[{"date":"2026-05-28 18:21:49","title":"Finlands regering f\u00f6resl\u00e5r f\u00f6rl\u00e4ngd giltighet p\u00e5 pass","content":"Giltighetstiden f\u00f6r finska pass och identitetskort ska f\u00f6rl\u00e4ngas fr\u00e5n fem till tio \u00e5r. Det f\u00f6rslaget har Finlands regering nu l\u00e4mnat \u00f6ver till riksdagen. \u00c5lands riksdagsledamot Mats L\u00f6fstr\u00f6m skriver i ett pressmeddelande att f\u00f6rslaget ligger i linje med den utveckling som redan skett i flera europeiska l\u00e4nder.\r\n\r\n\u201dDet h\u00e4r \u00e4r en konkret och mycket bra reform som minskar byr\u00e5krati och g\u00f6r vardagen smidigare f\u00f6r v\u00e4ldigt m\u00e5nga \u00e5l\u00e4nningar och finl\u00e4ndare. Det sparar b\u00e5de tid och pengar\u201d, skriver han i pressmeddelandet.\r\n\r\nSamtidigt betonar L\u00f6fstr\u00f6m att det \u00e4r viktigt att uppr\u00e4tth\u00e5lla h\u00f6g s\u00e4kerhet och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r f\u00f6rslaget ocks\u00e5 att beh\u00e5lla kortare giltighetstid f\u00f6r minder\u00e5riga, eftersom barns utseende kan f\u00f6r\u00e4ndras snabbt.\r\n\r\nF\u00f6r\u00e4ndringarna tr\u00e4der i kraft senast i b\u00f6rjan av 2028.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/371333-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 17:35:45","title":"H\u00e4r pensioneras \u00c5land 1 - sista f\u00e4rden i landskapets regi","content":"I dag f\u00f6rdes landskapsregeringens representationsbil \u00c5land 1 till Geta nostalgi- och motormuseum. Civilminister Ingrid Zetterman<\/strong> (Lib), som ansvarar f\u00f6r regeringskansliet, som i sin tur ansvarar f\u00f6r representationsbes\u00f6k, blev den sista passageraren medan bilen \u00e4nnu var i landskapets regi.\r\n\r\nChauff\u00f6r var Dan Bolos<\/strong>, som skjutsat m\u00e5nga dignit\u00e4rer i bilen genom \u00e5ren.\r\n\r\n\u2013 Det \u00e4r blandade k\u00e4nslor, en speciell dag, s\u00e4ger han n\u00e4r bilen stannar till utanf\u00f6r sj\u00e4lvstyrelseg\u00e5rden inf\u00f6r f\u00e4rden ut till Geta.\r\n\r\nMer om detta i fredagens tidning.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377708_-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 17:02:40","title":"\u00c5land Gallup: Vilket parti \u00e4r st\u00f6rst \u2013 Liberalerna eller Ob?","content":"Liberalerna och Obundna har v\u00e4xelvis varit st\u00f6rsta parti i \u00c5land Gallup hittills i \u00e5r. Vilket parti blir st\u00f6rst i den sista gallupen inf\u00f6r sommaren?\r\n\r\nObundna inledde \u00e5ret starkt som nummer ett och 23 procent i januari. Liberalerna gjorde revansch med 25 procent i mars medan Ob \u00e5ter var etta i april, dock p\u00e5 en l\u00e4gre niv\u00e5, 21 procent i underst\u00f6d.\r\n\r\nSamtidigt gjorde Centern en liten revansch och \u00f6kade sitt underst\u00f6d f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 l\u00e4nge, underst\u00f6det steg fr\u00e5n 12 till 16 procent \u2013 kommer beskeden i v\u00e5rbudgeten bryta den utvecklingen?\r\n\r\nNu \u00e4r det tid att tycka till.\r\n\r\nI maj m\u00e5nads \u00c5land Gallup st\u00e4lls \u00e4ven fr\u00e5gor om f\u00f6rtroendet f\u00f6r en rad \u00e5l\u00e4ndska civilsamh\u00e4llesakt\u00f6rer, om man brukar rekommendera \u00c5land som sommardestination och hur ofta man brukar delta i gallupen.\r\n\r\n\u00c5land Gallup \u00e4r \u00f6ppen fram till s\u00f6ndag kv\u00e4ll 23.59.\r\n\r\nDen g\u00f6rs av Mats Adamczak<\/strong> <\/strong>och genomf\u00f6rs s\u00e5 att deltagarna sj\u00e4lv s\u00f6ker upp gallupen. Svaren viktas enligt k\u00f6n, \u00e5lder, bostadsort och hur man r\u00f6stat i det senaste valet.\r\n\r\nDet h\u00e4r \u00e4r sista \u00c5land Gallup inf\u00f6r sommaruppeh\u00e5llet.\r\n\r\n
\r\n

S\u00e5 h\u00e4r deltar du<\/h2>\r\nMan hittar gallupen via QR-koden h\u00e4r intill, via den klickbara l\u00e4nken i den digitala tidningen, via hemsidan nyan.ax eller \u00c5land Gallups Facebooksida.\r\n\r\nSkriv in din mobilnummer, men l\u00e4mna bort den f\u00f6rsta nollan. Klicka p\u00e5 \u2019skicka verifieringskod\u2019. Du kan anv\u00e4nda b\u00e5de ett finl\u00e4ndskt och svenskt mobilnummer.\r\n\r\nDu f\u00e5r ett sms med en verifieringskod som du ska skriva in i n\u00e4sta steg, sedan kan du svara p\u00e5 fr\u00e5gorna.\r\n\r\nDet \u00e4r gratis att delta. Du kan enbart delta en g\u00e5ng.\r\n\r\nOm du f\u00e5r ett felmeddelande om att du redan deltagit (men inte gjort det) kan du pr\u00f6va starta om din webbl\u00e4sare.\r\n\r\nDu deltar anonymt, eftersom alla deltagare anonymiseras s\u00e5 snart verifieringskoden skickats med hj\u00e4lp av en utomst\u00e5ende tj\u00e4nst.\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/376005-641x345.png"},{"date":"2026-05-28 16:09:41","title":"\u00c5MHM: kattl\u00e5da ska reng\u00f6ras varje dag","content":"Kattl\u00e5dan ska st\u00e4das varje dag. Det konstaterar \u00c5MHM efter en inspektion hos en djur\u00e4gare.\r\n\r\n\u00c5MHM har f\u00f6relagt en katt\u00e4gare att reng\u00f6ra sandl\u00e5dan b\u00e4ttre. Vid en inspektion konstaterades kattl\u00e5dorna vara mycket smutsiga, med rikliga m\u00e4ngder avf\u00f6ring i och katterna \u00e4ven hade bajsat utanf\u00f6r l\u00e5dan. Djurh\u00e5llaren angav att den st\u00e4dats senast en vecka tidigare. Katterna hade vid inspektionen inte heller m\u00f6jlighet att g\u00e5 ut och in som de sj\u00e4lva ville.\r\n\r\n\u00c5MHM skriver i sitt beslut om \u00e5tg\u00e4rder att katter \u00e4r mycket renliga djur och vill gr\u00e4va ner sin avf\u00f6ring samt kissa p\u00e5 uppsugande material.\r\n\r\n\u201dN\u00e4r kattl\u00e5dan \u00e4r full med avf\u00f6ring uts\u00e4tts katten f\u00f6r lidande, dels d\u00e5 den h\u00e5ller sig s\u00e5 l\u00e4nge som m\u00f6jligt f\u00f6r att den inte vill anv\u00e4nda en smutsig l\u00e5da, dels p\u00e5 grund av stressen av att den \u00e4nd\u00e5 m\u00e5ste utf\u00f6ra sina behov d\u00e4r, i brist p\u00e5 andra alternativ. Gammal avf\u00f6ring i kattl\u00e5dan fr\u00e4mjar \u00e4ven spridning av sjukdomar som in\u00e4lvsparasiter och bakterier.\u201d\r\n\r\nOm katterna inte kan g\u00e5 ut fritt b\u00f6r det finnas en kattl\u00e5da per katt plus en l\u00e5da till.\r\n\r\n\u201dDetta eftersom katter f\u00f6redra att utf\u00f6ra sina behov i en l\u00e5da d\u00e4r ingen annan katt redan varit.\u201d\r\n\r\n\u00c4ven med flera toal\u00e5dor \u00e4r det viktigt att reng\u00f6ra l\u00e5dorna varje dag. \u00c5MHM har nu gett djur\u00e4garen anvisning om att reng\u00f6ra kattl\u00e5dan grundligt och sedan ska den h\u00e5llas ren samt st\u00e4das minst en g\u00e5ng om dagen.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377659_-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 15:02:54","title":"Jenni forskar i beresta sten\u00e5ldersm\u00e4nniskor","content":"\u2013\u00a0Det \u00e4r n\u00e4stan kusligt hur figurinerna liknar varandra. Det fanns en gemensam id\u00e9 f\u00f6r hur de skulle se ut, och det visar att de har cirkulerat.Det s\u00e4ger arkeologen Jenni Lucenius, efter att ha analyserat ett 40-tal sten\u00e5ldersfiguriner som hittats p\u00e5 \u00c5land och i \u00f6stra Sverige.\r\n\r\nVi tr\u00e4ffar henne och hennes kollegor, inklusive Ren\u00e9 Hampf<\/strong> och hans gr\u00e4vmaskin, d\u00e4r de gr\u00e4ver ut p\u00e5 sten\u00e5ldersboplatsen p\u00e5 Svinvallen i Saltvik Tengs\u00f6da, f\u00f6r fj\u00e4rde och sista \u00e5ret.\r\n\r\n\u2013 Vi t\u00e4nkte oss tre \u00e5r fr\u00e5n b\u00f6rjan men vi har gjort s\u00e5 m\u00e5nga j\u00e4ttebra, \u00f6verraskande fynd, s\u00e4ger Jenni Lucenius.\r\n\r\nBoplatsen \u00e4r fr\u00e5n den gropkeramiska tiden, 2\u00a0800 \u00e5r f\u00f6re v\u00e5r tider\u00e4kning.\r\n\r\n\u2013\u00a0Det h\u00e4r \u00e4r \u00c5lands st\u00f6rsta sten\u00e5ldersutgr\u00e4vning. Vid den tiden fanns h\u00e4r en havsvik p\u00e5 vardera sidan, s\u00e4ger Jenni Lucenius, och pekar:\r\n\r\n\u2013\u00a0Skogen mot v\u00e4ster och \u00f6ster var hav, och det h\u00e4r var ett n\u00e4s. Vi vet att m\u00e4nniskorna som bodde h\u00e4r var maritima j\u00e4gare och samlare. Det m\u00e5ste ha varit ett ganska utsatt l\u00e4ge, och d\u00e4rf\u00f6r kan det ha anv\u00e4nts f\u00f6r n\u00e5got annat \u00e4ndam\u00e5l \u00e4n som boplats.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317294\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Jenni Lucenius \"Faces in Places: Portable Clay Figurines from \u00c5land and South-Western Finland in the Light of Chemical and Petrographic Analysis\" uts\u00e5gs nyligen till m\u00e5nadens artikel av European Journal of Archaeology. \"Jag \u00e4r j\u00e4tteglad. Det \u00e4r en ansedd tidskrift, s\u00e5 det \u00e4r en framg\u00e5ng bara att bli publicerad\", s\u00e4ger hon.[\/caption]\r\n\r\nI v\u00e5r tid har platsen anv\u00e4nts som sandtag, och det var p\u00e5 den v\u00e4gen de f\u00f6rsta fynden kom i dagen.\r\n\r\n\u2013\u00a0Men nu har samf\u00e4lligheten har anh\u00e5llit om att vi ska ta bort fornl\u00e4mningen, s\u00e4ger Jenni Lucenius.\r\n\r\nHon har dock inga problem med det: den grundliga utgr\u00e4vningen har genererat s\u00e5 pass mycket information. Arkeologerna har bland annat hittat rester av en b\u00e5gformad linje av stenar som l\u00f6pte mellan den \u00f6stra och v\u00e4stra stranden.\r\n\r\n\u2013\u00a0Man har inte hittat n\u00e5got motsvarande n\u00e5gonstans i Norden fr\u00e5n den h\u00e4r perioden. Just den h\u00e4r anl\u00e4ggningen hade vi kanske inte hittat om vi inte hade haft gr\u00e4vmaskinen, s\u00e4ger Jenni Lucenius.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317293\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Till sin hj\u00e4lp har arkeologerna gr\u00e4vmaskinf\u00f6raren Ren\u00e9 Hampf, numera en rutinerad deltagare i utgr\u00e4vningar. \"Det \u00e4r ett verkligt precisionsjobb, att skala av ett lager som \u00e4r n\u00e5gra centimeter tjockt,\" s\u00e4ger Jenni Lucenius. Osteoarkeologen Krista van Vliet unders\u00f6ker vad som blivit kvar i skopan efter s\u00e5llningen.[\/caption]\r\n

Beresta figuriner<\/h2>\r\nDe har ocks\u00e5 hittat figuriner i lera, leridoler.\r\n\r\n\u2013\u00a0Liknande figuriner har hittats p\u00e5 Gotland och i \u00f6stra Mellansverige. S\u00e5 havet f\u00f6renade, och vi kan se p\u00e5 de h\u00e4r fynden med nya \u00f6gon, s\u00e4ger Jenni Lucenius, som har gjort en s\u00e5 kallad tunnslipsanalys av leran som figurinerna \u00e4r gjorda av. Hon ber\u00e4ttar:\r\n\r\n\u2013 Man tar tunt som en ostskiva av leran f\u00f6r att se vad den best\u00e5r av, vilket receptet \u00e4r, s\u00e5 att s\u00e4ga. Det har visat sig att figurinerna inneh\u00e5ller mycket kalk fr\u00e5n sn\u00e4ckskal och musslor som man bakat in i leran. De inneh\u00e5ller ocks\u00e5 chamott, allts\u00e5 krossade sk\u00e4rvor fr\u00e5n gamla k\u00e4rl, eller kanske till och med andra figuriner. Det kan ha haft en symbolisk betydelse n\u00e4r man flyttade till en ny plats: man liksom bakade in sin h\u00e4rkomst i det man tog med sig.\r\n\r\nJenni Lucenius har hunnit analysera 33 figuriner fr\u00e5n \u00c5land och 13 fr\u00e5n Sverige. Resultaten visar att \u00e4ven om de flesta var gjorda av lera fr\u00e5n sina respektive fyndplatser s\u00e5 fanns det flera som m\u00e5ste ha skapats n\u00e5gon annanstans, och tagits med p\u00e5 resor \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n: Gotland, \u00c5land, \u00f6stra Mellansverige.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317296\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Dr\u00f6narbild \u00f6ver sten\u00e5ldersboplatsen vid Svinvallen i Tengs\u00f6da. F\u00f6r 5 000 \u00e5r var detta ett n\u00e4s, och skogen i v\u00e4ster och \u00f6ster var havsstrand.[\/caption]\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317292\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Osteoarkeologen Krista van Vliet med ett avslag, en keramiksk\u00e4rva.[\/caption]\r\n

Kuslig likhet<\/h2>\r\nS\u00e5 sent som dagen f\u00f6re Nya \u00c5lands bes\u00f6k hittade arkeologerna p\u00e5 Svinvallen ytterligare en figurin.\r\n\r\n\u2013 Det \u00e4r n\u00e4stan kusligt hur figurinerna liknar varandra. Det finns de som har \u00f6ppna \u00f6gon, andra som blundar, men generellt har de samma drag, det fanns en gemensam id\u00e9 f\u00f6r hur de skulle se ut. Det visar att de har cirkulerat, s\u00e4ger Jenni Lucenius.\r\n\r\nArkeologerna tror ocks\u00e5 att m\u00e4nniskorna tryckte in gr\u00e4s eller fj\u00e4drar i s\u00e4rskilda h\u00e5l i figurinerna, s\u00e5 att den skulle se ut att ha h\u00e5r p\u00e5 huvudet.\r\n\r\nJenni Lucenius visar \u00e4ven ett yxhuvud i gr\u00f6nskiffer som de har hittat.\r\n\r\n\u2013 Gr\u00f6nskiffer finns inte p\u00e5 \u00c5land, s\u00e5 det h\u00e4r tyder p\u00e5 ett kontaktn\u00e4t som str\u00e4ckte sig ocks\u00e5 norrut och \u00f6sterut.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317290\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Den h\u00e4r lerfigurinen hittade arkeologerna dagen f\u00f6re Nya \u00c5lands bes\u00f6k. I sin forskning har Jenni Lucenius analyserat tiotals s\u00e5dana h\u00e4r figuriner fr\u00e5n \u00c5land och grannregionerna. \"Det finns de som har \u00f6ppna \u00f6gon, andra som blundar, men generellt har de samma drag, det fanns en gemensam id\u00e9 f\u00f6r hur de skulle se ut\", s\u00e4ger hon.[\/caption]\r\n

Nya m\u00f6jligheter<\/h2>\r\nR\u00f6nen fr\u00e5n Svinvallen ger nya m\u00f6jligheter att unders\u00f6ka vad figurinerna stod f\u00f6r och vad som f\u00f6rsiggick p\u00e5 fyndplatsen f\u00f6r bort\u00e5t 5\u00a0000 \u00e5r sedan.\r\n\r\n\u2013 Men vi kan bevisa att m\u00e4nniskorna r\u00f6rde p\u00e5 sig, vi har mer kontext och kan st\u00e4lla nya fr\u00e5gor. Vi har kontakter till kollegor utanf\u00f6r \u00c5land, och skickar \u00e4ven bilder n\u00e4r vi har fr\u00e5gor om n\u00e5got, f\u00f6r det h\u00e4r \u00e4r inte bara relevant f\u00f6r \u00c5land utan i ett st\u00f6rre \u00d6stersj\u00f6sammanhang, s\u00e4ger Jenni Lucenius, och forts\u00e4tter:\r\n\r\n\u2013\u00a0Arkeologi \u00e4r en humanistisk vetenskap, men baserar sig mycket p\u00e5 naturvetenskap. Ju fler som jobbar med samma fr\u00e5gor, desto l\u00e4ngre kommer vi. Och arkeologi \u00e4r inte l\u00e4ngre en nationell angel\u00e4genhet p\u00e5 samma s\u00e4tt som f\u00f6rr. \u00c5land var inte bara en \u00f6, utan en viktig brygga mellan Finland och Sverige.\r\n\r\nVar hon gr\u00e4ver n\u00e4sta sommar vet hon \u00e4nnu inte.\r\n\r\n\u2013\u00a0Men det blir mycket jobb att avsluta rapporten. Jag planerar ocks\u00e5 att skriva tv\u00e5 eller tre artiklar till \u2013 den som jag publicerade i v\u00e5ras var bara den f\u00f6rsta. Min forskning har bara b\u00f6rjat, s\u00e4ger Jenni Lucenius.\r\n\r\n[caption id=\"attachment_317291\" align=\"alignnone\" width=\"1920\"]\"\" Det h\u00e4r yxhuvudet \u00e4r gjort av gr\u00f6nskiffer, en bergart som inte finns naturligt p\u00e5 \u00c5land.[\/caption]\r\n\r\n
\r\n

<\/h2>\r\n

JENNI SKREV M\u00c5NADENS ARTIKEL I AKADEMISK TIDSKRIFT<\/h2>\r\nEuropean Journal of Archaeology uts\u00e5g \"Faces in Places: Portable Clay Figurines from \u00c5land and South-Western Finland in the Light of Chemical and Petrographic Analysis\" av Jenni Lucenius och medf\u00f6rfattare till m\u00e5nadens artikel i april. Artikeln \u00e4r en del av Jenni Lucenius doktorsavhandling vid \u00c5bo universitet, och beskriver analysresultat av fynd fr\u00e5n Svinvallen och tre andra boplatser p\u00e5 \u00c5land fr\u00e5n den gropkeramiska tiden, samt kamkeramiska fynd fr\u00e5n sydv\u00e4stra Finland.\r\n\r\n\u2013\u00a0Jag \u00e4r j\u00e4tteglad \u00f6ver att artikeln blev m\u00e5nadens artikel. Det \u00e4r en ansedd tidskrift, s\u00e5 det \u00e4r en framg\u00e5ng bara att bli publicerad. Det visar ocks\u00e5 att v\u00e5r forskning \u00e4r relevant och aktuell, s\u00e4ger Jenni Lucenius.\r\n\r\nEuropean Journal of Archaeology ges ut av Cambridge University Press.\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377353-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 15:00:10","title":"R\u00f6r inte min br\u00f6drost","content":"Det \u00e4r inte l\u00e4tt att g\u00f6ra r\u00e4tt h\u00e4r i v\u00e4rlden. Nu har en forskare kommit fram till att vi som bor ensamma belastar milj\u00f6n oproportionerligt: bortsk\u00e4mda prinsessor som vi \u00e4r som tycker oss ha r\u00e4tt till ett eget kylsk\u00e5p och en egen tv\u00e4ttmaskin, utan h\u00e4nsyn till koldioxidutsl\u00e4ppen.\r\n\r\nDet \u00e4r en Tullia Jack<\/strong> vid Lunds universitet som forskar i vad individer kan g\u00f6ra f\u00f6r att bidra till minskade utsl\u00e4pp. (S\u00e4kert en hel del, men jag hoppas hon har kollegor som samtidigt studerar vad tech-, olje-, kemi- och f\u00f6rsvarsj\u00e4ttarna har f\u00f6r sig). Eftersom Norden har en s\u00e5 h\u00f6g andel ensamhush\u00e5ll \u2013 n\u00e4stan h\u00e4lften \u2013 s\u00e5 har hon djupintervjuat 23 ensamboende i Danmark f\u00f6r att reda ut varf\u00f6r de bor f\u00f6r sig sj\u00e4lva i st\u00e4llet f\u00f6r med andra. Svaren varierar f\u00f6rst\u00e5s, men orsaken \u00e4r ofta typ \u201ddet bara blev s\u00e5\u201d, snarare \u00e4n en aktiv ovilja att dela bostad med andra.\r\n\r\n\u201dM\u00e5nga av de som jag intervjuade ville g\u00e4rna bo med n\u00e5gon annan, g\u00e4rna en k\u00e4rlekspartner men \u00e4ven kompisar eller i kollektivboende,\u201d s\u00e4ger hon till sidan forskning.se.\r\n\r\nHennes intervjupersoner var i olika \u00e5ldrar och livssituationer: n\u00e5gra var nyinflyttade till en stad, en del hade utflugna barn, n\u00e5gra hade aktivt valt att bo ensamma. De som kunde t\u00e4nka sig att bo i n\u00e5gon form av kollektiv i st\u00e4llet f\u00f6r ensamma, med en partner eller i k\u00e4rnfamilj kunde s\u00e4llan f\u00f6rverkliga id\u00e9n. Bostadsbest\u00e5ndet \u00e4r ju utformat f\u00f6r k\u00e4rnfamiljer eller singlar, och systemet \u00e4r inte anpassat f\u00f6r s\u00e4g ett g\u00e4ng kompisar som vill dela p\u00e5 ett hyreskontrakt eller bankl\u00e5n. Intervjupersonerna var ocks\u00e5 tveksamma till att bo i kollektiv eftersom man ans\u00e5g sig ha \u201dvuxit ifr\u00e5n\u201d det, och\/eller p\u00e5 grund av risken f\u00f6r os\u00e4mja och slitningar.\r\n\r\nInga \u00f6verraskningar i detta, egentligen. Men allra minst \u00f6verraskande var antagligen att manliga ensamboende var mer missn\u00f6jda \u00e4n kvinnliga. De s\u00e5g det som stigmatiserande. Bland de \u00e4ldre kvinnorna, kanske med f\u00f6rh\u00e5llanden bakom sig, fanns det m\u00e5nga som absolut inte ville dela bostad med en partner igen. Deras erfarenheter av oj\u00e4mn f\u00f6rdelning av hush\u00e5llsarbetet avskr\u00e4ckte.\r\n\r\nJag f\u00f6rst\u00e5r dem. Det \u00e4r sk\u00f6nt att komma hem och bostaden \u00e4r precis som du l\u00e4mnade den, du kan st\u00e4nga av radarn, laga vad du vill till middag, lyssna p\u00e5 vilken musik du vill och l\u00e4sa en bok utan att n\u00e5gon tycker att du ser ut att beh\u00f6va syssels\u00e4ttas.\r\n\r\nOm det kr\u00e4vs s\u00e5 f\u00f6redrar jag att betala klimatkompensation \u00e4n att dela min br\u00f6drost med n\u00e5gon.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/285979-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 13:02:40","title":"Granbarkborren sv\u00e4rmar igen","content":"F\u00f6rra veckans varma temperaturer innebar starten p\u00e5 granbarkborrens sv\u00e4rmning. Det skriver landskapsregeringen i ett pressmeddelande.\r\n\r\nDe uppmanar skogs\u00e4gare att se \u00f6ver sin skog efter nya angrepp, samt att upparbeta och transportera bort nyangripna tr\u00e4d och vindf\u00e4llen. Detta innan den nya generationen granbarkborrar \u00e4r redo att l\u00e4mna tr\u00e4den om cirka \u00e5tta till tio veckor. Ytterligare information f\u00e5s genom att kontakta landskapet eller att v\u00e4nda sig till deras hemsida.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/342044-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 12:34:39","title":"Universitetspersonal fr\u00e5n hela Europa samlas p\u00e5 \u00c5land","content":"1 till 3 juni st\u00e5r H\u00f6gskolan p\u00e5 \u00c5land som v\u00e4rd f\u00f6r ett femtiotal bes\u00f6kare fr\u00e5n universitetsalliansen EUNICoasts partneruniversitet fr\u00e5n hela Europa.\r\n\r\nFokus under junidagarna ligger p\u00e5 att vidareutveckla EUNICoasts arbetsomr\u00e5den inom utbildning och kommunikation. Deltagarna kommer fr\u00e5n universitet i Bulgarien, Slovenien, Tyskland, Kroatien, Grekland, Guadeloupe, Portugal, Spanien, Italien och Polen.\r\n\r\n\u2013 Att samarbeta med s\u00e5 m\u00e5nga h\u00f6gskolor fr\u00e5n olika delar av Europa kring uppbyggandet av gemensamma utbildningar kr\u00e4ver m\u00e5nga och djupa diskussioner om hur en kvalitativ h\u00f6gskolepedagogik ska genomf\u00f6ras, s\u00e4ger Bettina Brantberg-Ahlfors<\/strong>, vice rektor p\u00e5 H\u00f6gskolan p\u00e5 \u00c5land, i ett pressmeddelande.\r\n\r\nLagtingets talman J\u00f6rgen Petterson<\/strong> och Susann Simolin <\/strong>fr\u00e5n \u00c5land Fredsinstitut v\u00e4lkomnar g\u00e4sterna till lagtinget.\r\n\r\nUt\u00f6ver m\u00f6tesprogrammet ordnas det aktiviteter som ska visa och engagera bes\u00f6karna i det \u00e5l\u00e4ndska samh\u00e4llet, till exempel guidade turer i Mariehamn, morgonyoga p\u00e5 Tullarns \u00e4ng och s\u00e5 kallade city games.\r\n\r\n
\r\n

EUNICoast<\/h2>\r\n\u00c4r en universitetsallians f\u00f6r europeiska universitet baserade p\u00e5 \u00f6ar, vid hamnar och kustn\u00e4ra territorier. Alliansen har som m\u00e5l att utveckla ett nytt \u201ceuropauniversitet\u201d med gemensamt utbildningsutbud och andra aktiviteter som tillgodoser studenternas, samh\u00e4llets och n\u00e4ringslivets behov. H\u00f6gskolan p\u00e5 \u00c5land \u00e4r medlem i EUNICoast sedan november 2024. Projektet finansieras av EU-kommissionen genom European Education and Culture Executive Agency.\r\n\r\n<\/section>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377217-641x345.jpg"},{"date":"2026-05-28 12:30:41","title":"Oljespill vid Jomala kyrka - v\u00e4gbanan kan vara hal","content":"
Landskapet varnar f\u00f6r hal v\u00e4gbana p\u00e5 str\u00e4ckan Jomala kyrka och s\u00f6derut l\u00e4ngs Godbyv\u00e4gen, in p\u00e5 \u00d6nningebyv\u00e4gen mot Gr\u00f6nbacka. P\u00e5 facebooksidan Trafikinformation \u00c5land skriver de att ett oljespill har skett och uppmanar trafikanter till f\u00f6rsiktighet. Oljespillet \u00e4r inte saneringsbart, men v\u00e4gbanan kan vara hal.<\/div>","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2020\/12\/2887355-724x390.jpg"},{"date":"2026-05-28 11:00:10","title":"\u00d6ppenhet \u00e4r det enda som hj\u00e4lper","content":"Finland \u00e4r ett av v\u00e4rldens minst korrupta l\u00e4nder. \u00c5land \u00e4r ett av de mest demokratiskt h\u00e5rdbevakade omr\u00e5dena i Finland. \u00c4nd\u00e5 har tv\u00e5 tredjedelar av respondenterna i \u00c5land Gallup upplevt korruption.\u00a0H\u00e4r finns att jobba p\u00e5 f\u00f6r alla beslutsfattare, inte minst demokratiministern.\r\n\r\n34 procent av gallupdeltagarna har upplevt att personliga relationer i h\u00f6g grad p\u00e5verkar beslut i det offentliga \u00c5land. 31 procent upplever samma sak i ganska stor grad. Det \u00e4r en hisnande siffra. Lika paff blir man n\u00e4r det sjunker in att \u00c5land Gallup inte \u00e4r en avvikelse. I tillitsstudien fr\u00e5n 2022, sammanst\u00e4lld av \u00c5sub, svarade \u00f6ver h\u00e4lften att personliga relationer p\u00e5verkar beslutsfattandet p\u00e5 \u00c5land.\r\n\r\nJustitieministeriet har<\/strong> nyligen gjort en sammanst\u00e4llning \u00f6ver upplevd korruption i Finland. D\u00e4r svarade 40 procent av respondenterna att de har sett korruption antingen p\u00e5 jobbet eller p\u00e5 fritiden. Siffran \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n vanligt vilket enligt Venla M\u00e4ntysalo<\/strong>,\u00a0specialsakkunnig p\u00e5 ministeriet, kan bero p\u00e5 att enk\u00e4ten inte \u00e4r representativ f\u00f6r hela befolkningen (Hbl, 26.5). Andelen respondenter som bryr sig om s\u00e5dana h\u00e4r fr\u00e5gor \u00e4r troligtvis h\u00f6gre \u00e4n genomsnittet i landet.\r\n\r\nDet m\u00e4nniskor verkar uppleva som de vanligaste formerna av korruption \u00e4r gynnandet av bekanta, antingen direkt eller via s\u00e5 kallade b\u00e4ste brodern\u00e4tverk. I \u00c5subs tillitsstudie framkom ocks\u00e5 att 42 procent av de som svarade upplever f\u00f6r starka bindningar mellan n\u00e4ringsliv och beslutsfattare.\r\n\r\nKorruption \u00e4r klurigt<\/strong> eftersom det \u00e4r sv\u00e5rdefinierbart. S\u00e4llan finns det en klar och tydlig gr\u00e4ns f\u00f6r vad som \u00e4r till\u00e5tet och inte. Ofta kan det r\u00f6ra sig om en k\u00e4nsla att saker inte har g\u00e5tt r\u00e4tt till utan att man kan s\u00e4tta fingret p\u00e5 vad. Och \u00e4nnu besv\u00e4rligare blir det eftersom det r\u00e4cker med misstanken f\u00f6r att skadan ska vara skedd. Om m\u00e4nniskor upplever ett samh\u00e4lle med osynliga regler som bara g\u00e4ller vissa s\u00e5 spelar det ingen roll om det st\u00e4mmer eller inte.\r\n\r\nSedan finns det f\u00f6rst\u00e5s klara fall, som ocks\u00e5 d\u00e5 och d\u00e5 dyker upp i Nya \u00c5lands spalter. Till exempel en chef som anlitar en v\u00e4n, en verksamhetsledare som drar hem\u00e5t, en politiker som gynnar en f\u00f6rening eller en mark\u00e4gare som f\u00e5r diktera villkor p\u00e5 kommunens bekostnad.\r\n\r\n\u00c5 andra sidan <\/strong>\u00e4r det sv\u00e5rt att helt undvika krockar mellan det personliga och professionella i ett litet samh\u00e4lle. Det finns ett begr\u00e4nsat antal m\u00e4nniskor, \u00e4nnu f\u00e4rre blir det n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker utg\u00e5 fr\u00e5n n\u00e5gon typ av grundv\u00e4rderingar eller fritidsintressen. Ska n\u00e5gon som g\u00e5r fr\u00e5n n\u00e4ringslivet till politiken omedelbart s\u00e4ga upp kontakter och v\u00e4nskaper? Ska man som beslutsfattare inte delta i f\u00f6reningslivet, ha fritidsintressen man delar med andra eller engagera sig i fr\u00e5gor man tycker \u00e4r viktiga? Det blir inte heller ett vettigt samh\u00e4llsbygge.\r\n\r\nH\u00e4r finns ocks\u00e5 sk\u00e4l att po\u00e4ngtera att journalister \u00e4r p\u00e5 inget s\u00e4tt undantagna. Flera g\u00e5nger i veckan diskuteras fr\u00e5gor p\u00e5 Nya \u00c5land om hur man ska undvika krockar som i ett senare skede skulle kunna misst\u00e4nkligg\u00f6ras.\r\n\r\nDet b\u00e4sta man <\/strong>kan g\u00f6ra \u00e4r att vara s\u00e5 transparent som m\u00f6jligt n\u00e4r beslut ska fattas. Utg\u00e5ngspunkten m\u00e5ste vara att alla beslut ska t\u00e5la granskning och i m\u00e5n av m\u00f6jlighet utg\u00e5 fr\u00e5n likabehandling. Det bygger f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 att beslut och underlag offentligg\u00f6rs p\u00e5 ett s\u00e4tt som alla kan ta del av. En annan sak som \u00e4r minst lika viktig \u00e4r att uppmuntra m\u00e4nniskor att larma n\u00e4r de upplever korruption \u2013 och ta larmen p\u00e5 allvar. Det \u00e4r ocks\u00e5 vad Venla M\u00e4ntysalo efterlyser i intervjun i Hufvudstadsbladet. Andelen respondenter i Justitieministeriets enk\u00e4t som har agerat n\u00e4r de har upplevt korruption \u00e4r liten.\r\n\r\n\u201dOm ingen agerar, forts\u00e4tter saker som f\u00f6rr. Var och en har m\u00f6jlighet att p\u00e5verka\u201d, s\u00e4ger M\u00e4ntysalo till Hbl.\r\n\r\nDen vanligaste orsaken till att inte rapportera missf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r risken att sj\u00e4lv r\u00e5ka illa ut. Det finns tyv\u00e4rr gott om lokala exempel p\u00e5 det ocks\u00e5. M\u00e4nniskor som v\u00e4ljer att ber\u00e4tta riskerar att st\u00e4mplas som besv\u00e4rliga surdegar. S\u00e5dant uppmuntrar sannerligen inte till en minskad upplevelse av korruption.\r\n\r\nFinland rankas som<\/strong> nummer tv\u00e5 p\u00e5 listan \u00f6ver minst korrupta l\u00e4nder i v\u00e4rlden enligt Transparency International. Och \u00c5land \u00e4r tack vare den rigor\u00f6sa mediebevakningen ett av de omr\u00e5den som har b\u00e4st chans att uppm\u00e4rksamma missf\u00f6rh\u00e5llanden. Att upplevelsen av korruption \u00e4nd\u00e5 \u00e4r s\u00e5 utbredd visar att en nollvision \u00e4r fullst\u00e4ndigt orealistisk, i alla fall enligt nuvarande definitioner. Men ju mer makthavare p\u00e5 alla niv\u00e5er faktiskt \u00e4r beredda att fundera \u00f6ver sina egna roller, desto b\u00e4ttre blir de p\u00e5 att hantera dem.\r\n\r\nF\u00f6r att minska upplevelsen av korruption finns bara ett botemedel: \u00f6ppenhet.","thumb":"https:\/\/www.nyan.ax\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/377555-641x345.jpg"}]