DELA
© Nya Åland

Ökning av komplexa fall på barn- och ungdomspsykiatrin

Antalet barn och unga som söker hjälp för psykiska problem har ökat kraftigt. Barn-och ungdomspsykiatrin efterlyser fler resurser, men också förebyggande åtgärder.

– Rent generellt får vi in mer komplicerade fall och komplexa problem.
I fjol hade barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, BUP, 123 nya remisser och under våren ökade antalet remisser märkbart. Speciellt har behovet och efterfrågan av neuropsykiatriska utredningar ökat.

Ångestsymptom hör till de vanligaste psykiska störningarna bland barn och ungdomar och är också den vanligaste orsaken för remiss till BUP. Ångest kan ta sig i uttryck i bland annat grubblerier, oro, sömnsvårigheter och panikångestattacker. Ibland kommer barnen in för fysiska problem, såsom ont i magen eller huvudvärk. Men det är inte alltid lätt att sätta fingret på problematiken.

– Barn vill vara duktiga och till lags och visar inte alltid utåt hur de känner, säger Karolina Viltblom, ST-läkare i vuxenpsykiatri.

– Ibland är det svårt att sätta ord på känslorna, säger Tove Nylund som är adminstrativt ansvarig på mottagningen.

Vilka är varningsflaggorna?

– Om det blir ett undvikande beteende. Barnet vill inte komma med på saker som familjen ordnar och kanske inte klarar av att gå till skolan, säger Camilla Winberg, psykolog.

Till BUP hänvisas man på remiss från bland annat skolhälsovården, socialförvaltningen eller hälsocentralen. På plats görs ett första bedömningsbesök där man utreder barnets hjälpbehov och funktionsförmåga. Föräldrarna inkluderas lika mycket som barnen, liksom även daghems- och skolpersonalen.

– Det är otroligt mycket jobb med de vuxna i omgivningen, säger Suzanne Öhberg, musik- och KBT-terapeut.

– Det gäller att skapa förståelse för problemen hos föräldrar, syskon och andra i barnets nätverk. Behovet av psykoedukation är stort, säger Katarina Witting, psykolog och KBT terapeut.

Viktigt behandla i tid

Diagnosticeringsmetoderna har utveckats mycket de senaste åren och man har blivit duktigare på att upptäcka och utreda, konstaterar personalen. Även föräldrar, daghems- och skolpersonal har blivit bättre på att känna igen tecknen på psykisk ohälsa, vilket gör det möjligt att påbörja en tidig behandling.

– Det är betydligt lättare om man får hjälp redan på dagis, så man redan från skolstart kan beakta barnets speciella behov. Daghems- och skolpersonalen kan också se saker som föräldrarna inte ser, säger Winberg

– Det tidigare ”vänta och se” har bytts ut mot ”upptäcka och åtgärda”, säger Nylund.

Hur viktigt är det att upptäcka psykiska problem tidigt?

– Jätteviktigt, med rätt insatser kan vardagen fungera, säger Viltblom.

– Och förebygga allvarlig psykisk ohälsa, säger Annica Erickson, psyksjuköterska och KBT-terapeut.

Alltid online

Stefan Aldeborg konstaterar att ärendena man får in idag tenderar att vara mer komplicerade och komplexa än tidigare.

– Det kan vara att barnet har en funktionsnedsättning, att familjen är i kris, det är problem i skolan, dålig ekonomi eller kanske en vårdnadstvist.

– Situationerna kan ibland vara överväldigande för hela familjen, säger Öhberg.

På detta läggs vardagsstress och så förstås, den eviga uppkopplingen.

– De är alltid online, de finner sig alltid i det här bruset med sina vänner, säger Witting.

– Och bedöms hela tiden, säger Stefan Aldeborg, socialkurator och KBT-terapeut.

– Det naturliga ”bara varandet” saknas, säger Erickson

”Våga ha tråkigt”

De senaste åren har ungdomars hälsotillstånd uppmärksammats, bland annat i undersökningen Hälsa i skolan från år 2013 där ångest i måttlig eller svår form bland skoleleverna konstaterades vara vanligt. Det är en viktig färdighet att själv kunna hantera sin oro inom rimliga gränser.

– Att oroa sig är en del av att vara människa. Rädsla och obehag känner vi alla någon gång. Om man lär sig från barn att det är okej att oroa sig ibland och att man klarar är det enklare att hantera när man blir äldre. Det är okej att må dåligt ibland, säger Öhberg.

Personalen efterlyser en ungdomsmottagning med låg tröskel inom primärvården.

– Dit man kan komma förbehållslöst. Där man skulle få hjälp att klara av bekymmer, säger Aldeborg.

Sist, men inte minst, hur kan man förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar?

– Våga ha tråkigt, säger Winberg.

– Våga lägga dig i barnens liv, speciellt vad som pågår bakom skärmen. I perioder måste man leda barnen genom livet, säger Aldeborg.

– Prata och var tillgänglig som förälder, säger Karolina Viltblom.