DELA
© Nya Åland

Magnusson: 264 dagar till ligans avslutning – men IFK har aldrig varit närmare en medalj

FOTBOLL. Efter en gråslaskig helg i februari när IFK Mariehamn förnedrats i Stockholm och nio månader återstår tills ligaavslutningen kanske man ska passa sig för att vara tvärsäker.
Men den sista komponenten gör slutsatsen självklar: med Petteri Forsell i laget har en grönvit medalj aldrig varit närmare.
Så satt Petteri Forsell och Peter Mattsson återigen i WHA:s innandömen och berättade om stoltheten och glädjen: Forsell är en IFK-spelare på nytt.
Under två och en halv säsong etablerade sig Forsell i ligan och i folks medvetanden som en av klubbens största genom alla tider. Låneperioden i fjol förstördes av en knäskada för 23-åringen. Den här gången är Petteri Forsells IFK:s och ingen annan – och med det följer förväntningar.
– Jag vill att fansen ska byta ut den där låten om att vi aldrig har vunnit något, säger Petteri Forsell och skrattar.
Att IFK Mariehamn med en blott tjugo man stor trupp ska kunna utmana HJK över 33 ligaomgångar om titeln känns kanske aningen magstarkt. Men det är svårt att argumentera mot Forsell på en punkt: den grönvita offensiven har sällan sett så övertygande ut som nu.


Offensiv länk
Det dryper av kvalitet på mittfältet, och när länken Petteri Forsell–Luis Solignac öppnas i april lär det bli åka av i IFK:s ligaoffensiv.
Forsell har inte spelat en match sedan augusti, men det syns att han har jobbat på fysiken under de senaste månaderna. Intrycket är samlat, ansiktet definierat. En ung man har lärt sig om cynismen ute i fotbolls-Europa. Pengarna hade han kunnat tjäna på annat håll, men att hitta glädjen är ovärdeligt. Petteri Forsell vet vad han får i IFK: tryggheten, spelglädjen, fansens kärlek – och IFK vet vad de får i Forsell: poängen, farten, självförtroendet.
HJK, Honka och VPS var före ett skadeskjutet IFK Mariehamn i Veikkausligan 2013.
Jag har svårt att se att Grönvitt har lika många lag framför sig i tabellen 2014.


264 dagar kvar
Truppen (om än tunn) är klar tidigt i februari, urymmet för att spela samman laget är större än i fjol och kvaliteten i samtliga lagdelar är mer påtaglig.
Orosmolen är visserligen desamma på den här sidan nyår som i fjol. Skadorna på defensiva kuggar som Tommy Wirtanen, Jani Lyyski och Bobbie Friberg da Cruz stör förstås en säsong när IFK ska komma tillrätta med sitt försvarsspel. Och längst fram är förvisso Luis Solignac en av ligans främsta anfallare, men väldigt ensam när Dever Orgills rehabilitering drar ut på tiden.
Argument starka som några till varför IFK inte kommer att kunna hota HJK hela vägen in i mål (och då har vi inte ens nämnt 0–7-debaclet mot Djurgården i lördags).
Men en åländsk Veikkausliga-medalj har aldrig känts inom närmare räckhåll – trots att 264 dagar återstår tills sista matchen mot TPS.

Oskar Magnusson