Han startade från Stockholm i tisdags och ska enligt ursprungsplanen nå Åbo på tretton dagar, alltså 13 september.
Men det beror på vädret hur fort det går, och om blåsten blir för hård väntar han.
När Nya Åland nådde honom per mobiltelefon i går befann han sig på en sjömils avstånd från Söderarms fyr där han skulle ta i land och kolla väderleksrapporterna.
– I tisdags blåste det jättemycket och i onsdags regnade det hela dagen. Jag var genomblöt när jag kom fram till Furusund där det tack och lov fanns bastu. Men nu är det väldigt bra väder, himlen spricker upp just nu och solen tittar fram. En fantastisk dag!
4 knop i medvindVindriktningen är viktig när man ska ge sig ut på havet i en 4,7 meter lång och 46 kilo tung båt. Om vinden är västlig får den vara rätt frisk, men om vinden kommer från något annat håll så måste den vara svag.
– I medvind gör jag fyra knop men i motvind bara 2,5. Nu går det omkring två knop fast jag vilar på årorna.
Det närmaste etappmålet är att nå Lågskär 17 sjömil över havet från Söderarm. Med fyra knops fart tar det drygt fyra timmar.
– Men det vill till att alla prognoser säger samma sak innan jag ger mig av. Det här är inget vansinnesprojekt. Om det behövs så väntar jag. Hittills har Östersjön varit snäll mot mig men jag har stor respekt för havet.
Döda bottnarHan ror för att han har en misson – att göra vad han kan för att fästa uppmärksamheten på Östersjöns dåliga hälsa.
– Sverige är det land som har den längsta Östersjökusten, men landet har inget eget forskningsfartyg. Svenska sjöfartsverket har konstaterat bristen i en utredning och också Stockholms universitet anser att ett sådant fartyg behövs. Som det är nu fattas beslut på felaktiga grunder när man inte har tillräckligt mycket data som kan kopplas ihop till större helheter.
Visserligen vet alla vid det här laget att näringsläckaget till Östersjön måste upphöra eller minska märkbart för att havet ska börja må bättre. Men det är först när man vet hur det ser ut på bottnen som man verkligen förstår, säger han.
– En forskare på Stockholms universitet som jag har talat med säger att vi vet mera om Mars yta än om Östersjöns botten. Jag är ingen forskare, men jag har sett Östersjöns botten.
Mögel på bottnenDet han såg när han dök på ett vrak i Stockholms skärgård för många år sedan var ett stort bottenområde med en tjockt vitt lager som påminde om mögel. Svaret han fick var att beläggningen var någon form av svavelbakterier som uppstår när bottnarna drabbas av syrebrist.
– På den här resan har jag hittills passerats av ett 30-tal fartyg. Jag sitter i min roddbåt och funderar på vad de gör här egentligen. Det kan inte vara hälsosamt för Östersjön med dels svallet, dels allt bränsle som används.
Annika Orre
