DELA

Boman var nära döden i skidspåret

SKIDNING. Han hade skidat närmare 700 kilometer i vinter. Formen var bättre än någonsin och ett bra resultat på Botniavasan skulle ge honom en bra startposition på Vasaloppet.
Men tävlingen fick ett abrupt slut – halvvägs genom Botniavasan kom hjärtinfarkten.
Men tack vare snabb hjälp i spåret gick Bror Bomans liv att rädda.
Han är nyss hemkommen från Holmenkollen i Norge där han varit för att se världscupen i skidskytte. Han ser utvilad och kry ut. Det är svårt att tro att han för bara lite drygt en månad sedan var en hårsmån från döden i spåret på Botinavasan i Vörå-Maxmo.
– Egentligen finns det väl inget bättre sätt att dö på – frisk i skidspåret, säger Bror Boman, 58, skämtsamt.
Men självklart finns där en allvarlig underton. Han har förstått att han avbröt i grevens tid och att han snabbt fick den hjälp som krävdes för att fortfarande vara vid liv.


Finns i släkten
Det var alltså på Botinavasan i mitten av februari som hjärtinfarkten kom.
– Märkligt nog var det på alla hjärtans dag dessutom, fyller Boman i.
Inför Botinavasan hade han skidat 700 kilometer och kände sig i fin form. Eftersom man genom en bra placering på Botinavasan får ett bättre startnummer i Vasaloppet gick Boman ut i ett ganska högt tempo. Men trots att han var mer vältränad inför den tävlingen än han varit i så gott som hela sitt liv, så sa hjärtat i från
– Ett år som jag var med i Vasaloppet var det två åkare som dog. Men inte har jag tänkt att det ska drabba mig även om det finns hjärtproblem i släkten. Min bror dog som 57-åring. Men lite konstigt är det ändå att det kom i år när jag tränat så mycket. I bland har jag åkt Vasaloppet efter att bara ha tränat i 25 kilometer på hela säsongen innan ett lopp och då har det gått bra ändå, säger han.


Första hjälpen och blåljus
Det var efter 34 körda kilometer av det 53 kilometer långa Botniavasan som Boman var tvungen att bryta. Han berättar att han orkade ta sig till en väg där det gick lätt för utrycklingspersonalen att ta sig fram. Hade han inte orkat så långt utan tvingats stoppa mitt i skogen hade det varit värre.
– En bit fram tills dess hade jag redan känt att allt inte var riktigt bra. Jag hade ett rejält tryck över bröstet. Redan tidigare i vinter hade jag känt likadant på träning men då trodde jag det hade med kylan att göra. Men nu märkte jag att det inte gick att fortsätta. Därefter var första hjälpen snabbt på plats och sen var det blåljus till sjukhuset i Vasa, säger Boman.


Siktar på Vasaloppet
Efter en fem dagar lång sjukhusvistelse, där två kärl i hjärtat fick ballongsprängas och rör sättes in för att stöda upp ådrorna, fick Boman åka hem till Åland. Därefter har det varit vila under sjukskrivningen. Men nu är suget stort efter att ge sig ut i spåret på nytt.
– Jag funderar på att ta mig en första skidtur när jag åker till Oslo igen nästa vecka. Jag har åkt sju Vasalopp så här långt och tänker inte ge mig än. Jag är 58 år i dag och tänker köra Vasaloppet tills jag är åtminstone 70 år. Inte tror jag att det är någon fara med mig nu. Jag tror snarare att det är tack vare idrotten som jag har klarat mig bra ändå så pass länge, så skidåkningen tänker jag fortsätta med, säger Boman.

MARIA NYKVIST

maria.nykvist@nyan.ax