Villkorlig dom för Visit Åland-förskingrare
Mannen som åtalats för grovt bokföringsbrott efter att han som ekonomiansvarig för Visit Åland förskingrade över en halv miljon euro har fått sin dom.
Han fälls för grovt bokföringsbrott och grov förskingring. Straffet blir två års villkorligt fängelse och 90 timmar samhällstjänst.
Tingsrätten förkastar åtalet mot en familjemedlem som samtidigt stod inför rätta för penningtvätt av oaktsamhet, alternativt häleri av oaktsamhet.
I straffmätningen skriver tingsrätten:
”Straff ska utmätas så att det står i rättvist förhållande till brottets skadlighet
och farlighet, motiven till gärningen och svarandens skuld i övrigt. Enligt
rättspraxis ska för svarandens gärningar följa ett fängelsestraff. Föremålet för
brottet har varit över 550 000 euro. (Mannen) har utnyttjat sin position som
ekonomiansvarig och brottet har varit synnerligen systematiskt och pågått i
flera år. Dessa omständigheter talar för ett längre fängelsestraff. Å andra sidan
har parterna har förlikts i ärendet och (mannen) betalar tillbaka de
förskingrade medlen till målsägande enligt en betalningsplan i
förlikningsavtalet och han har deltagit i utredningen av ärendet. Dessa
omständigheter påverkar avkortande på straffet.
(Mannen) har även åberopat att den stora publiciteten som fallet fått skall
inverka på straffpåföljden. Den publicitet fallet och närmast då svaranden
blivit utsatt för kan i sig vara en sådan påföljd av brottet som kan påverka
straffmätningen. Högsta domstolen har i sin praxis bl.a. fäst uppmärksamhet
vid hur exceptionell och oväntad publiciteten varit i förhållande till
gärningsmannen, dennes ställning och det begångna brottet. Med beaktande av
(mannens) ställning inom Visit Åland, brottets allvarlighet och Visit Ålands
ställning inom landskapet Åland kan inte den publicitet som ärendet förorsakat
för (mannen) anses oväntad eller exceptionell. Det att (mannen) blivit
arbetslös till följd av brottet bör också vara en i sig väntad påföljd för denna
typs brott för en person i hans ställning. Tingsrätten finner inte att dessa
omständigheter skall beaktas i straffmätningen.
Tingsrätten anser med beaktande av ovannämnda omständigheter att en rättvis
påföljd för (mannens) handling är ett fängelsestraff på två år. Ett
fängelsestraff på högst två år kan dömas ut villkorligt. Ju strängare straffet är
och ju närmare man kommer den övre gränsen på två år, desto mer vägande
skäl finns att överväga ett ovillkorligt straff. Samma omständigheter som
påverkar straffmätningen som ovan nämnts påverkar även valet mellan
villkorligt och ovillkorligt fängelse. Utöver dessa skall ännu beaktas att
(mannen) inte tidigare dömts till fängelsestraff, och att ett ovillkorligt
fängelsestraff drastiskt skulle försvåra hans möjlighet att betala de
överenskomna ersättningarna till målsägande. Båda omständigheterna talar för
ett villkorligt fängelsestraff. I detta fall anser tingsrätten att de omständigheter
som talar för ett villkorligt fängelsestraff trots de allvarliga brotten väger något
tyngre än de omständigheter som talar för ett ovillkorligt fängelsestraff. Med
beaktande av hur allvarligt brottet varit kan ett villkorligt fängelsestraff inte
ensamt anses vara en tillräcklig påföljd. Därmed dömer tingsrätten ut 90
timmar samhällstjänst som tilläggspåföljd.”
Familjemedlemmen som åtalades för penningtvätt av oaktsamhet, alternativt häleri av oaktsamhet, sade i rätten att hon trodde att pengarna kom från mannens lön och lån. Det påståendet kan inte avfärdas, menar tingsrätten.
Rätten anser att det inte har framkommit sådana omständigheter som skulle
gjort att familjemedlemmen skulle haft skäl att misstänka att de penningmedel hon fått av mannen skulle ha ett brottsligt ursprung.
Läs mer i lördagens Nya Åland!
