DELA

Optimism kring skidtunnelbygge

SKIDOR. Förprojekteringen är klar.

Nu går skidtunnelprojektet vidare med en aktieemission.

Förhoppningen: en miljon euro.
Diskussionerna om en skidtunnel på Åland har förts sedan slutet på 1990-talet.

Ett steg på vägen var bildandet av Ålands skid- och skidskyttecentrum vars konstsnöanläggning togs i bruk 2004. Men drömmen om en skidtunnel har hela tiden varit intakt, och kanske aldrig mer verklig än just i dag.

Förprojekteringen är avslutad och har gett bolaget Ålands skidtunnel ab råg i ryggen.

Landskapsregeringen ställer sig positiv till att ge 25 procent i bidrag och 50 procent i landskapslån till uppförandet av skidtunneln samt ett servicehus (som ska hysas reception och omklädningsrum, bland annat) som totalt beräknas kosta nära sex miljoner euro.

Det resterande kapitalet ska Ålands skidtunnel ab ska få in via en aktieemission och banklån.

14 600 besökare årligen

Förhoppningen är att aktieemissionen ska inbringa en miljon euro och att bolaget därefter ska kunna gå vidare med byggplanerna.

– Nästa steg är att gå vidare till näringslivet och se vad det finns för intresse. Rederierna och turistnäringen ställde sig positiva till en skidtunnel innan vi drog i gång förprojekteringen, men det var då. Nu ska vi se vilket intresse det finns från företagen att investera i projektet, säger Lars Janlöv.

Tillsammans med projektledaren Rune Karlsson och Leif Johansson är han en av de drivande personerna bakom skidtunnelplanerna.

Trion har en marknadsundersökning i ryggen som visar att en skidtunnel på Åland kan bära sig ekonomiskt. Den ger vid handen att tunneln har potential för 52 000 betalande dagsbesökare årligen, vilket innebär 23 000 personer om man räknar 2,3 åktillfällen per person.

I sin investeringskalkyl räknar Ålands skidtunnel ab med 14 600 besökare per år och 36 000 åktillfällen á 15 euro. Tillsammans med sponsorer och hyresintäkter ska det ge årliga intäkter om 600 000 euro, och ett överskott om 315 000 euro årligen när driftskostnaden är betald.

”Mer än bara skidåkning”

Håller kalkylen är återbetalningstiden för tunneln drygt 17 år, och det totala nettoresultatet över 40 år – skidtunnelns ekonomiska livslängd – beräknas bli över fyra miljoner euro.

Dit är det ännu en bra bit, men ÅSAB har tagit ett par kliv på vägen efter ett par års arbete med förprojektering och marknadsundersökningar.

– Länge hörde man bara att en skidtunnel på Åland inte var möjlig. Men nu har vi tagit fram siffror som visar att det kan gå. Fördelen med Åland är att det är en turistdestination som kan erbjuda mer än bara skidåkning för besökarna, säger Lars Janlöv.

Rune Karlsson:

– Det känns bra att vi har kommit så här pass långt. Nu är det ”bara” resten kvar.