DELA
© Nya Åland
Foto: Sara Kaboré

Genom idrotten in i livet

INNEBANDY. För många är idrott så mycket mer än bara fysisk aktivitet, svett och tidsfördriv. I sina ljusaste stunder är idrott också integration, gemenskap och sociala sammanhang.
Det är IBK Uppsala Teknologer ett exempel på.

David Eriksson
, Fanny Eriksson, Mathias Nyman, Alfons Sjöman och Mathilda Sjövall är fem ålänningar som alla flyttat från Åland till Uppsala i syfte att studera.
Gemensamt för de fem, utöver att de flyttat, är idrott i allmänhet och innebandy i synnerhet. Alla har de innebandybakgrund och det är just genom den som de egentligen har med varandra att göra.
Att flytta är helt naturligt. Vissa gör det ofta, andra sällan och några aldrig. Vissa ser fram emot det, andra inte. Hur som helst är idrotten för många en perfekt väg in i ett nytt liv.
2009 klev David Eriksson in i innebandyklubben IBK Uppsala Teknologer, även kallat Teknologerna. I dag är han sportchef och tränare för herrarnas representationslag. Teknologerna är i grunden ett studentlag som har som målsättning att fånga upp innebandyintresserade studenter när de flyttar till Uppsala.
Under sina år i klubben har David Eriksson lyckats fånga upp många studenter, däribland tiotalet ålänningar.
– Att flytta till en ny stad är inte alltid lätt. Många uppfattar det som svårt och just i det avseendet kan Teknologerna vara ett hjälpmedel, säger han och fortsätter:
– Mycket handlar om grundläggande element så som gemenskap och sociala sammanhang. Och det är två saker som idrott kan erbjuda.

Mentalt bränsle

Fanny Eriksson flyttade till Sverige 2008. Via Göteborg och Karlstad har hon nu hamnat i Uppsala, där hon har bott i snart tre år. Inte ens en vecka efter att hon slagit rot i Uppsala var hon involverad i Teknologerna. Först som spelare och nu också som assisterande tränare samt lagledare i föreningens damlag.
– Jag trivs väldigt bra i Uppsala. Jag gillar staden i sig och visst finns det ytterligare parametrar som spelar in i att jag trivs, men jag ska inte sticka under stol med att ”Tekno” har en stor roll i det, säger hon.
För Fanny Eriksson har idrott och motion alltid varit viktigt. Men någon entusiastisk ”gymmare” är hon inte.
– När jag bodde i Karlstad och inte hittade något lag att spela i fick det ju bli några vändor till gymmet istället. Men ärligt talat så vantrivdes jag. För mig är halva grejen med idrott det sociala sammanhanget.
– Jag vet inte hur många gånger jag har kommit hem efter en innebandyträning med mera energi än jag hade innan jag åkte. Visst, efter ett träningspass är man fysiskt trött men mentalt så fungerar lagidrott som bränsle. I alla fall för mig.
Utöver själva innebandyn arrangerar Teknologerna också en rad festligheter. Det är någonting som Fanny Eriksson säger sig uppskatta.
– Det är ett bra komplement och skapar väldigt god stämning. Jag har nog aldrig tidigare varit aktiv inom en förening där vi haft så god stämning som i ”Tekno”. Vi har roligt jämnt – på planen och utanför planen.

Skadan stoppade inte Mattias

Mattias Nyman flyttade till Uppsala i fjol. Via Alfons Sjöman, som anslutit till Teknologerna redan i ett tidigare skede, fick Mattias Nyman upp ögonen för ”Tekno”. Efter några träningar med klubben stod han redo att spela sin första träningsmatch med representationslaget. Där drog han korsbandet och sedan dess har han inte spelat innebandy igen – tills nu.
– Ja, jag är på väg tillbaka och har börjat träna lite lätt igen. Förhoppningsvis ska jag så småningom också kunna spela matcher, säger han.
En korsbandsskada kan sätta stopp för vilken idrottare som helst. Men inte Mattias Nyman. Kort efter sin skada utsågs Mattias Nyman till lagledare för representationslaget och engagerades således i klubben ändå.
– Direkt efter min skada frågade David om jag ville bli lagledare, säger Mattias Nyman och fortsätter:
– Och det ville jag verkligen. Jag älskar innebandy och även om jag inte kan spela vill jag gärna vara involverad i sporten.

En tradition värd att föra vidare

En parentes värd att nämna i sammanhanget är resultaten. Det går bra för Teknologerna. När David Eriksson kom till klubben 2009 var herrarnas representationslag i botten av division 4. Nu är man, som nykomlingar, i toppen av division 2. Dessutom ökar antalet aktiva medlemmar stadigt. Ytterligare ett herrlag, som spelar i division 5, har tillkommit och på damsidan har man ett, men snart kanske två, lag.
– Att fånga upp människor med olika bakgrund och från olika håll och kanter och sedan samla dem i en och samma förening är grundläggande för Teknologerna. Så var det när jag anslöt 2009, så är det i dag och så vill jag att det ska vara när jag lämnar. Det är en tradition jag ämnar föra vidare, säger David Eriksson avslutningsvis.