De unga är värda att engageras
Unga personer i Finland röstar i lägre utsträckning än äldre, och upplever sig ha sämre förmåga att kunna påverka politiken.Med drygt ett år kvar till lagtingsvalet är det hög tid att engagera den väljargrupp som är mest svårflörtad: de unga.
Den politiska självtilliten – att tro på sin egen förmåga att påverka politiken och att tro på sin egen förståelse av politiska processer – är låg bland ungdomar i Finland. Det visar en färsk studie från Tammerfors universitet där över 5 000 elever i årskurs nio deltagit.
Studien visar att elevernas kön, modersmål, föräldrarnas utbildningsnivå och yrke, samt familjens ekonomiska situation har stor inverkan på hur eleverna upplever sina möjligheter till samhällspåverkan, och att variationen är stor – redan hos 15-åringar.
Föräldrar med högre utbildningsnivå har en positiv inverkan på de ungas politiska tillit, samtidigt som flickor generellt upplever en lägre politisk tillit än pojkar. Det är ett mönster som håller i sig upp i vuxen ålder och inte heller är unikt för Finland. Samma skillnader syns hos vuxna kvinnor och män sett ur ett europeiskt perspektiv.
Den upplevda politiska tilliten hänger starkt ihop med hur aktivt man röstar och deltar i samhället senare i livet. I statistik över valdeltagande är hemort, utbildning och yrke alla faktorer som påverkar valdeltagandet i Sverige, Finland och på Åland.
Något som inte lyfts i utredningen, men som kan tänkas spela en viktig roll, är representation. Människor tenderar att se upp till och ge sitt förtroende till personer som är lika dem själva; har liknande livssituation eller bakgrund och som man delar erfarenheter med.
Då hänger det också på att den representationen finns på kandidatlistorna. Hur valresultatet sedan ser ut är en sak, men det går inte att få ihop ett parlament som speglar mångfalden i samhället om inte samma mångfald ges möjlighet att väljas in.
I Nya Ålands partiledarintervjuer inför valet under sommaren 2019 tillfrågades alla om hur man ska lyckas väcka ungas intresse för politiken. Flera av partiledarna, från olika läger, lyfte då vikten av att som politiker fokusera på sakfrågor framom ovidkommande detaljer, och sedan leva upp till det och leverera.
Så hur gick det? 67-åringarna var de allra flitigaste väljarna. Av dem tog sig hela 84 procent till vallokalen, visar valstatistiken från Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub).
Men i den yngsta åldersgruppen, från 18 till 30 år, röstade inte ens hälften. Deras valdeltagande var också lägre än i lagtingsvalet 2015.
Intervjuerna med partiledarna gjordes efter en valupptrappning som var en uppvisning i politiska fulbråk av sällan skådat slag. Utan att frågan ställdes lyfte flera av partiledarna självmant upp det kassa debattklimatet i lagtinget och samhället i stort – utan att en enda gång reflektera över sin egen medverkan.
Och hur ska man då locka fram intresset hos framtida beslutsfattare? Det ter sig inte jätteattraktivt att som ung förstagångsväljare ägna sin fritid åt att försöka engagera sig i ett evigt bråkande och gnällande, bland folk som inte ens är villiga till självrannsakan.
Till skillnad från många vuxna, som genom jobb och kollegor får en inblick i politiken automatiskt, blir det upp till elever och unga väljare att göra sin egen research inför kommande val. Skolan har också naturligtvis ett ansvar att lära ut samhällskunskap på ett engagerande sätt redan tidigt.
I studien från Tammerfors universitet lyfts skolan specifikt som ett instrument för demokratifostran och som ett medel för att jämna ut skillnaderna i politisk tillit mellan eleverna. Studien pekar också på att lärare som uppmuntrar till ett öppet diskussionsklimat i frågor som ligger nära eleverna tidigt kan förstärka elevernas känsla av förmåga till påverkan.
Oberoende var på skalan våra politiska partier placerar sig borde det ligga i deras intresse att uppmuntra unga röstberättigade att ta sig till vallokalen. De utgör trots allt en ganska stor väljargrupp och är dessutom framtidens beslutsfattare.
Det är ett uppenbart demokratiproblem när ens hemort och utbildning ska avgöra hur stora påverkansmöjligheter man har i samhället. Det är också ett demokratiproblem att mer än hälften av de yngre inte ens ser värdet i att rösta. Men det är kanske inte självklart för någon som aldrig tidigare haft rätt att rösta att det finns både oberoende valkompasser och politiska valprogram som informerar om partiernas hjärtefrågor.
De unga förtjänar uppmuntran och motivation. Utan någon som helst vägledning kan man inte heller förvänta sig att de ska delta i val i samma utsträckning som 67-åringarna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
