Christina firar 40 bankår och 20 i juntan
Christina Jansson fyller 60
Namn: Birgitta Linnéa Christina Jansson, född Holmberg.
Född: Den 22 april 1951 på Hammarland Öra.
Bor: På Öra, som hon säger ”örsnibben” och jo, det skämtas rätt ofta i trakterna om att vara ”på örat”.
Yrke: Kontorschef på Ålandsbankens kontor i Hammarland Kattby.
Familj: Maken Sven-Åke Jansson, avlidna dottern Ann-Katrins dotter Alva Sjölund, 5 år, dotter Ann-Sofi med make Andreas Perjus och deras pojkar Jonah, 3 år, och Eliah, 7 månader.’
Födelsedagen: Firas på Cypern. Kanske blir det mer fest därhemma i trädgården i sommar.
Christina Jansson har flera jubileer att fira i år. På banken i Hammarland Kattby har hon hållit till i många år. Där är det liv och rörelse hela förmiddagen. En kund kommer och erbjuder abborrar, en annan, en inflyttad kvinna från Rumänien, vill öppna ett nytt konto, en liten flicka vill mata fiskarna i akvariet.
– Det går inte, förklarar Christina för henne. De har redan fått mat i dag och ger du dem mer så får de ont i magen.
Bankärenden ordnar hon snabb och lätt och pratet med kunden kommer på köpet.
– Vilket väder!
Utbrister hon samtidigt som hon räknar hundralappar.
– Tack för strömmingen, säger hon till en annan.
Hon tar gärna emot fiskar från kunder som också är goda vänner.
40 bankår
Enligt en ung Hammarlandskvinna är Christina just det hon ser ut att vara – ett inventarium på sin arbetsplats, glad, trygg, kunnig, oersättlig.
– Hit kommer man med vad som helst som rör ekonomin och får alltid hjälp, heter det.
Christina har faktiskt arbetat 40 år på banken så konstigt vore det om hon inte skulle kunna sina saker.
– När jag började i Mariehamn hade vi faktiskt inte ens räknemaskin på utlandsavdelningen, minns hon med ett skratt.
Nu inför 60-årsdagen har hon också fått en orkidé av en kund, godis från Ryssland från en annan och många lyckönskningar därtill.
Trygg i sorg
Så äntligen blir det en lucka mellan bankkunderna och vi får en pratstund.
Genast kommer vi in på det svåra. Christina har förlorat en dotter, Ann-Katrin. En svår sjukdom drabbade dottern i samband med hennes graviditet och förlossning. När dotterdottern bara var två månader dog mamman.
– Det är kanske sorgen som gör att jag uppskattar livet så mycket i dag, blinkar Christina fram mellan tårar.
Hon förlorade en bror för 15 år sedan också.
– Jo, jag tror att närheten till döden har lärt mig leva. Och jag kan tackla det svåra tack vare att jag fått en så trygg och fin uppväxt.
Länge i Kattby
Christina föddes på Öra, i en småbrukarfamilj. Hon hade hur ”kul som helst” som barn, var mycket ute i naturen och lärde sig tidigt fiska.
Hon gick i Frebbenby folkskola. i en klass med tre elever, sedan i Näfsby ett år och konstigt nog i sjuan ett halvt år Strandnäs motell i Mariehamn. Hon arbetade en tid som expedit i Hugos butik och började sedan på Ålands handelsskola.
– Tja, sedan har det blivit 40 år på banken, konstaterar hon nöjt.
I Kattbybanken har hon haft sin tjänstgöring sedan 1974.
Solrosor
På en dans i Hammarbo 1974 stötte hon i hop med en ung man som skulle bli mannen i hennes liv. Han är från andra sidan Åland, från Vårdö Ängö.
– Där har jag en åker med solrosor sedan flera år tillbaka, avslöjar hon.
Det hela var ett projekt på skoj bara. I stället för en svart åkerlapp tog makarna fågelfrö och kastade ut med nävarna. Sommaren därpå var ängen full av gungande solgul blomsterprakt till glädje för alla som kom vägen förbi.
– Alla får plocka, det räcker till, säger hon. Jag borde sätta upp en skylt att folk får ta för sig.
Vinter därpå fick fåglarna gratismat i stor mängd.
Christina är en riktig blom- och grönsaksmänniska. Hon vill ha stora mängder, inga futtiga små rabatter. Mest av allt gillar hon ettåriga blommor, blåklint, ringblommor och alla slags sommarblommor. Grönsaker och pumpor odlar hon också. Största pumpan vägde inte mindre än 50 kilo.
Fiske och junta
Fiske är annars en fritidssyssla som hängt med sedan barndomen. I vinter har hon och Sven-Åke haft nät under isen. Hon älskar att resa också. 50-årsdagen firades med en rundresa i Kina och makens födelsedagsfest gick till Mexiko.
– Jag gillar att utforska nya saker, säger hon. Jag reser aldrig två gånger till samma ställe.
Hon är aktiv i Röda korset och i kyrkofullmäktige. Men bäst av allt är syjuntan i Frebbenby. I 20 år har tio damer hållit på att träffas på tisdagskvällarna, brodera och prata ut om livet i stort och smått.
Allt detta firar Christina med gott humör, 60 år i livet, 40 år på banken och 20 år med syjuntan.
