Befolkningsökning, urbanisering, miljöproblem, begränsade odlingsarealer och stigande matpriser. Detta är några av faktorerna som gjort urban farming – urbant jordbruk – till ett allt vanligare fenomen.
Globalt bedriver cirka 800 miljoner människor stadsodling, många av dem i storstäder i länder som England, Tyskland, Japan och USA. Nu förekommer också den urbana jordbrukskonsten allt mer i Norden.
Mer än miljöI Hufvudstadsbladet den 12 juli berättas det om miljöorganisationen Dodo som bedriver urban matodling i Helsingfors. Staden hyr ut mark till Dodo som i sin tur hyr ut marken till människor som vill få en odlingslott i staden. Odlingen sker i gamla betongsäckar som fyllts med jord och placerats ut på asfalten.
Helsingfors urbana odlare berättar för Hufvudstadsbladet att det inte enbart rör sig om en miljöfråga.
– Kanske löser det inte en så stor del av miljöproblemen att odla egen sallad istället för att köpa en salladskruka inpackad i plast från supermarketen. Men det är den generella tanken om att snygga upp sitt liv det handlar om. Märker man att man kan odla sin egen mat är man ett steg närmare insikten om att man kan verkställa även andra saker själv, säger
Tomi Jaskari.Det talas om en fin gemenskap bland odlarna: man ställer upp för varandra och vattnar lite på grannens jordlott när man ändå är där. Något de skulle vilja se mer av är matodlingar i städernas parker.
– Parkerna i städerna är ofta väldigt statiska. Varför odlas där endast prydnadsväxter? undrar
Inari Virkkala.Odla i Mariehamn
I Mariehamn är den urbana odlingsformen relativt obeprövad. Eftersom tillgången på närproducerad föda är så god på Åland finns inte samma behov av kreativa odlingslösningar i stadsmiljön.
Anna-Linnea Rundberg är sekreterare för Ekologiska odlarna på Åland och tycker att urbant jordbruk i Mariehamn vore en lysande idé.
– Att använda städerna för att producera mat är framtiden, speciellt i större städer.
Även om behovet inte är lika uppenbart i Mariehamn som i större städer tror Rundberg att det skulle passa bra in.
– Mariehamn utger ju sig för att vara en eko-stad, så det vore väl bara naturligt att ta tag i det här. Det är handlar ju om en symbolisk effekt att föra fram det närproducerade och ekologiska, men också om en verklig vinst i form av att utnyttja stadens alla ytor och odla frisk mat.
Ta gräsmattan i brukGunda Åbonde, f.d. ordförande i Ålands natur och miljö, är aktiv i skötseln av trädgården Tusenskönan i Mariehamn.
Har ni övervägt att odla mat i Tusenskönan?– Vi funderade på det i början, men kom fram till att det kräver för mycket organisation. Huvudsaken för oss var att bevara stadens gröna områden. Tusenskönan höll ju på att bli parkeringsplats.
Åbonde tror att det redan nu finns gott om odlingsytor i Mariehamn för de som vill odla i större skala än balkongen tillåter.
– Koloniträdgårdarna finns ju och där tycks alla som vill odla själva få rum. Men för de som bor i flerfamiljshus i stan vore det väl behändigt att ta gräsmattan i bruk och tillsammans odla i trädgården.
Bönor på balkongenFör de som känner sig sugna på att odla själva i staden är fönsterbrädet, balkongen, bakgården eller andra outnyttjade områden perfekta. I vårt nordliga klimat kan man enkelt odla exempelvis zucchini, örter, bär, sallad, mangold, kål, bönor, ärter, morötter, lök, purjo och rotfrukter såsom rödbetor och kålrot.
Plantera går att göra i nästan vad som helst: trälådor, hinkar, mjölktetror, gamla stövlar eller badkar.
Axel Kronholm
