u00f6r litet f\u00f6r att klassificeras som ett \u201durbant omr\u00e5de\u201d, men \u00e4r \u00c5lands makt- och finanscentrum. Jag kan ocks\u00e5 se fr\u00e5n statistiken att staden v\u00e4xer.\r\n\r\nInom ramen f\u00f6r studien har man analyserat st\u00e4der i omgivningen, som \u00c5bo, Uppsala och Tammerfors och Kopp drar liknelser mellan Mariehamn och dessa st\u00e4der, som alla kateragoriseras som \u201destablished cities\u201d, etablerade st\u00e4der.\r\n\r\n\u2013\u00a0Mariehamn delar sannolikt m\u00e5nga viktiga karakt\u00e4rsdrag med andra inom Etablerade st\u00e4der, inklusive klimat, relativt v\u00e4lb\u00e4rgade ekonomiska och sociala indikatorer och l\u00e5g byggnadsdensitet. Men till skillnad fr\u00e5n de andra st\u00e4derna s\u00e5 \u00e4r Mariehamn lokaliserat p\u00e5 en \u00f6, vilket g\u00f6r det mer isolerat. Men isoleringen \u00f6kar ocks\u00e5 utsl\u00e4ppen f\u00f6r transport och resor, s\u00e5 det vore viktigt med bra klimatbed\u00f6mning.\r\n\r\nKopp s\u00e4ger att det finns v\u00e4ldigt lite forskning om mindre st\u00e4der i Skandinavien och i \u00d6stersj\u00f6regionen med liknande befolkningstrender.\r\n\r\n\u2013 Med undantag f\u00f6r Ume\u00e5, Ule\u00e5borg och Troms\u00f8, men de h\u00f6r till en annan stadstyp baserat p\u00e5 andra index och att de har kallare klimat.\r\n

Sj\u00f6trafik ett klimatproblem<\/h2>\r\nS\u00e5 f\u00f6r Mariehamns del anser Kopp att r\u00e5den f\u00f6r etablerade st\u00e4der i nordiskt klimat ska fungera relativt bra.\r\n\r\n\u2013\u00a0En viktig sak f\u00f6r dessa st\u00e4der \u00e4r behov av v\u00e4rme. Men finska st\u00e4der har varit bra p\u00e5 att \u00f6verg\u00e5 till gr\u00f6na varianter av uppv\u00e4rmning relativt tidigt. Men vi ser forts\u00e4ttningsvis h\u00f6ga utsl\u00e4pp inom industrin och elproduktion, sett till per capita.\r\n\r\nH\u00e4r belyser hon att landskap och omr\u00e5den med mer autonomi, s\u00e5som \u00c5land, kan g\u00f6ra stora f\u00f6r\u00e4ndringar i \u201dindustri-praxis\u201d inom sina egna territorium.\r\n\r\nMariehamn \u00e4r en hamnstad och som andra hamnst\u00e4der dras man med utsl\u00e4pp relaterat till sj\u00f6trafik vilka inte alltid \u00e4r l\u00e4tta att \u00e5tg\u00e4rda p\u00e5 regional niv\u00e5. Men d\u00e4remot kan man g\u00f6ra desto mera p\u00e5 land.\r\n\r\n\u2013\u00a0Man kan g\u00f6ra staden mer g\u00e5ng- och cykelv\u00e4nlig. Det h\u00e4r ser vi \u00f6verlag f\u00f6r Etablerade st\u00e4der, att de har h\u00f6ga utsl\u00e4pp kopplat till transport men samtidigt resurserna f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda dessa problem.\r\n\r\n\"\"\r\n

\u00d6kning av v\u00e4rmeb\u00f6ljor<\/h2>\r\nKopp och hennes forskarkollegor har ocks\u00e5 tittat p\u00e5 vilka \u00e5tg\u00e4rder st\u00e4der ska vidta f\u00f6r att hantera de konsekvenser som klimatupphettningen medf\u00f6r.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det h\u00e4nder redan. Det ser man speciellt i Norden. H\u00e4r kommer man se mer regn och en \u00f6kningar av v\u00e4rmeb\u00f6ljor.\r\n\r\nKopp s\u00e4ger att deras uppskattningar visar p\u00e5 en \u00f6kning upp till 15 procent i v\u00e4rmeb\u00f6ljor p\u00e5 \u00c5land.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r i ett tv\u00e5graders scenario, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt sannolikt (det betyder allts\u00e5 en tv\u00e5 gradig uppv\u00e4rmning j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rindustriella tider, Parisavtalet siktade p\u00e5 en begr\u00e4nsning vid 1,5 grader, reds anm).\r\n\r\nMen f\u00f6r omr\u00e5den med l\u00e4gre densitet i byggnation, som \u00c5land, \u00e4r problem med hetta inte lika angel\u00e4get som i storst\u00e4der.\r\n\r\n\u2013\u00a0H\u00e4r brukar det \u00e4nnu finnas gr\u00f6na omr\u00e5den som erbjuder svalka.\r\n\r\nMen hon s\u00e4ger att nordiska omr\u00e5den, p\u00e5 grund av sitt klimat, inte \u00e4r f\u00f6rberedda p\u00e5 extrem v\u00e4rme.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r en utmaning.\r\n\r\nF\u00f6r st\u00e4der som befinner sig lite mer avl\u00e4gset fr\u00e5n andra finns ocks\u00e5 utmaningar i hur man ska tackla extremv\u00e4der.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det beh\u00f6vs ofta extra resurser utifr\u00e5n och snabb kommunikation.\r\n

Samboende?<\/h2>\r\nN\u00e4r det kommer till boende s\u00e5 vill hon ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamma klimataspekter ut\u00f6ver v\u00e4rme och elf\u00f6rbrukning.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det finns m\u00e5nga stora hus som bebos av en singelperson eller tv\u00e5 personer, fr\u00e4mst \u00e4ldre.\r\n\r\nEn effektivare anv\u00e4ndning av boende \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00f6ka en stads inv\u00e5narkapacitet utan att g\u00f6ra alltf\u00f6r stora avtryck i stadsbilden, samt \u00e4ven g\u00f6ra staden mer tillg\u00e4nglig f\u00f6r fler.\r\n\r\n\u2013\u00a0\u00c4ldre personer kan ocks\u00e5 beh\u00f6va hj\u00e4lp med att uppr\u00e4tth\u00e5lla hus och g\u00e5rd, vilket g\u00f6r fenomen som samboende intressant. Det skulle ocks\u00e5 addressera problem som ensamhet.\r\n\r\nDet enskilda privatboendet g\u00f6r det ocks\u00e5 sv\u00e5rare med st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar.\r\n\r\n\u2013\u00a0Vi tenderar att ha v\u00e4ldigt privatiserade urbana milj\u00f6er. Individer \u00e4ger sina egna hem och f\u00e5r best\u00e4mma mycket sj\u00e4lva. Vi gillar frihet, men det kommer ocks\u00e5 med ansvar och f\u00f6r att f\u00e5 till st\u00e5nd f\u00f6r\u00e4ndring beh\u00f6vs \u00e5tg\u00e4rder av m\u00e5nga m\u00e4nniskor.\r\n\r\nDe exempel p\u00e5 klimat\u00e5tg\u00e4rder som vidtagits i Etablerade st\u00e4der pekar p\u00e5 vikten av att involvera stadsborna och informera hush\u00e5llen.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r helt n\u00f6dv\u00e4ndigt att man engagerar folk.\r\n\r\nOch engagemanget ska helst fokusera p\u00e5 det som faktiskt g\u00f6r skillnad.\r\n\r\n\u2013 En stor del av milj\u00f6debatten har fokuserat f\u00f6r mycket p\u00e5 sm\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder, som att minska p\u00e5 anv\u00e4ndningen av plastp\u00e5sar. Men det \u00e4r de stora besluten som \u00e4r centrala, uppv\u00e4rmning, att g\u00f6ra hus energisn\u00e5la och s\u00e4ttet du r\u00f6r dig.\r\n\r\nKopp s\u00e4ger att det \u00e4r extra viktigt att ta sig en funderare vid stora ink\u00f6p\/investeringar\/f\u00f6r\u00e4ndringar i livet.\r\n\r\n\u2013\u00a0I v\u00e5ra val av investeringar s\u00e5 manifesteras utsl\u00e4pp som kommer ske om 10 \u00e5r.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381044-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 21:06:49","title":"Efter Nyans avsl\u00f6jande om nazistkopplingar: Medis \u00e4ndrar anst\u00e4llningspolicy","content":"Nu \u00e4r det klart hur Medis g\u00e5r vidare g\u00e4llande anst\u00e4llning till f\u00f6ljd av rapporteringen om timl\u00e4raren med nynazistiska kopplingar. Bildningssektorn skriver i sin nya rapport att alla kursledare h\u00e4danefter ska signera avtal som omfattar Medis v\u00e4rdegrund och likabehandlingsplan.<\/strong>\r\n\r\nI vintras rapporterade Nya \u00c5land om att Medis anlitat en timanst\u00e4lld l\u00e4rare med kopplingar till en nynazistisk organisation. Nya \u00c5land hade d\u00e5 redan i mars 2025 ber\u00e4ttat att den aktuella personen hade utvandrat fr\u00e5n Sverige till \u00c5land, och tidigare \u00f6ppet skyltat med sin ideologi p\u00e5 Instagram, bakat kakor i form av svastikor och sytt kl\u00e4der med emblem och hakkors. Personen har tidigare varit medlem i den f\u00f6rbjudna organisationen Nordiska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen.\r\n\r\nRapporteringen ledde till att samarbetet mellan den anst\u00e4llda och Medis avslutades. I samband med det kommunicerades det ut\u00e5t att alla kursledare i forts\u00e4ttningen ska godk\u00e4nna institutets v\u00e4rdegrund.\r\n\r\nI Mariehamns stads bildningssektors l\u00e4gesrapport f\u00f6r januari till juli i \u00e5r skriver man om h\u00e4ndelsen som \u201dledde \u00e4ven till en bredare offentlig diskussion om arbetsgivares lagliga m\u00f6jligheter och r\u00e4ttigheter att agera n\u00e4r anst\u00e4lldas privata \u00e5sikter kan uppfattas st\u00e5 i konflikt med organisationens och samh\u00e4llets grundl\u00e4ggande v\u00e4rdegrund\u201d.\r\n\r\nF\u00f6r Medis egen del konstaterar man att diskussionen har resulterat i en \u00f6versyn av interna processer.\r\n\r\n\u201dFr\u00e5n och med h\u00f6sten kommer samtliga kursledare att f\u00e5 skriftliga arbetsavtal, medan avtalen tidigare huvudsakligen varit muntliga. I samband med undertecknandet ska kursledarna \u00e4ven bekr\u00e4fta att de tagit del av Medis v\u00e4rdegrund och likabehandlingsplan samt f\u00f6rbinder sig att f\u00f6lja dessa i sin undervisning.\u201d","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381288-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 20:08:52","title":"NYAN RECENSERAR: Katrinas \u00f6ppningskonsert \u2013 h\u00f6rv\u00e4rt, vackert, tankev\u00e4ckande","content":"Katrina kammarmusikfestival 2026: 4 dagar, 13 konserter, 15 medverkande solister, 2 ensembler, 1 orkester, 27 tons\u00e4ttare, 54 olika verk. \u201dTotal?\u201d Nja. \u201dTotalitaristiskt?\u201d Nej. \u201dFamilj\u00e4rt och m\u00e4nskligt?\u201d Ja, visst \u2013 men sv\u00e5rt att koppla ihop med festivalens p\u00e5st\u00e5dda inspirationsk\u00e4lla \u201dtotalitarism\u201d och Hannah Arendts<\/strong> begrepp \u201dden banala ondskan.\u201d Men intressant, h\u00f6rv\u00e4rt, vackert, tankev\u00e4ckande. Onsdagskv\u00e4llens \u00d6ppningskonsert presenterade sex olika verk fr\u00e5n fem olika l\u00e4nder med en tidsram p\u00e5 173 \u00e5r.\r\n\r\nJoseph Haydn<\/strong> inledde med samkv\u00e4msmusik \u2013 kunde man v\u00e4l n\u00e4stan s\u00e4ga. F\u00f6rutom sina konstn\u00e4rligt h\u00f6gtst\u00e5ende symfonier och str\u00e5kkvartetter och cellokonserter et cetera, fick Haydn likt m\u00e4ngder av samtida tons\u00e4ttare ocks\u00e5 ur sig ocks\u00e5 en stor m\u00e4ngd kammarmusik f\u00f6r olika bes\u00e4ttningar, som ofta hade rollen som samkv\u00e4msmusik f\u00f6r att p\u00e5 ett trevligt s\u00e4tt sl\u00e5 ihj\u00e4l en kv\u00e4ll eller f\u00f6rgylla ett namnsdagsfirande.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_323333\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Inte den utlovade totalitarismen, men v\u00e4l intressant, h\u00f6rv\u00e4rt, vackert, tankev\u00e4ckande, skriver Nyans recensent om Katrinas \u00d6ppningskonsert p\u00e5 Alandica. P\u00e5 bilden en samling av festivalens nyckelspelare, fr\u00e5n v\u00e4nster: Cecilia Zilliacus, Markus K\u00e5hre, Emilia S\u00e5gfors, Tiit Joamets, Karl Martin Tombak, Karl Johan Lattikas, Lauri Metsvahi och Kim Jansson.[\/caption]\r\n\r\nM\u00e4ngder av<\/strong> tons\u00e4ttare p\u00e5 alla niv\u00e5er stod f\u00f6r leveransen av s\u00e5nger, pianostycken f\u00f6r tv\u00e5 och fyra h\u00e4nder, musik f\u00f6r str\u00e5kar och bl\u00e5sare et cetera, men ibland var den som levererade denna underh\u00e5llningsmusik ett konstn\u00e4rligt musikgeni, och det de komponerade gl\u00f6mdes inte bort. Ett exempel p\u00e5 det inledde Katrinas fullsatta \u00d6ppningskonsert. Haydns pianotrio i ess-moll fr\u00e5n 1795 best\u00e5r av tv\u00e5 satser, den f\u00f6rsta lugn i moll och den andra r\u00f6rlig i dur \u2013 allt bygger p\u00e5 kontrastverkan, f\u00f6r tr\u00e5kigt f\u00e5r det inte vara!\r\n\r\nPianisten Tuija Hakkila<\/strong>, violinisten Cecilia Zilliacus<\/strong> och cellisten Kati Raitinen<\/strong> f\u00e5ngade omedelbart allas uppm\u00e4rksamhet med sitt lyh\u00f6rda, tekniskt \u00f6vertygande och musikaliska framf\u00f6rande. Den vemodiga melodiken i f\u00f6rsta satsen, och den avsp\u00e4nda pigga st\u00e4mningen i den avslutande satsen som b\u00e4r smeknamnet Jakob dr\u00f6mmer \u2013 ett haydnsk\u00e4mt som anknyter till en historia i Gamla Testamentet och violinistens tekniska utmaning att kunna bem\u00e4stra de h\u00f6ga tonerna \u2013 lockade till b\u00e5de aktivt lyssnande och avsp\u00e4nd bakgrund f\u00f6r privata funderingar.\r\n\r\nH\u00e4rligt var att i st\u00e4llet f\u00f6r flygeln h\u00f6ra hammarklaverets gammaldags klang: s\u00e5 l\u00e4t det n\u00e4r Haydn, Mozart och Beethoven spelade.\r\n\r\nSambandet mellan<\/strong> privat livssituation och storpolitiska f\u00f6rh\u00e5llanden brukar inte m\u00e4rkas hos stora skapande konstn\u00e4rer \u2013 bland annat Haydn levde under de omst\u00f6rtande Napoleonkrigen och skr\u00e4cken f\u00f6r den franska revolutionen, men hans konstn\u00e4rliga skapande vilar p\u00e5 fast sund grund och b\u00e4r inget trauma.\r\n\r\nMen de chockerande livsf\u00f6rh\u00e5llanden som pr\u00e4glade de tv\u00e5 tons\u00e4ttare som Katrina presenterade efter Haydns pianotrio var av den dimensionen att de inte kunde undg\u00e5 att p\u00e5 djupet gripa in i deras livs\u00f6den och den konst de skapade.\r\n\r\nMieczyslaw Weinbergs<\/strong> str\u00e5ktrio fr\u00e5n 1950 och Pavel Haas<\/strong> andra str\u00e5kkvartett fr\u00e5n 1925 b\u00e4r p\u00e5 sm\u00e4rta, men musiken \u00e4r av yppersta klass och mycket h\u00f6rv\u00e4rd, och om man k\u00e4nner till dessa tv\u00e5 tons\u00e4ttares f\u00f6rf\u00e4rliga livs\u00f6den kan man sv\u00e5rligen undvika att koppla det man h\u00f6r till den personliga katastrof som de nazistiska och kommunistiska styrena \u00e5samkade dessa tv\u00e5 tonkonstn\u00e4rer. Ur askan i elden flydde Weinberg fr\u00e5n nazisterna i Polen till Sovjet, d\u00e4r han m\u00f6tte \u00e4nnu en form av Helvete i Stalins Land \u2013 och Weinberg dog utblottad 1996 i det kaotiska Nya Ryssland. D\u00e4r tillkom 1950 hans allvarliga str\u00e5ktrio som Zilliacus, Zilliacus och Raitanen levererade s\u00e5 koncentrerat och varsamt.\r\n\r\nHaas liv <\/strong>fick ett skandal\u00f6st oacceptabelt slut n\u00e4r han i oktober 1944 beordrades in i Auschwitz \u201ddusch\u201d. Hans str\u00e5kkvartett tillkom f\u00f6rvisso ett tiotal \u00e5r innan nazisterna tog kontrollen \u00f6ver hans hemland, men musiken \u00e4r sannerligen ingen underh\u00e5llning, utan k\u00e4rvt och bistert visar den oss en ny obarmh\u00e4rtig verklighet i det \u00e5rhundrade \u2013 1900-talet \u2013 som skulle bli \u201dfolkets \u00e5rhundrade\u201d. I sista satsen inf\u00f6r Haas slagverk, och bitvis \u00e4r musiken aggressiv och arg och rasande. Med all r\u00e4tt.\r\n\r\nAvantikvartetten och Tiit Joamets<\/strong> serverade den publiken detta h\u00f6gintressanta verk p\u00e5 ett fascinerande s\u00e4tt, tekniskt \u00f6verl\u00e4gset och klangligt suggestivt tog de skickliga musikerna publiken med p\u00e5 en musikalisk resa in i George Orwells<\/strong> Brave New World.\r\n\r\nN\u00e4r Haydn<\/strong> var i England 1790 h\u00f6rde han Englands nationals\u00e5ng God save the King och t\u00e4nkte att nog borde vi i \u00d6sterrike ocks\u00e5 ha en nationals\u00e5ng, och n\u00e5gra \u00e5r senare hamnade poeten Lorenz Haschkas<\/strong> dikt \u201dGud, bevare Franz v\u00e5r kejsare\u201d hos Haydn, som tonsatte dikten genom att bearbeta en kroatisk visa. Denna melodi \u2013 som Haydn litet senare anv\u00e4nde i en str\u00e5kkvartett \u2013 har sedan tj\u00e4nat b\u00e5de \u00d6sterrike och Tyskland som nationals\u00e5ng. Id\u00e9n att improvisera kring denna melodi, och att sedan g\u00e4rna v\u00e4va den samman med Duke Ellingtons<\/strong> Freedom fr\u00e5n 1968 \u00e4r utm\u00e4rkt, men Avantikvartetten, Margareta Bengtson<\/strong> och Mathias Algotsson<\/strong> lyckades enligt min mening inte \u00f6vertyga. Alltf\u00f6r passivt hos Haydn och alltf\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4gbart hos Ellington rann den goda id\u00e9n litet ut i sanden. S\u00e5 erfarna musiker som de \u00e4r kunde resultatet varit mer lyckat.\r\n\r\nHelvi Leivisk\u00e4<\/strong> levde i samma tid som Weinberg och Haas, och de europeiska storpolitiska v\u00e5gorna n\u00e5dde ocks\u00e5 henne, men hon kunde trots det leva ett gott liv, bland annat som bibliotekarie vid Sibeliusakademien. Som komposit\u00f6s skapade hon bland annat flera h\u00e4rliga symfonier, en pianokonsert, s\u00e5nger och den mycket f\u00f6rn\u00e4mliga blodfulla pianokvartetten i A-dur fr\u00e5n 1926 som p\u00e5 ett magnifikt s\u00e4tt avslutade detta \u00e5rs \u00d6ppningskonsert.\r\n\r\nTuija Hakkila, Cecilia Zilliacus, Ylvali McTigert Zilliacus<\/strong> och Kati Raitinen spelade s\u00e5 det d\u00e5nade ut i den fagra sommarkv\u00e4llen!\r\n\r\nDen \u00e5l\u00e4ndska publiken kan se fram emot \u00e5rets kvarvarande Katrinakonserter med stor f\u00f6rv\u00e4ntan.\r\n\r\n
\r\n

Katrinas \u00d6ppningskonsert<\/h2>\r\nOnsdag 5 augusti 2026 kl. 19.00 i S:t G\u00f6rans kyrka, Mariehamn.\r\n\r\nMedverkande: Tuija Hakkila, piano; Mathias Algotsson, piano; Cecilia Zilliacus, violin; Ylvali McTigert Zilliacus, viola; Kati Raitanen, cello; Tiit Joamets, slagverk; Margareta Bengtson, s\u00e5ng; Avantikvartetten.\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/380023-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 19:58:10","title":"Finland och \u00c5land b\u00f6r komma \u00f6verens om utsl\u00e4ppsr\u00e4tter","content":"En l\u00f6sning var n\u00e4ra g\u00e4llande utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna. Men nu kommer \u00c5landsdelegationen med ett nytt utl\u00e5tande som understryker vikten av att \u00c5land och riket kommer \u00f6verens om hur utsl\u00e4ppshandeln ska ordnas.<\/strong>\r\n\r\nI mitten av juni avslutade lagtinget behandlingen av de tv\u00e5 lagf\u00f6rslagen om utsl\u00e4ppsr\u00e4tter. Lagf\u00f6rslagen har kunnat avancera efter att EU-kommissionen \u00f6ppnat f\u00f6r att medlemsl\u00e4nderna ska kunna ha fler \u00e4n en auktionsf\u00f6rr\u00e4ttare per land, vilket g\u00f6r att \u00c5land kan bli en egen auktionsf\u00f6rr\u00e4ttare. Hittills har Finland och \u00c5land haft en tvist kring f\u00f6rdelningen av utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna, och Finland har inte ens velat diskutera ett samr\u00e5d med \u00c5land om hur inkomsterna fr\u00e5n sj\u00f6fartens utsl\u00e4ppsr\u00e4tter ska f\u00f6rdelas. Det har gjort att \u00c5land hotats av stora b\u00f6ter fr\u00e5n EU f\u00f6r att man inte implementerat lagstiftning som EU kr\u00e4ver.\r\n

H\u00f6gintressant fr\u00e5ga<\/h2>\r\nNu har \u00c5landsdelegationen kommit med ett utl\u00e5tande om f\u00f6rslagen d\u00e4r man anser att de \u00e4r f\u00f6renliga med sj\u00e4lvstyrelselagen f\u00f6rutsatt att landskapet och riket \u201dn\u00e5r en \u00f6verenskommelse genom vilken \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att genomf\u00f6ra EU-lagstiftningen om utsl\u00e4ppshandeln samordnas och att \u00f6verenskommelsen innefattar att Finland ut\u00f6kat antalet auktionsf\u00f6rr\u00e4ttare f\u00f6r att bereda landskapet m\u00f6jlighet att ordna egna auktioner\u201d.\r\n\r\n\u00c5lands Radio var f\u00f6rst med nyheten.\r\n\r\nFinansminister Mats Per\u00e4maa<\/strong> (Lib) har kallat fr\u00e5gan \u201dsj\u00e4lvstyrelsepolitiskt h\u00f6gintressant\u201d.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det h\u00e4r testar v\u00e5ra beh\u00f6righeter och det finns en tvist med landets regering. Vi sp\u00e4nner den sj\u00e4lvstyrelsepolitiska b\u00e5gen n\u00e4r vi f\u00f6resl\u00e5r det vi f\u00f6resl\u00e5r i dag, sade han i juni d\u00e5 lagtinget debatterade fr\u00e5gan.\r\n

Gr\u00f6n omst\u00e4llning<\/h2>\r\nUtsl\u00e4ppsr\u00e4tterna fr\u00e5n sj\u00f6farten r\u00e4knas uppg\u00e5 till 20\u201325 miljoner euro per \u00e5r. \u00c5land har redan g\u00e5tt miste om sj\u00f6fartens utsl\u00e4ppsr\u00e4tter f\u00f6r 2024, 2025 och 2026. Systemet med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter g\u00e5r ut p\u00e5 att rederierna k\u00f6per utsl\u00e4ppsr\u00e4tter i proportion till hur mycket fossila br\u00e4nslen de anv\u00e4nder. N\u00e4r anv\u00e4ndningen av fossila br\u00e4nslen g\u00e5r ner sjunker \u00e4ven inkomsterna fr\u00e5n utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna. Summan p\u00e5 \u00f6ver 20 miljoner euro per \u00e5r f\u00f6r den \u00e5l\u00e4ndska sj\u00f6fartens utsl\u00e4ppsr\u00e4tter \u00e4r en bed\u00f6mning som g\u00e4ller f\u00f6r just nu. I framtiden v\u00e4ntas den bli l\u00e4gre. Pengarna \u00e4r t\u00e4nkt att anv\u00e4ndas f\u00f6r gr\u00f6n omst\u00e4llning f\u00f6r sj\u00f6farten.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381588-scaled.jpg"},{"date":"2026-08-10 19:10:19","title":"Tre kammarmusikfestivaler ska bli starkare tillsammans","content":"Kammarmusikfestivalerna Katrina p\u00e5 \u00c5land, Kaustby i Finland och Narva-J\u00f5esuu i Estland har inlett ett nytt samarbete. Genom ett ett\u00e5rigt n\u00e4tversprojekt vill festivalerna utveckla sig och st\u00e4rka klassisk musik i mindre samh\u00e4llen.\r\n\r\nKulturf\u00f6reningen Katrina administrerar nu ett ett\u00e5rigt n\u00e4tverksprojekt mellan tre sm\u00e5 kammarmusikfestivaler. Barbro Sundback <\/strong>representerar Kulturf\u00f6reningen Katrina p\u00e5 \u00c5land, Kaia Lattikas<\/strong> representerar Kammarmusikfestivalen i Narva-J\u00f5esuu i Estland och Tiila Kangas<\/strong> representerar Kammarmusikfestivalen i Kaustby i norra \u00d6sterbotten. De tre representanterna k\u00e4nner varandra genom olika samarbeten de haft genom \u00e5ren.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_323235\" align=\"alignright\" width=\"334\"]\"\" Tiila Kangas lyfter att det \u00e4r viktigt att den yngre generationen f\u00e5r se klassisk musik.[\/caption]\r\n\r\nDet \u00e4r Nordisk Kulturkontakt som har sponsrat det ett\u00e5riga projektet. Projektledare \u00e4r Maria Antman<\/strong>.\r\n\r\nHon f\u00f6rklarar att de fr\u00e5n b\u00f6rjan var Barbro Sundbacks id\u00e9. Nu diskuterar de hur de kan utveckla samarbetet genom att dra nytta fr\u00e5n varandras n\u00e4tverk, och rekrytera mer publik \u2013\u00a0speciellt f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 barn och unga mer intresserade av klassisk kultur och hur det ser ut p\u00e5 de olika geografiska platserna. Maria Antman s\u00e4ger ocks\u00e5 att de tre festivalerna \u00e4r starkare tillsammans.\r\n\r\n\u2013\u00a0Just nu \u00e4r det ett\u00e5rigt projekt men vi ser g\u00e4rna att vi vill g\u00f6ra det l\u00e5ngsiktigt. Vi arbetar ocks\u00e5 med en vision om fortsatt nordiskt och baltiskt samarbete, s\u00e4ger Maria Antman.\r\n\r\n\u2013\u00a0De tre festivalerna beh\u00f6ver hj\u00e4lp fr\u00e5n frivilliga. Men vi tror p\u00e5 v\u00e5r sak och vill st\u00e4rka musikens st\u00e4llning genom v\u00e5ra festivaler, till\u00e4gger Tiila Kangas.\r\n

Social betydelse<\/h2>\r\nKammarmusikfestivalen i Narva-J\u00f5esuu i Estland har en stor betydelse f\u00f6r inv\u00e5narna \u00e4ven fast det \u00e4r en liten ort f\u00f6rklarar Kaia Lattikas.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det \u00e4r inte bara ett kulturellt evenemang utan festivalen har en stor social betydelse f\u00f6r inv\u00e5narna i Narva-J\u00f5esuu. Det bor bara runt 3\u00a0000 inv\u00e5nare d\u00e4r och festivalen \u00e4r viktig f\u00f6r att inv\u00e5narna ska f\u00e5 uppleva klassisk musik p\u00e5 hemmaplan, s\u00e4ger hon.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_323236\" align=\"alignleft\" width=\"500\"]\"\" Kaia Lattikas betonar att det finns en stor social betydelse i Narva-J\u00f5esuu f\u00f6r kammarmusikfestivalen.[\/caption]\r\n\r\nHon f\u00f6rklarar sedan att den st\u00f6rsta delen av befolkningen \u00e4r ryskspr\u00e5kig och det har gjort att omr\u00e5det p\u00e5 ett s\u00e4tt har blivit mer isolerat fr\u00e5n resten Estland.\r\n\r\nFestivalen i Kaustby \u00e4r den \u00e4ldsta av de tre festivalerna.\r\n\r\n\u2013\u00a0I Kaustby finns det en ganska stark tradition inom musik redan. Speciellt inom folkmusik men ocks\u00e5 klassisk musik. Nu \u00e4r det viktigt att den yngre generationen f\u00e5r chansen att bekanta sig med klassisk musik, s\u00e4ger Tiila Kangas.\r\n\r\nFestivalledarna \u00e4r \u00f6verrens om att sm\u00e5 festivaler har mycket att vinna p\u00e5 samarbete. Genom att de kan dela erfarenheter, id\u00e9er och artister hoppas de kunna utveckla verksamheten och g\u00f6ra klassisk musik tillg\u00e4nglig f\u00f6r fler.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381396-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 18:08:45","title":"MLK-damer till division 1-playoff","content":"TENNIS. MLK:s damer \u00e4r klara f\u00f6r kval till division 1 efter att ha g\u00e5tt genom seriespelet med idel segrar. I helgen tog man hem seriesegern efter en klar 3\u20130-seger p\u00e5 hemmaplan.\r\n\r\nMariehamns Lawn-tennis klubbs (MLK) division 2-damer \u00e4r klara f\u00f6r playoff till division 1, det st\u00e5r klart efter helgens avslutande omg\u00e5ng hemma mot Helsingforsklubben VRT. MLK-damerna vann med 3\u20130 i matcher och slutar d\u00e4rmed etta i sin grupp efter fem raka segrar.\r\n\r\nI l\u00f6rdagens avslutande omg\u00e5ng vann Malin Ringbom<\/strong> sin singel mot VRT:s Birgitta Salmela<\/strong> i tv\u00e5 raka set (6\u20131, 6\u20134), medan Catherine Nordlund<\/strong> gjorde likadant mot sin motst\u00e5ndare Sari Kukkasniemi<\/strong> (6\u20130, 6\u20131). I den avslutande dubbeln avpolletterade sedan Pauline Friman<\/strong> och Katja Karrento<\/strong> paret Salmela\/Kukkasniemi med lika klara siffror d\u00e5 de vann med 6\u20130 och 6\u20132. Playoff till damernas etta spelas helgen 29-30 augusti.\r\n\r\nF\u00f6r klubbens division 2-herrar, som ligger trea i sin zon med \u00e5tta po\u00e4ng efter fyra spelade omg\u00e5ngar, \u00e5terst\u00e5r en omg\u00e5ng. Den spelas kommande helg n\u00e4r man tar sig an tabelljumbon ETS 2 fr\u00e5n Esbo.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381567-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 17:39:02","title":"40 \u00e5r efter Tjernobyl \u2013 d\u00e4rf\u00f6r binder svampar mer radioaktivitet \u00e4n b\u00e4r","content":"Cesiumisotopen 137 kan hittas i svamp i Finland. Det kan ocks\u00e5 finnas i b\u00e4r, fisk och k\u00f6tt.\r\n\r\nF\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan intr\u00e4ffade k\u00e4rnkraftsolyckan i Tjernobyl, d\u00e4r en reaktor exploderade. Efter olyckan spred sig radioaktiva \u00e4mnen till Finland. \u00c4nnu i dag kan vi se sp\u00e5r av radioaktiva \u00e4mnen i Finland, bland annat i svampar.\r\n\r\nStr\u00e5ls\u00e4kerhetscentralen (STUK) genomf\u00f6rde en kampanj under \u00e5r 2025 d\u00e4r de m\u00e4tte hur mycket cesiumisotopen 137 (Cs-137) som fanns i svamp. Halterna anges i becquerel per kilogram (Bq\/kg). Medelhalten av Cs-137 i matsvamp i Egentliga Finland var runt 120 Bq\/kg. Den rekommenderade maximigr\u00e4nsen i matsvamp \u00e4r 600.\r\n\r\nSinikka Virtanen<\/strong>, som \u00e4r laboratoriedirekt\u00f6r vid STUK, s\u00e4ger att svamparna i Egentliga Finland \u00e4r s\u00e4kra att \u00e4ta trots att de inneh\u00e5ller sm\u00e5 m\u00e4ngder Cs-137.\r\n\r\n\u2013 Det \u00e4r ocks\u00e5 bra att komma ih\u00e5g att tillredning av svampar minskar halten av Cs-137. Svampar \u00e4r en riktigt bra n\u00e4ringsk\u00e4lla i v\u00e5ra skogar, s\u00e4ger Virtanen.\r\n\r\nVirtanen s\u00e4ger att man inte vet varf\u00f6r vissa svamparter binder Cs-137 effektivare \u00e4n andra, men det kan bero p\u00e5 att olika svampar tar upp n\u00e4rings\u00e4mnen p\u00e5 olika s\u00e4tt.\r\n\r\n\u2013 Det har konstaterats att sotvaxskivling och skogsriska samlar mycket Cs-137. Vanligare matsvampar som kantareller inneh\u00e5ller d\u00e4remot l\u00e4gre halter.\r\n\r\n
\r\n

Matsvampar i Egentliga Finland med mest Cs-137<\/h2>\r\nSandsopp. Ett exemplar samlades in och hade v\u00e4rde p\u00e5 1400 Bq\/kg.\r\n\r\nRimskivling. Tv\u00e5 exemplar samlades in och hade ett medelv\u00e4rde p\u00e5 510 Bq\/kg.\r\n\r\nPepparriska. Tre exemplar samlades in och hade ett medelv\u00e4rde p\u00e5 400 Bq\/kg.\r\n\r\nR\u00f6dgul taggsvamp. Tv\u00e5 exemplar samlades in och hade ett medelv\u00e4rde p\u00e5 340 Bq\/kg.\r\n\r\nSm\u00f6rsopp. Ett exemplar samlades in och hade v\u00e4rde p\u00e5 320 Bq\/kg.\r\n\r\n<\/section>\u00c5BO UNDERR\u00c4TTELSER<\/strong>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/381418-641x345.jpg"},{"date":"2026-08-10 15:10:15","title":"Rolig och l\u00e4rorik sommar","content":"Nu lider sommaren mot sitt slut och det g\u00f6r \u00e4ven mina tio veckor h\u00e4r p\u00e5 Nyan. Det har varit en otroligt l\u00e4rorik och rolig sommar h\u00e4r p\u00e5 jobbet. Jag har l\u00e4rt mig mycket inom journalistikyrket, allt fr\u00e5n hur en redaktion fungerar till hur man producerar en text. Framf\u00f6rallt har det varit roliga och v\u00e4ldigt varierande dagar, vilket jag uppskattar.\r\n\r\nHur hamnade<\/strong> jag ens h\u00e4r? Jag studerar som sagt journalistik med inriktning historia och jag s\u00f6kte faktiskt till Nyan sommaren 2025. N\u00e4r chefen Anna Bj\u00f6rkroos<\/strong> sedan svarade p\u00e5 mitt mejl hade hennes svar hamnat i min skr\u00e4ppost. N\u00e4r jag sedan s\u00e5g svaret l\u00e5ngt efter hade jag redan l\u00f6st ett annat sommarjobb f\u00f6r sommaren 2025. Det kanske var bra \u00e4nd\u00e5, f\u00f6r att d\u00e5 hade jag bara hunnit studera en termin historia och ingen journalistik. Till denna sommar 2026 h\u00f6rde Anna av sig till mig i januari, om jag minns r\u00e4tt, och fr\u00e5gade om jag var intresserad av att sommarjobba denna sommar. Jag t\u00e4nkte d\u00e5 att det var en ypperlig chans att f\u00e5 testa p\u00e5 journalistikyrket och d\u00e5 skulle jag \u00e4ven hunnit studera journalistik en termin. Vilket k\u00e4ndes b\u00e4ttre f\u00f6r min del med lite k\u00f6tt p\u00e5 benen.\r\n\r\nJag \u00e4r tacksam<\/strong> f\u00f6r att jag tog chansen och fick testa p\u00e5 yrket jag studerar. Jag vet fortfarande inte vad inom journalistik jag vill g\u00f6ra i framtiden men nu vet jag i alla fall vad det inneb\u00e4r med att jobba p\u00e5 en tidning. Det \u00e4r n\u00e5got jag kommer att ta med mig till mina studier i Sverige, och jag tror det kommer underl\u00e4tta att jag skrivit p\u00e5 en tidning under tio veckor n\u00e4r jag kommer tillbaka till Journalistik B-kursen till h\u00f6sten.\r\n\r\nN\u00e5got annat <\/strong>jag reflekterat \u00f6ver \u00e4r att \u00e4ven om jag bott p\u00e5 \u00c5land st\u00f6rre delen av mitt liv har jag l\u00e4rt mig mycket om \u00f6n i sommar. Som att det h\u00e4nder mycket mer saker \u00e4n vad jag trott tidigare, speciellt inom kulturen. Jag tycker ocks\u00e5 det har varit roligt att tr\u00e4ffa m\u00e4nniskor som brinner f\u00f6r n\u00e5got de h\u00e5ller p\u00e5 med. Det roligaste jag gjort i sommar p\u00e5 Nyan har varit att f\u00e5 intervjua Joakim Lundell<\/strong>, varit p\u00e5 flera evenemang och tr\u00e4ffat h\u00e4star.\r\n\r\nMen det b\u00e4sta<\/strong> har \u00e4nd\u00e5 varit alla fantastiska kollegor jag l\u00e4rt k\u00e4nna och viben p\u00e5 kontoret. Superh\u00e4rligt g\u00e4ng s\u00e5 tack Nya \u00c5land f\u00f6r i sommar, vi ses s\u00e4kert igen.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/08\/377887-641x345.jpg"}]