Extrema vattentemperaturer oroar forskare
Vattentemperaturen vid Husö biologiska station i Finström slog nya rekord i juni. Det nya enskilda värmerekordet – 27,65 grader – uppmättes den 30 juni. Kring månadsskiftet juni-juli noterades en nio dagar lång så kallad marin värmebölja. Det är tredje året i rad med anmärkningsvärt höga vattentemperaturer.
– Jag är inte överraskad. De senaste tre åren har varit varma, och med klimatförändringen är det att vänta att det blir så här, säger Tony Cederberg, amanuens vid Husö biologiska station.
Lite överraskad är han ändå över de extrema temperaturerna.
– Det nya temperaturrekordet slogs i juni – det är väldigt tidigt, man tänker att det ska ske i slutet av juli eller i augusti.
Inte regelbundet
Några regelbundna temperaturmätningar i insjöarna och träsken på Åland gör forskarna inte för tillfället.
– Eftersom det ju har varit varmt i luften vet vi nog att det varit varmt i sjöarna med, problemet är vi inte kan säga exakt hur varmt det är. Men det vore intressant att ha mätare också där för att på sikt få bättre underlag, säger Tony Cederberg.
– Normalt använder man 30 års data för att följa upp marina värmeböljor. Här på Husö har vi mätdata sedan 17 år, men det börjar redan vara ganska mycket och säger något om hur det sett ut de senaste åren.
2 grader varmare
Det finns enligt Tony Cederberg även mätserier från andra delar av Östersjön.
– De visar att Östersjön blivit i medeltal 2 grader varmare under de senaste 30 åren. Det är mycket och det har skett väldigt snabbt. Östersjön är ett grunt hav och påverkas snabbare av klimatförändringen än världshaven.
Förra året påträffades i Östersjön den så kallade vibriobakterien, som trivs i varmt och grunt salthaltigt vatten och som kan orsaka infektioner.
– Sedan har vi den återkommande algblomningen. Den blir vi inte av med så länge som vattnet är varm och näringsrikt, säger Tony Cederberg.
Han kan ännu inte säga något om vattentemperaturen för juli.
– Det blir intressant att se vad vårt data visar när vi analyserar det senare under året. Efter den varma inledningen på juli fick vi en lite kallare period och nu är det varmt igen, så vi får se hur resten av sommaren ser ut.Vi ska göra en ny graf för resten av året. Vi har loggen ute tills det blir is.
Stärker negativa effekter
Tony Cederberg konstaterar att klimatförändringen stärker övergödningens negativa effekter på Östersjön.
– Vi har sagt det många gånger. Här på Åland kan vi bekämpa övergödningen genom att se till att inte släppa ut så mycket näring vid våra egna bryggor och stränder. Statistiken visar att vattenstatusen överlag är sämre i innerskärgården, helt enkelt för att vi släpper ut för mycket näring i våra skyddade vikar. Inte för att det ser så bra ut längre ut heller: där har vi bland annat fiskodlingen som står för 60-70 procent av den totala fosforbelastningen på Åland. Vi kan inte påstå att övergödningen med algblomning och allt det innebär, inte beror på oss själva. Vi måste bli bättre på att städa upp vid våra egna bryggor och stränder.
DEN MARINA VÄRMEBÖLJAN
Mellan den 26 juni och 4 juli inträddade en nio dagar lång marin värmebölja vid Åbo Akademis biologiska fältstation på Husö.
Under de dagarna var vattnet i snitt 4,9 grader varmare än normalt, med en maximal intensitet på 6,4 grader över det normala.
Både medelintensiteten och den maximala intensiteten är de högsta noterade sedan mätningarna i denna tidsserie började för 17 år sedan.
Den 30 juni i år mättes ett nytt värmerekord för mätstationen i Husöviken: 27,65 °C.
Sedan mätningarna vid Husö inleddes 2005 har forskarna noterat flera anmärkningsvärda händelser:
• Åren med flest marina värmeböljor (2018 och 2020).
• Året med den längsta sammanhängande marina värmeböljan (2021)
• Marina värmeböljan med både högst medel- och maximal intensitet (2022)
• Den högsta registrerade temperaturen (2022).
När vattnet blir varmare leder det bland annat till att blåstången slutar att fotosyntetisera. Om värmeböljan blir långvarig kan den till och med slås ut. Högre temperaturer gynnar ettåriga, snabbt växande trådalger, något som är ett problem då de höga vattentemperaturerna även kan slå ut de små kräftdjuren som lever av att beta på trådalger som växer till exempel på blåstång. Hålls inte trådalgerna tillbaka, kan de täcka in blåstången så att den kvävs.
På Östersjöns bottnar får de viktiga bottenlevande djuren (exempelvis musslor och havsborstmaskar) det svårt när det blir varmt. När temperaturen stiger över det normala blir bottendjuren först tröga.
– Stiger temperaturen för mycket under en längre tid, till exempel en vecka, dör många bottendjur. Detta gör att bottensedimenten inte längre syresätts lika effektivt, något som leder till att syrebrist uppstår, varpå fosfor som funnits bunden i sedimenten läcker ut i vattnet. Fosforn i sin tur bidrar till övergödningen av Östersjön, med bland annat ökade algblomningar som följd, säger Tony Cederberg.
Källa: pressmeddelande från Åbo Akademi
