Tre sköna poäng till IFK Mariehamn
FOTBOLL. IFK Mariehamn har tränat lite extra på att anfalla under veckan. I matchen mot FC Lahti såg vi också ett utmanande och offensivt hemmalag.
– Kanske ska vi fortsätta med temat, säger tränaren Pekka Lyyski.
IFK Mariehamn satte tonen direkt. I matchens första minuter hade man flera bra målchanser, bland annat sköt anfallaren Sasha Anttilainen iväg ett skott som borde fått vilken hastighetsmätare som helst att ge kraftigt utslag. Målvakten Juha Tuomi var dock i vägen den gången.
Det var han däremot inte i 24:e minuten. Det såg ut som ett lugnt läge för Lahtis, tre försvarsspelare uppvaktade bollen strax utanför straffområdet. Men så dök vänsteryttern Amos Ekhalie upp, sprang rakt in klungan och lobbade in 1–0 för IFK. Årets mål?
– Det var riktigt länge sedan jag fick göra mål, så det var roligt. Jag såg i ögonvrån att målvakten var på väg ut och att målet var öppet, så jag slog till, beskriver Ekhalie.
Glädjeruset fortsatte. IFK dominerade fullständigt på planen och kom till avslut på avslut. Efter en halvtimme var det dags igen.
Sasha Anttilainen, planens gigant, kämpade och slet för att behålla bollen i spel trots Lahtisspelarnas envishet. Med större vinnarskalle fick han ut bollen på högerkanten där han Alexandros Pappas till slut kunde skicka in bollen till Tamás Gruborovics som enkelt kunde sätta till huvudet i en relativt tom bur. 2–0 var ett faktum.
Röda kort
Här mattades spelet av något, hemmalaget slog av på takten och avvaktade till halvtid. Men inte heller andra halvlek bjöd på några större förändringar i matchbilden.
I 64:e minuten gick ett sus genom publiken när Sasha Anttilainen varnades – med tre varningar i bagaget visste de 1.661 personerna i publiken att han därmed är avstängd i mötet mot FC Haka på onsdag. När Paulus Arajuuri dessutom drog på sig rött kort på övertid skakade många på huvudet i förtvivlan.
– Kortet känns för j-ligt, jag minns inte när jag fick det senast. Aldrig när jag spelat på så här hög nivå, säger Arajuuri.
Vad hände?
– Vi spelade slarvigt just då och när han kom fri tänkte jag att det var bättre att chansa än att släppa genom honom. Det var viktigt att vinna och få tre poäng. Men det känns inte bra att missa två matcher nu.
Paulus Arajuuri, som nyligen bröt näsbenet, spelade matchen med en mask för ansiktet. Uppmärksamma åskådare noterade att han hela tiden förde handen upp mot den.
– Den satt inte tillräckligt tajt och hölls inte på plats, säger han.
”Arbetar kopiöst”
Tränaren Pekka Lyyski konstaterar att drabbningen mot Lahtislaget resulterade i en trygg seger.
– Redan efter fem minuter hade vi tre målchanser. Vid 2–0 kunde vi stänga matchen och spela disciplinerat försvarsspel, förutom på slutet när vi tömmer mittfältet och Paulus åker ut, säger han.
Vad betyder det i jakten på bronset att ha Anttilainen och Arajuuri avstängda inkommande matcher?
– För tidigt att säga. Sashas kort hade kommit förr eller senare med hans vilja, han arbetar kopiöst och då kommer det ett kort här eller där, säger Lyyski.
Ett avbräck
Alternativet är att sätta Kenneth Gustafsson på topp, ett alternativ Lyyski tycker fungerade utmärkt i söndagens match. Eller kanske Dmytro Pronevych eller Ante Simunac som båda spelat i anfallet och som kan fungera på den stora planen i Valkeakoski.
– Vi har inte så lång tid att fundera. Men det är klart att det är ett stort avbräck med Sasha borta.
IFK har tränat offensivt hela veckan.
– Det har varit temat, och det tycks ha fungerat så vi kanske fortsätter med det. Defensivt fungerar spelet jättebra och alla lagdelar håller ihop, det känns bra att inte behöva tänka på det, säger Pekka Lyyski.
Jakten på bronset fortsätter alltså.
– Det var viktigt att vi vann, särskilt när både Tampere och Honka vann sina matcher.
