[{"date":"2026-06-01 10:35:47","title":"Eldrivna f\u00f6rbindelsefartyg tas i bruk i Finland n\u00e4sta \u00e5r","content":"De f\u00f6rsta eldrivna f\u00f6rbindelsefartygen i Finland tas i bruk n\u00e4sta \u00e5r. Det sker i Sibbo och Borg\u00e5.\r\n\r\nP\u00e5 linjen Kalkstrand\u2013Bod\u00f6\u2013P\u00f6rt\u00f6 i Borg\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rd tar FRS Finland i bruk ett fartyg som tar 58 passagerare. Det utsl\u00e4ppsfria fartygskonceptet har tagits fram av Vasaf\u00f6retaget Callboats. Fartyget av typen \u201dCAT 16\u201d och \u00e4r tillg\u00e4ngligt. P\u00f6rt\u00f6 ligger i Borg\u00e5 sk\u00e4rg\u00e5rd, cirka 10 kilometer eller 5,4 nautiska mil fr\u00e5n fastlandet.\r\n

Modern teknologi<\/h2>\r\nFartyget \u00e4r utrustat med modern autonom teknologi. Fartygets system assisterar bes\u00e4ttningen i navigeringen och i samband med ang\u00f6ring vid kaj. Callboats vd Peter \u00d6stberg s\u00e4ger i ett pressmeddelande att fartyget anv\u00e4nder en kombination av m\u00e5nga sensorer som g\u00f6r det m\u00f6jligt att observera hinder i alla v\u00e4der, till och med b\u00e4ttre \u00e4n vad m\u00e4nniskor kan g\u00f6ra. Avtalet \u00e4r p\u00e5 15 \u00e5r, och g\u00e4ller trafik \u00e5ret om. Men under vinters\u00e4songen trafikeras linjen av det isg\u00e5ende fartyget M\/S P\u00f6rt\u00f6 och en sv\u00e4vare.\r\n

Stor akt\u00f6r i huvudstadsregionen<\/h2>\r\nFRS Finland \u00e4r en del av den tyska FRS-gruppen, som driver passagerar- och f\u00e4rjetrafik i flera olika l\u00e4nder i Europa, Nordamerika och i Karibien. I Finland har FRS en flotta p\u00e5 18 fartyg, och ett brett linjen\u00e4t i Helsingfors och Esbo sk\u00e4rg\u00e5rd. FRS har nyligen vunnit avtalet f\u00f6r vattenbusstrafiken fr\u00e5n Salutorget till Sveaborg i Helsingfors f\u00f6r ytterligare en tv\u00e5\u00e5rsperiod. FRS hoppas p\u00e5 utveckling ocks\u00e5 i huvudstadsregionen, s\u00e4ger vd Roni Huttunen<\/strong>.\r\n\r\n\u2013 Flottan i v\u00e5r bransch beh\u00f6ver f\u00f6rnyas, och med tanke p\u00e5 det \u00e4r det fint att Livskraftscentralen nu har skapat f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Teknologin finns, och vi \u00e4r v\u00e4ldigt n\u00f6jda att vi tillsammans med Callboats har hittat ett inhemskt alternativ f\u00f6r trafiken till Bod\u00f6 och P\u00f6rt\u00f6.\r\n

Mindre fartyg i Sibbo<\/h2>\r\nP\u00e5 Sibborutten kommer Kymen Saaristoliikenne att ta i bruk ett nytt fartyg f\u00f6r omkring 30 passagerare som planerats av ILS Oy och som byggs p\u00e5 varvet TKK-Telakka i Lovisa. Det nya fartyget anv\u00e4nder utsl\u00e4ppsfri el n\u00e4r det \u00e4r \u00f6ppet vatten och HVO, allts\u00e5 biodiesel, under vintern. Under midvintern trafikeras rutten med sv\u00e4vare.\r\n

L\u00e5nga avtal uppmuntrar till satsningar<\/h2>\r\nTidigare har f\u00f6rbindelseb\u00e5ttrafikens avtal varit fem\u00e5riga, vilket inte har uppmuntrat operat\u00f6rer att investera i nytt tonnage. Avtalsperioderna har nu f\u00f6rl\u00e4ngts till 15 \u00e5r, vilket m\u00f6jligg\u00f6r utveckling av flottan, s\u00e4ger Ilmari Viljanen, projektchef f\u00f6r sk\u00e4rg\u00e5rdstrafiken vid Livskraftcentret i Sydv\u00e4stra Finland.\r\n\r\nJohan Backas<\/strong>\r\n\r\n\u00c5bo Underr\u00e4ttelser","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377614-641x345.jpg"},{"date":"2026-06-01 06:41:37","title":"Nytt f\u00f6rslag f\u00f6r att finansiera kommunerna - tre v\u00e4gval","content":"Ska kommunerna p\u00e5 fasta \u00c5land f\u00e5 landskapsandelar utg\u00e5ende fr\u00e5n att det ska finnas ett dagis, en skola och ett \u00e4ldreboende i varje kommun \u2013 eller ska man f\u00e5 andelar utg\u00e5ende fr\u00e5n att det \u00e4r m\u00f6jligt att samordna servicen mellan kommunerna? Det \u00e4r en kn\u00e4ckfr\u00e5ga n\u00e4r kommunerna nu ska f\u00e5 tycka till om utredningen om ett nytt landskapsandelssystem.\r\n\r\nDe tv\u00e5 svenska konsulterna Henrik Berggren<\/strong> och Niclas Johansson<\/strong> har, tillsammans med landskapets utredare Robert L\u00f6nnqvist<\/strong>, under ett par \u00e5rs tid grottat ner sig i hur man skulle kunna g\u00f6ra om systemet med landskapsandelar, allts\u00e5 den summa pengar som landskapet ger till kommunerna.\r\n\r\nNu \u00e4r utredningen klar och presenterad f\u00f6r kommunerna, som f\u00e5r tycka till. Det finns inget entydigt, f\u00e4rdigt f\u00f6rslag, utan det som l\u00e4ggs fram \u00e4r tre olika r\u00e4kneexempel, baserat p\u00e5 tre v\u00e4gval. Beroende p\u00e5 hur man skruvar p\u00e5 de tre v\u00e4gvalen s\u00e5 f\u00e5r man nio olika utfall.\r\n\r\nDen politiska landskapsregeringen har inte tagit st\u00e4llning till de olika utfallen i det h\u00e4r skedet, f\u00f6rst vill man ha kommunernas input.\r\n\r\n \r\n

M\u00e5let: Lika f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/h2>\r\nHela po\u00e4ngen med landskapsandelarna \u00e4r att kommunerna ska f\u00e5 mer j\u00e4mlika f\u00f6ruts\u00e4ttningar att serva sina inv\u00e5nare, trots att kommunernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r vitt olika. Det handlar bland annat om \u00e5ldersstrukturen, geografin, antalet framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag och l\u00f6neniv\u00e5n, faktorer som man f\u00f6rs\u00f6ker parera med ett nytt system.\r\n\r\nH\u00e4r g\u00f6r de svenska konsulterna ett konstaterande: Skillnaderna i storlek mellan de \u00e5l\u00e4ndska kommunerna \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n mellan st\u00f6rsta och minsta kommun i Sverige.\r\n\r\n\u2013\u00a0I Sverige finns inte sk\u00e4rg\u00e5rdsproblematiken, men det finns stora tidsavst\u00e5nd i norra Sveriges inland, s\u00e5 skalfr\u00e5gan \u00e4r n\u00e5got vi jobbat med i Sverige ocks\u00e5, men det \u00e4r extremt h\u00e4r, s\u00e4ger Niclas Johansson.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317486\" align=\"aligncenter\" width=\"500\"]\"\" De tv\u00e5 svenska konsulterna Henrik Berggren och Niclas Johansson, som b\u00e5da har v\u00e4ldigt l\u00e5ng erfarenhet av kommunal ekonomi och utj\u00e4mningssystem i en svensk kontext, har tagit fram ett f\u00f6rslag till nytt landskapsandelssystem. Bilden \u00e4r fr\u00e5n ett tidigare tillf\u00e4lle.[\/caption]\r\n

Komplext<\/h2>\r\nDet ska s\u00e4gas fr\u00e5n b\u00f6rjan. Dagens landskapsandelssystem \u00e4r komplext. Framtidens, hur det \u00e4n blir, kommer inte vara mindre komplext, men f\u00f6rhoppningsvis \u00e4nd\u00e5 b\u00e4ttre. Det som Robert L\u00f6nnqvist lyfter fram som en f\u00f6rdel med det h\u00e4r f\u00f6rslaget \u00e4r att det blir enklare att skilja p\u00e5 utj\u00e4mning och finansiering, om landskapet exempelvis vill p\u00e5f\u00f6ra kommunerna nya uppgifter eller f\u00f6r\u00e4ndra finansieringen.\r\n\r\n\u2013 Det blir \u00e4ven tydigare vad som \u00e4r politik och vad som inte \u00e4r det, s\u00e4ger civilminister Ingrid Zetterman<\/strong>.\r\n\r\nOm landskapet av n\u00e5gon orsak \u2013 till exempelvis vid en kris, typ pandemi, eller om man m\u00e5ste spara pengar \u2013 vill \u00f6ka eller sk\u00e4ra i hur mycket pengar som kommunerna f\u00e5r fr\u00e5n landskapet s\u00e5 g\u00e5r det betydligt enklare att g\u00f6ra p\u00e5 ett r\u00e4ttvist s\u00e4tt.\r\n\r\n\u2013\u00a0Man kommer aldrig till ett perfekt system. Det finns de som vinner och de som f\u00f6rlorar, men vi m\u00e5ste hitta en j\u00e4mvikt som fungerar, s\u00e4ger finanschefen Conny Nyholm<\/strong>.\r\n\r\nI arbetet har man gjort en avv\u00e4gning mellan vilka parametrar och faktorer man ska inkludera i systemet och vilka man ska utesluta, eftersom ju mer input, ju mer komplext system, men det betyder inte alltid att outputen blir b\u00e4ttre.\r\n

Tre delar<\/h2>\r\nF\u00f6rslaget best\u00e5r i huvudsak av tre delar: en utj\u00e4mning mellan kommunerna f\u00f6r strukturella kostnader, en utj\u00e4mning f\u00f6r inkomsterna samt ett finansiellt st\u00f6d. Plus en skild pott f\u00f6r \u00f6vriga delar.\r\n\r\nDen f\u00f6rsta, kostnadsutj\u00e4mningen, blir en transaktion kommunerna emellan i sin helhet \u2013 den kostar allts\u00e5 inget f\u00f6r landskapet.\r\n\r\nI inkomstutj\u00e4mningen ing\u00e5r f\u00f6rv\u00e4rvs- och samfundsskatterna, och om man vill kan man ha olika niv\u00e5 p\u00e5 utj\u00e4mningen mellan de olika skatteslagen. \u00c4ven i inkomstutj\u00e4mningen ing\u00e5r att det blir avdrag f\u00f6r rika kommuner, som d\u00e5 g\u00e5r till fattiga kommuner.\r\n\r\nF\u00f6rdelningen av den pott som ska betalas ut fr\u00e5n landskapets budget best\u00e5r, om man utg\u00e5r fr\u00e5n 2026 \u00e5rs niv\u00e5, d\u00e5 \u2013 lite beroende av vad man g\u00e5r in f\u00f6r \u2013 av cirka 20 miljoner euro i inkomstutj\u00e4mning, cirka 30 miljoner i finansiellt st\u00f6d och cirka 3 miljoner f\u00f6r \u00f6vriga delar.\r\n\r\nTill de \u00f6vriga delarna h\u00f6r ers\u00e4ttning f\u00f6r s\u00e4rskild tr\u00e4ningsundervisning, specialfritids och f\u00f6rberedande undervisning.\r\n

Kostnader ska j\u00e4mnas ut<\/h2>\r\nDe kommunala kostnader som ska j\u00e4mnas ut i det nya systemet \u00e4r kostnaderna f\u00f6r barnomsorg, grundskola, \u00e4ldreomsorg och allm\u00e4n f\u00f6rvaltning. De h\u00e4r kostnaderna p\u00e5verkas av \u00e5ldersstrukturen (och vilken service inv\u00e5narna d\u00e5 antas beh\u00f6va), hur stora enheterna (av dagis, skola och \u00e4ldreboende) \u00e4r, samt geografin. D\u00e4remot ska inte kommunens ambitionsniv\u00e5 och effektivitet f\u00e5 inverka.\r\n\r\nKostnadsutj\u00e4mningen blir helt inomkommunal, allts\u00e5 oj\u00e4mlikheter i kostnader ska justeras kommunerna emellan och \u00e4r en plus minus noll-aff\u00e4r f\u00f6r landskapet.\r\n\r\nDet \u00e4r h\u00e4r som en av de centrala fr\u00e5gorna finns. Ska kommunernas kostnader j\u00e4mnas ut utg\u00e5ende fr\u00e5n dagens servicestruktur \u2013 d\u00e4r det normala \u00e4r att det finns dagis, skola och \u00e4ldreboende i varje kommun \u2013 eller fr\u00e5n en framtida struktur d\u00e4r man samarbetar till de delar d\u00e4r det \u00e4r praktiskt m\u00f6jligt? L\u00e4s: p\u00e5 fasta \u00c5land. Att sk\u00e4rg\u00e5rdskommunerna skulle kunna samsas om ett daghem \u00e4r ju i praktiken om\u00f6jligt med tanke p\u00e5 resv\u00e4gen.\r\n\r\nEn annan relevant fr\u00e5ga \u00e4r om man ska utg\u00e5 fr\u00e5n faktiskt antal elever eller antal barn? Det har betydelse f\u00f6r kommuner med h\u00f6g andel hemskolade barn. Eller om man ska utg\u00e5 fr\u00e5n faktisk service eller lagkrav?\r\n

Int\u00e4kterna ska j\u00e4mnas ut<\/h2>\r\nDet finns stora skillnader mellan kommunernas skattekraft, allts\u00e5 hur stora skatteint\u00e4kter, b\u00e5de f\u00f6rv\u00e4rvs- och samfundsskatter, kommunerna f\u00e5r per inv\u00e5nare. Saltvik har \u00f6verl\u00e4gset h\u00f6gst samfundsskatt per inv\u00e5nare, medan Geta och Sund n\u00e4stan inte har n\u00e5gon alls. Br\u00e4nd\u00f6, Mariehamn, Kumlinge, Jomala och Lemland (i fallande ordning) har alla f\u00f6rv\u00e4rvsinkomst \u00f6ver snittet.\r\n\r\nTanken \u00e4r att de h\u00e4r skillnaderna ska j\u00e4mnas ut f\u00f6r att ge kommunerna s\u00e5 lika m\u00f6jligheter som m\u00f6jligt att producera service f\u00f6r sina inv\u00e5nare.\r\n\r\nI f\u00f6rslaget g\u00f6rs inkomstutj\u00e4mningen till en del med landskapets pengar och till en del som en justering mellan kommunerna.\r\n\r\nDet blir en stor skillnad mot dagens system, d\u00e4r den kommun som i dag har st\u00f6rst skatteinkomster inte f\u00e5r n\u00e5gon skattekomplettering fr\u00e5n landskapet. P\u00e5 sistone har det varit Br\u00e4nd\u00f6, medan alla \u00f6vriga kommuner f\u00e5r en komplettering som matchar Br\u00e4nd\u00f6s skatteinkomst. Det betyder att ju st\u00f6rre skatteinkomster Br\u00e4nd\u00f6 haft, ju mer m\u00e5ste landskapet betala till \u00c5lands \u00f6vriga kommuner, vilket landskapet tycker \u00e4r on\u00f6digt mycket.\r\n

Finansiellt st\u00f6d<\/h2>\r\nEnligt f\u00f6rslaget ska kommunerna f\u00e5 en best\u00e4md summa pengar per inv\u00e5nare i st\u00f6d \u2013 det \u00e4r den stora delen av landskapets finansiering till kommunerna. Om man utg\u00e5r fr\u00e5n niv\u00e5n p\u00e5 landskapsandelarna som kommunerna f\u00e5r i \u00e5r blir summan i det nya systemet 1\u00a0035 euro per inv\u00e5nare.\r\n\r\nBeroende p\u00e5 vad man g\u00e5r inf\u00f6r kan summan indexjusteras. Det \u00e4r ocks\u00e5 i den h\u00e4r delen som den politiska landskapsregeringen har m\u00f6jlighet att ge mer eller mindre st\u00f6d till kommunerna, beroende p\u00e5 vad man vill prioritera.\r\n\r\nFinansieringen av KST, kultur och grundvux ing\u00e5r i det finansiella st\u00f6det, vilket betyder att alla kommuner f\u00e5r samma st\u00f6d per inv\u00e5nare f\u00f6r de delarna oberoende andra faktorer.\r\n

Tre r\u00e4kneexempel<\/h2>\r\nBaserat p\u00e5 hur man kombinerar de olika v\u00e4gvalen har utredarna tagit fram utfallet f\u00f6r tre olika kombinationer. I f\u00f6rsta hand \u00e4ndras niv\u00e5n p\u00e5 hur mycket kostnaderna utj\u00e4mnas, eller egentligen hur mycket man beaktar kommunernas \u00e5ldersstruktur och skalbarheten p\u00e5 servicen, och hur mycket inkomsterna utj\u00e4mnas. Niv\u00e5n p\u00e5 inkomstutj\u00e4mningen p\u00e5verkar alltid niv\u00e5n p\u00e5 det finansiella st\u00f6det.\r\n\r\nI det f\u00f6rsta r\u00e4kneexemplet har man full utj\u00e4mning av \u00e5lderstruktur och skalnackdelar f\u00f6r kostnaderna, i kombination med h\u00f6g inkomstutj\u00e4mning.\r\n\r\nI det andra exemplet har man en kostnadsutj\u00e4mning p\u00e5 grund av \u00e5ldersstruktur, samt skalnackdelar enbart f\u00f6r sk\u00e4rg\u00e5rden (det vill s\u00e4ga, p\u00e5 fasta \u00c5land f\u00f6rv\u00e4ntas kommunerna samarbeta), samt en medelniv\u00e5 p\u00e5 utj\u00e4mningen av inkomsterna.\r\n\r\nI det tredje r\u00e4kneexemplet har man enbart utj\u00e4mning av \u00e5ldersstrukturen f\u00f6r kostnaderna (och inget f\u00f6r skalnackdelar) i kombination med en l\u00e5g utj\u00e4mning av inkomsterna.\r\n\r\nMed skalnackdelar menas allts\u00e5 storleken p\u00e5 daghem, skolor och \u00e4ldreboenden.\r\n\r\nI alla exempel utg\u00e5r man fr\u00e5n samma m\u00e4ngd pengar som landskapet betalar ut i landskapsandelar i \u00e5r, det \u00e4r bara f\u00f6rdelningen mellan olika kommuner som \u00e4ndras.\r\n\r\nRemisstid f\u00f6r kommunerna \u00e4r sex m\u00e5nader, till slutet av oktober.\r\n\r\n \r\n\r\n\"\"\r\n\r\n
\r\n

Utfallet f\u00f6r varje kommun i tre olika exempel<\/h2>\r\nR\u00e4kneexempel 1: <\/strong>Full utj\u00e4mning av \u00e5lderstruktur och skalnackdelar f\u00f6r kostnaderna, i kombination med h\u00f6g inkomstutj\u00e4mning.\r\n\r\nR\u00e4kneexempel 2:<\/strong> Kostnadsutj\u00e4mning p\u00e5 grund av \u00e5ldersstruktur, samt skalnackdelar enbart f\u00f6r sk\u00e4rg\u00e5rden (det vill s\u00e4ga, p\u00e5 fasta \u00c5land f\u00f6rv\u00e4ntas kommunerna samarbeta), samt en medelniv\u00e5 p\u00e5 utj\u00e4mningen av inkomsterna.\r\n\r\nR\u00e4kneexempel 3:<\/strong> Enbart utj\u00e4mning av \u00e5ldersstrukturen f\u00f6r kostnaderna (och inget f\u00f6r skalnackdelar) i kombination med en l\u00e5g utj\u00e4mning av inkomsterna.\r\n\r\nMed skalnackdelar menas allts\u00e5 storleken p\u00e5 daghem, skolor och \u00e4ldreboenden.\r\n\r\nI alla exempel utg\u00e5r man fr\u00e5n samma m\u00e4ngd pengar som landskapet betalar ut i landskapsandelar i \u00e5r, det \u00e4r bara f\u00f6rdelningen mellan olika kommuner som \u00e4ndras.\r\n\r\n<\/section><\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377720-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-31 19:22:49","title":"Geta vill inte k\u00f6pa bankhus","content":"Geta kommun har f\u00e5tt f\u00f6rfr\u00e5gan om man \u00e4r intresserad av att k\u00f6pa fastigheten d\u00e4r det s\u00e5 kallade bankhuset \u00e4r bel\u00e4get. \u00c4rendet har diskuterats i de politiska organen och fr\u00e5n diskussionerna konstateras att fastigheten, som \u00e4r bel\u00e4gen i centrum av Getas byk\u00e4rna, \u00e4r att betrakta som \u201dstrategiskt intressant genom sitt l\u00e4ge\u201d. Sj\u00e4lva fastigheten utg\u00f6rs av en cirka 2000 kvadratmeter stor tomt samt en byggnad om cirka 200 kvadratmeter uppf\u00f6rd \u00e5r 1981 som banklokal. Byggnaden har under \u00e5ren byggts om till l\u00e4genheter och delar har anv\u00e4nts till kommunkansli. F\u00f6rutom l\u00e4genheter kunde fastigheten p\u00e5 sikt nyttjas till \u00f6vrig kommunal service.\r\n\r\nF\u00f6rvaltningen har l\u00e5tit utf\u00f6ra en teknisk granskning av fastigheten, utf\u00f6rt en v\u00e4rdering med tv\u00e5 oberoende fastighetsf\u00f6rmedlare samt gjort en finansieringskalkyl p\u00e5 basen av dessa.\r\n\r\n\u201dI korthet konstateras att det finns ett omfattande renoveringsbehov g\u00e4llande fastigheten och utg\u00e5ende ifr\u00e5n befintliga hyresniv\u00e5er, uppskattad r\u00e4nta p\u00e5 l\u00e5n, underh\u00e5llskostnader etcetera s\u00e5 \u00e4r ett eventuellt k\u00f6p av fastigheten inte ekonomiskt f\u00f6rsvarbart\u201d, st\u00e5r det i kommunstyrelsens protokoll. Man besl\u00f6t att inte k\u00f6pa fastigheten p\u00e5 grund av de ekonomiska \u00f6verv\u00e4gningarna. (hh)","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377767-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-31 18:48:04","title":"\u00c5U h\u00e4nger med i medaljstriden \u2013 storvinst mot Gnistan","content":"\u00c5land United tog en viktig seger borta mot IF Gnistan p\u00e5 s\u00f6ndagen. Efter en halvlek ledde \u00c5U med 3-0 och matchen slutade 4-1. Vinsten inneb\u00e4r att \u00c5U h\u00e5ller sig kvar i medaljstriden.\r\n\r\n\u00c5U tog tag i taktpinnen direkt fr\u00e5n start och redan efter \u00e5tta minuter fick g\u00e4sterna en straff. Kapten Monica Hagstr\u00f6m<\/strong> f\u00f6rvaltade den och \u00c5U tog ledningen. Tjugo minuter in i f\u00f6rsta halvlek slog Monica Hagstr\u00f6m till igen och ut\u00f6kade \u00c5U:s ledning till 2-0. Strax innan paus gjorde Silja Jaatinen<\/strong> \u00c5U:s tredje m\u00e5l.\r\n\r\nGnistan f\u00f6rs\u00f6kte skapa nerv i matchen genom en reducering av Onerva Martikainen <\/strong>i den 67 minuten, men \u00c5land United beh\u00f6ll kontrollen och i slutminuterna fastst\u00e4llde Violah Nambi<\/strong> slutresultatet till 4\u20131.\r\n\r\nF\u00f6r \u00c5land United inneb\u00e4r segern tre viktiga po\u00e4ng i ett t\u00e4tt tabellskikt d\u00e4r \u00c5U nu ligger p\u00e5 fj\u00e4rdeplats med en po\u00e4ng upp till tabelltrean HPS. Den offensiva utdelningen var \u00e4ven ett v\u00e4lkommet besked. Fyra m\u00e5l p\u00e5 bortaplan och en kontrollerad insats ger ett st\u00e4rkt sj\u00e4lvf\u00f6rtroende nu n\u00e4r man g\u00e5r in i ett matchuppeh\u00e5ll.\r\n\r\nM\u00e5lskytten Sila Jaatinen s\u00e4ger till Ruutu att det var sk\u00f6nt att komma in en tuffare andra halvlek med en 3-0 ledning.\r\n\r\n\u2013 Som tur var fick vi en 3\u20130-ledning i f\u00f6rsta halvlek, s\u00e5 vi kom ganska avslappnade in i andra och visste att de skulle komma ut v\u00e4ldigt, v\u00e4ldigt h\u00e5rt. Gnistan lyckades stoppa v\u00e5ra anfall s\u00e5 vi fick inte riktigt n\u00e5got bollinnehav eller n\u00e5got flyt i spelet i andra s\u00e5 det var en riktigt sv\u00e5r andra halvlek och det var tur att vi hade de tre m\u00e5len med oss, s\u00e4ger hon.\r\n\r\n\u2013 Nu v\u00e4ntar n\u00e5gra dagars vila. Det har varit ett ganska tufft matchschema, s\u00e5 nu blir det bara vila en vecka. Lite bra dagar med \u00e5terh\u00e4mtning och sedan \u00e4r det bara forts\u00e4tta spela.\r\n\r\n
\r\n

Nationella ligan<\/h2>\r\nHalvtid:<\/strong> 0\u20133<\/strong>\r\n\r\n0\u20131 Monica Hagstr\u00f6m 8\u2019 (straff)\r\n\r\n0\u20132 Monica Hagstr\u00f6m 19\u2019\r\n\r\n0\u20133 Silja Jaatinen 42\u2019\r\n\r\n1\u20133 Onerva Martikainen 67\u2019\r\n\r\n1\u20134 Violah Nambi 87\u2019\r\n\r\n\u00c5land United<\/strong>: Cornelia Sundelius \u2013 Neela Antikainen, Ella Degerstedt, Cato Pijnacker-Hordijk (Saana Tuomala 66\u2019), Silja Jaatinen (Anna Nurmi 88\u2019), Monica Hagstr\u00f6m, Sonja Hillberg (Jennifer Vetter 80\u2019), Minttu Takanen, Neelia Pitko (Aada T\u00f6rr\u00f6nen 46\u2019), Viktoria Veber (Adela R\u00e5tts 66\u2019), Violah Nambi.\r\n\r\nSkott p\u00e5 m\u00e5l: <\/strong>6\u20136.\r\n\r\nH\u00f6rnor:<\/strong> 3\u20132.\r\n\r\nVarningar:<\/strong> Aada T\u00f6rr\u00f6nen, Saana Tuomala, Katherine Byrne, Venla Koota .\r\n\r\nUtvisningar: <\/strong>-\r\n\r\nPublik:<\/strong> 349 personer.\r\n\r\nDomare:<\/strong> Jasmine Kaur.\r\n\r\nHJK 8 7 0 1 25\u20136 21\r\n\r\nKuPS 8 6 1 1 20\u201310 19\r\n\r\nHPS 8 5 1 2 12\u20138 16\r\n\r\n\u00c5land United 8 5 0 3 24\u201313 15\r\n\r\nIlves 8 4 0 4 15\u201316 12\r\n\r\nIF Gnistan 8 2 0 6 15\u201324 6\r\n\r\nPK-35 Vanda 8 2 0 6 10\u201323 6\r\n\r\nVIFK 8 0 0 8 4\u201325 0\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377843-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-31 17:45:33","title":"Ob vill ha ny lag om penninginsamlingar","content":"Obunden samling vill modernisera lagen om penninginsamling s\u00e5 att s\u00e5 kallad gr\u00e4srotsfinansiering f\u00f6r privatpersoner m\u00f6jligg\u00f6rs, till exempel f\u00f6r v\u00e5rdkostnader, begravningar eller andra extraordin\u00e4ra livsh\u00e4ndelser.\r\n\r\nTidningen \u00c5land skrev nyligen om ett fall d\u00e4r en person velat be om gr\u00e4srotsfinansiering, men upplysts om att det inte \u00e4r lagligt p\u00e5 \u00c5land, vilket det \u00e4r i exempelvis b\u00e5de Finland och Sverige.\r\n\r\nOb:s f\u00f6rslag \u00e4r att modernisera lagen s\u00e5 att personliga insamlingar till\u00e5ts f\u00f6r definierade situationer, d\u00e4r det \u00e4ven ing\u00e5r uttryckliga f\u00f6rbud. I f\u00f6rslaget skulle beloppsgr\u00e4ns och redovisningsskyldighet ing\u00e5 samt krav p\u00e5 hur eventuellt \u00f6verblivna medel ska hanteras. (eh)","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/367296-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-31 16:27:14","title":"H\u00e4r \u00e4r bild p\u00e5 alla som tagit studentexamen","content":"Fotograf: Kjell S\u00f6derlund\r\n\r\nRad 1: Francilia H\u00f6stman, Anine Ekstrand, Malva Eriksson, Ros-Marie Krabi, Emmy Perokorpi, Astrid T\u00f6rneroos, Lovis Sagulin, Antonia Kemetter, Bella Fl\u00f6jt, Linn Granholm, Louisa Braun, Thea Fredriksen, Lova Lindqvist, Felicia Holmstr\u00f6m, Sigrid Gr\u00e5hn, Sigrid Abrahamsson, Anna Nordberg.\r\n\r\nRad 2: Elin Mattsson, Elsa Blomberg, Julia Eriksson, Elsa Nylund, Kira Nyvall, Isabella T\u00f6rnroos, Andra Nica, Maya Col\u00e9rus, Lisa Blomberg, Emma Sundberg, Jennifer Palin, Isabella H\u00e4ggblom, Aina Andersson, Tilda Korteb\u00e4ck, Hedvig Fyrqvist, Maria Dahl\u00e9n.\r\n\r\nRad 3: Alva \u00d6sterlund, Junie Hall\u00e9n, Emilia \u00d6rblom, Elsa Jansson, Nathalie \u00c5kerg\u00e5rd, Lisa Sarling, Joanna M\u00e5nsson, Olivia Kalman, Moa Wiman, Hedda Engblom, Amber Johansson, Bianca Enroos, Corinne Baarman, Maja Nystr\u00f6m, Nathalie Dahl.\r\n\r\nRad 4: Siri Westerberg, Emelie Koskinen, Ylva Jansson, Alicia Hellsten, Signe Aakula, Emma Rosenberg, Sarah Zachariah, Elvira \u00c5kerholm, Amanda Ekstr\u00f6m, Ellen Byman, Julia Kalman, Natasha Dahlfors, Daria Grigore, Vanja Westmark, Hanna Lagerberg, Sofia Eriksson.\r\n\r\nRad 5: Stella Luoma, Emilia Lindqvist, Agnes Lindeman, Alicia Eckerman, Elin Jonsson, Lilly Eriksson, Nellie Manng\u00e5rd, Selma T\u00f6rnell, Sofia Topoeva, Emilia Andersson, Agnes Blomqvist, Ella Eriksson, Rakel H\u00e4nninen, Agnes Heydt, Emilia Remmer, Luna Waldron.\r\n\r\nRad 6: Othilia Nordberg, Tamika Laakso, Tindra H\u00e4uselmann, Fia Metsola, Freya Roberts, Henny Eriksson, Erik Fagerholm, Julian Ax\u00e9n, Melker Eriksson, Albin Nordberg, Axel M\u00e4ki, Natanael Lindroos, Jona Harju, Hilda M\u00f6ller Widerstr\u00f6m, Elvira Tufvesson, Annina Nylund.\r\n\r\nRad 7: Sarek S\u00f6derlund, Albin Alin, Alfred Wiklund, Elias Gustafsson, Oscar Viktorsson, Oliver Jansson, Lionel Bonn, Melvin Sj\u00f6str\u00f6m, Gustav Holmstr\u00f6m, Viktor Johansson, Filemon Stenroos, Johannes Carlsson, Erik Dahlblom, Melcher Smeds, Jesper H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen, Jakob Donning.\r\n\r\nRad 8: Noel Sarling, Stefan Lindstr\u00f6m, Elias Tolonen, Leo R\u00f6sgren, Wille Nunez, Vincent Nyholm, Emil Solax, Malte Lampela, Hugo Cromwell-Morgan, Leo Sj\u00f6str\u00f6m, Melker Valve, Jonah Perjus, Julius Johnsson, Filip Lehtinen.\r\n\r\nRad 9: Albert H\u00e4ggblom, Tim Karlsson, Viggo Nystr\u00f6m, Elliot Lindberg, William Franklin, Rasmus Borgenstrand, Axel Jahr\u00e9n, Albin Eklund, Alfred Christensen, Isac Furu, Hugo Wil\u00e9n, Albin Eriksson, Malte Nordstr\u00f6m, Liam T\u00f6rnqvist, Amin Hilali, Filip M\u00e5tar, Jonathan Viktorsson.\r\n\r\nRad 10: William Rosenholm, Adam Ekstr\u00f6m, Max Halavakoski, Maximilian Dreyer, Felix Fl\u00f6jt, Algot Westman, Alvar Sev\u00f3n, Milton Jansson, Ethan Cayabyab, William B\u00e4ckman, Wilhelm Johansson, Aron Gripenberg, Rasmus Henrikson Mitlid, Vilgot Strand, Nils Fonsell, Alberto Gerbasi, Hannes Eliasson, Rasmus Gustafsson, Ulay Igelmund, Emil Johansson, Jannic Luoma.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377824_-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-31 16:22:32","title":"Det h\u00e4r \u00e4r veckans mest l\u00e4sta","content":"Det har varit soligt examensv\u00e4der i helgen och Nyans mingel fr\u00e5n tillst\u00e4llningarna har \u00e4ven lockat till l\u00e4sning. De tv\u00e5 mest l\u00e4sta artiklarna i veckan var fr\u00e5n examensfirandet!\r\n\r\nVi hittar ocks\u00e5 \u00c5land 1 som pensioneras och ryska GPS-st\u00f6rningar p\u00e5 topplistan.\r\n\r\nSol och glada miner n\u00e4r 143 elever tog yrkesexamen<\/a>\r\n\r\nDe tar examen fr\u00e5n H\u00f6gskolan p\u00e5 \u00c5land<\/a>\r\n\r\nH\u00e4r pensioneras \u00c5land 1 &#8211; sista f\u00e4rden i landskapets regi<\/a>\r\n\r\nTrafikolycka i S\u00f6derby &#8211; krock mellan bil och paketbil<\/a>\r\n\r\nRyska gps-st\u00f6rningar har spridit sig till \u00c5lands hav<\/a>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377775-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-31 14:40:42","title":"Hammarlands FBK f\u00e5r nybyggt badrum","content":"I Hammarlands budget f\u00f6r \u00e5ret finns ett anslag f\u00f6r att renovera ett v\u00e5tutrymme i \u00f6vre v\u00e5ningen av brandstationen s\u00e5 att det blir en kombinerad toalett och duschrum f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra ett separat duschrum f\u00f6r kvinnor. Ytan uppskattas till 7 kvadratmeter .\r\n\r\nFr\u00e5n Hammarlands FBK r.f. har ett pris tagits fram fr\u00e5n f\u00f6retaget Byggfast Ab som tidigare gjort arbeten p\u00e5 fastigheten och d\u00e4r samarbetet enligt k\u00e5ren fungerat bra. Den offert som bolaget l\u00e4mnat \u00e4r 14.500 euro. Inom k\u00e5ren har man avsett att med hj\u00e4lp av egna medlemmar utf\u00f6ra VVS-arbeten till en kostnad om cirka 500 euro. Ytterligare tillkommer en kostnad f\u00f6r ink\u00f6p av duschkabin och toalettstol. Kommunstyrelsen godk\u00e4nner satsningen. (hh)\r\n\r\n \r\n\r\n[readmore]\r\n\r\nDe vill bli kyrkoherde i Ecker\u00f6-Hammarland &#8211; val i juni<\/a>\r\n\r\nHammarland m\u00e5ste flytta fartyg fr\u00e5n \u00d6ra<\/a>\r\n\r\nHammarlands kommun \u00f6nskar brandb\u00e5t<\/a>\r\n\r\n[\/readmore]","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377766-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-30 18:30:05","title":"Finstr\u00f6ms sj\u00f6scouter firar 50 \u00e5r","content":"Finstr\u00f6ms sj\u00f6scouter fyller 50 \u00e5r i \u00e5r, och firar detta med en utst\u00e4llning i Finstr\u00f6ms bibliotek som visas hela sommaren. Utst\u00e4llningen skildrar f\u00f6reningens verksamhet genom f\u00f6rem\u00e5l, bilder och ber\u00e4ttelser fr\u00e5n de g\u00e5ngna \u00e5ren. Den invigs onsdagen den 3 juni kl 18, och p\u00e5g\u00e5r till den 13 augusti.\r\n\r\n\u201dBes\u00f6karna f\u00e5r \u00e4ven bes\u00f6ka ett litet scoutl\u00e4ger, och s\u00e4tta sig ner runt en \u00f6ppen eld\u201d, h\u00e4lsar Klara Molker<\/strong>, biblioteks- och kulturansvarig p\u00e5 Finstr\u00f6ms kommun.\r\n\r\nNuvarande k\u00e5rchef f\u00f6r Finstr\u00f6ms sj\u00f6scouter \u00e4r Fredrik Erlandsson<\/strong>.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377631-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-30 16:59:58","title":"Uddam\u00e5lsf\u00f6rlust trots stabil insats av IFK","content":"

IFK Mariehamn reste till Helsingfors f\u00f6r att m\u00f6ta HJK p\u00e5 l\u00f6rdagen. Trots en stabil insats fr\u00e5n g\u00e4sterna slutade matchen med en 1\u20130-seger f\u00f6r hemmalaget.<\/span><\/p>\r\n

IFK \u00f6ppnade piggt och skapade flera offensiva l\u00e4gen, men lagets problem med m\u00e5lskyttet h\u00f6ll i sig. Den tillf\u00e4lliga huvudtr\u00e4naren Jimmy Wargh<\/strong> formerade laget i ett 5\u20133\u20132-system och defensivt stod IFK f\u00f6r en disciplinerad insats. F\u00f6rsta halvleken slutade m\u00e5ll\u00f6s d\u00e4r IFK hade spel\u00f6vertaget.<\/span><\/p>\r\n

Avg\u00f6randet kom tidigt i den andra halvleken. I den 48:e<\/span>\u00a0minuten f\u00e4llde Jiri Nissinen<\/strong> HJK:s<\/span> Alfie Cicale<\/strong> i straffomr\u00e5det och domaren pekade p\u00e5 straffpunkten. Alexander Ring<\/strong> satte s\u00e4kert 1\u20130 bakom Kevin Lund<\/strong>.<\/span><\/p>\r\n

Trots bakl\u00e4ngesm\u00e5let fortsatte IFK att pressa fram\u00e5t. Med omkring 20 minuter kvar nickade Leo Andersson<\/strong> i ribban, men n\u00e4rmare \u00e4n s\u00e5 kom inte g\u00e4sterna. IFK inkasserade d\u00e4rmed sin tredje raka f\u00f6rlust.<\/span><\/p>\r\nLaget st\u00e5r fortfarande utan ligaseger den h\u00e4r s\u00e4songen. N\u00e4sta m\u00f6jlighet att bryta den negativa trenden kommer den 13 juni d\u00e5 Gnistan g\u00e4star WHA.<\/span>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377524-641x345.jpg"}]