DELA
Foto: Jonas Edsvik<07_Bildrubrik>NYHETSFÖRMEDLING Sociala medier är inte det bästa forumet för att få en korrekt bild av vad som händer på nyhetsfronten.

Nyheter behöver nya forum

Läser du hela nyheten du delar på sociala medier?

Troligen inte, det är för mycket text. Och rubriken säger ju ändå allt. Eller?
Trots att vi har tillgång till nyheter dygnet runt, året om vet vi mindre än någonsin, menar forskare. När vi hade radio, tidningar och tv fick vi ett mer varierat utbud nyheter än vad vi får nu.

Sociala medier är konstruerade så att de vet vad du gillar, och förser dig med liknande information. Om du läser mycket om mordet på 17-åriga Lisa Holm på nätet är det troligt att det i ditt Some-flöde (sociala medier) dyker upp liknande nyheter.

Läser du mycket feministiska artiklar styrs ditt flöde in på andra feministiska sidor och snart tror du att hela världen delar dina åsikter. Du skyddas av Facebook från åsikter som inte liknar dina egna.

Ehsan Fadakar , chef för sociala medier på Aftonbladet, har experimenterat med fenomenet. Han skapade en profil på Facebook där han utgav sig vara en 19-årig blond tjej, med en svensk flagga på sin sida, som meddelade att hon var trött på invandring. På den sidan kunde man se debatten om aktuella händelser ur ett helt annat perspektiv. Där fick invandringsfientligheten fritt spelrum. Fadakar kallade det en parallell värld.

Nyhetsförmedlingen har förändrats. Från att nyhetsbyråer och nyhetsredaktioner styr nyhetsflödet i tidningar, tv och radio, är det numera mottagarna som styr flödet, omedvetet eller medvetet.

Undersökningar visar att ungdomar får sina nyheter via sociala medier, ofta när vänner delar dem. Det som inte delas är inte intressant. Och undersökningar visar att nyheter som ungdomar delar inte läses i sin helhet. De läser bara rubriken och eventuellt de första raderna.

Att få sina nyheter via andras delningar och genom den styrning som finns på Facebook är inte ett bra sätt att lära sig hur samhället fungerar. Vem som helst kan publicera övertygande texter om vad som helst och få spridning för dem i sociala media.

I höst är det lagtingsval på Åland. Diskussionen om ungdomars engagemang, både som kandidater och väljare, brukar vara livlig inför valet.

Hur ska man göra det åländska samhället och politiken tillräckligt ”sexig” så att den ska komma in i Facebookflödet och nå ungdomarna?

För det första behöver ungdomarna lära sig hur sociala medier fungerar. Den världsbild som byggs på flödet där är skev.

För det andra behöver ungdomar lära sig att lyssna, läsa och se på nyheter i traditionella medier. Tills det finns ett mer tillförlitligt sätt att få nyheter via sociala medier är det de traditionella medierna som fungerar. Här finns bredden och den journalistiska kompetensen att skildra en nyhet på ett objektivt sätt.

För det tredje behöver de traditionella medierna utvecklas i den riktning där nyhetskonsumenterna finns. Utvecklingen går inte längre att stoppa, hur mycket man än kramar sin papperstidning och dammar av sin tv- eller radioapparat. Den som hittar lösningen till ekvationen är troligen framtidens mediemogul.