DELA

”Vi tar inte uppdrag av privata”

– Kritiken mot Ålands sjöräddningssällskap är obefogad och felaktig.

Så bemöter sällskapets styrelseordförande Lennart Joelsson företagaren Vilhelm Holmbergs privata utredning om finansieringen och verksamheten.
För det första tillbakavisar han kritiken om att sjöräddningssällskapet tar taxibåtsuppdrag från privata aktörer.

– De har alltid förtur och vi hänvisar alltid till dem men det händer att de inte alltid har tid. Men det är något vi varken marknadsför eller aktivt söker. Därför tycker jag att kritiken är obefogad, säger han.

Han påpekar att sjöräddningssällskapet inte tar privatkunder utan att man kör endast för myndigheters eller landskapsregeringens räkning på basis av avtal.

Men om privata aktörer inte vet om att Åland Post behöver skjuts till ett evenemang eller att landskapspolitiker ska ut på skärgårdsresa eftersom sjöräddningssällskapet skjutsar, hur ska de veta att jobben finns?

– Vi ger handräckning åt landskapsregeringen och andra myndigheter. Vi ska bedriva en viss kommersiell verksamhet för att nå vår budget som landskapsregeringen godkänt, men den verksamheten är liten. Det syns i vårt bokslut för 2015 att intäkterna för vår kommersiella verksamhet var 30 000 euro under året. Vi bedriver ingen verksamhet som är upphandlingsbar.

Han anser inte heller att sjöräddningssällskapet är överfinansierat – snarare är det enligt honom underfinansierat.

– Det skulle knappast accepteras i dag att meddela en kund som håller på och sjunker att hjälpen kommer först om 3-4 timmar. Så skulle det vara om vi inte följde med teknikutvecklingen. I dag har vi en inställelsetid på i snitt 15 minuter och når oftast kunden inom 30 minuter.

Han jämför med andra som får Paf-medel för sin verksamhet och som var med och grundade föreningen Ålands Penningautomatförening en gång i tiden – sjöräddningssällskapet var en av grundarföreningarna och har därför fortsättningsvis en plats i fördelningsrådet som bestämmer vem som får del av medlen – och hävdar att sjöräddningssällskapet inte får mera än de andra.

– Bland grundarföreningarna är vi en av dem som får minst. Ålands Idrott, tidigare Ålands Idrottsförbund, får 1,6 miljoner euro och både Folkhälsan och Röda Korset får mera verksamhetsbidrag än vad vi får. Öspelsorganisationen, till exempel, fick 400 000 euro till utrustning.

Enligt uppdrag

 

Ska man inte räkna in också båtar som har bekostats med Paf-medel?

– Nej, eftersom båtarna är verktyg för att vi ska kunna sköta uppdraget vi fått av landskapsregeringen enligt avtal. Vi har avtal med sjöräddningscentralen MRCC om handräckning och vi är nämnda i rikets nya sjöräddningslag. Vi har ett indirekt uppdrag av myndigheterna.

Sjöräddningssällskapet har dock inget myndighetsansvar eller -befogenheter. Det tidigare avtalet med gränsbevakningen ersattes av ny lagstiftning på riksnivå 2011.

– Vi gör det möjligt för fritidsbåtar att färdas tryggt på sjön trots alla neddragningar från statens sida. Jag tycker att man ska tänka på vad sjöräddningssällskapet och de 120 frivilliga sjöräddarna, som har jour, gör för nytta för det åländska samhället. Hur många liv har inte räddats genom åren och till vilket pris? Våra frivilliga sjöräddare lägger ner 15 000 timmar av sin tid utan ersättning per år för samhällets bästa.

Han lyfter fram också jourberedskapen med oljeskyddsfartyget Svärtan och möjligheten till massevakuering man fick i och med anskaffningen av Ulabrand.

Sparar kostnader

 

Och hur var det då med transporten av ÅHS-läkare till skärgården med Svante G för ett par veckor sedan?

Lennart Joelsson svarar att körningarna görs utan att det kostar ÅHS något.

– ÅHS sparar också kostnader för läkartid när läkarna inte behöver sitta på färjan som de annars skulle göra. Nyttan för oss är att vår personal får öva.

I nästa avsnitt intervjuas finansminister Mats Perämaa.