DELA

Tre åsikter om tre händelser

Vad hände i helgen? Här är en snabbguide.

Sexism i skolan ett problem

Nordens institut arrangerade en kurs i graffitikonst för seniorer. Deltagarna var i sextioårsåldern och äldre, och deras graffiti kan ses på Emmaus vägg, centralt mot torget. Konstverket blev klart i går kväll.

Projektet hade två syften: dels att motverka fördomar mot graffiti, dels fungera integrerande.

Gatukonst har dåligt rykte, det går inte att komma ifrån. Ordet ”graffiti” omnämns huvudsakligen i negativa sammanhang, som då husväggar blivit taggade eller påklottade. Samtidigt är graffiti konst, noggrant planerad och väl utförd konst, som borde ha samma status som all annan konst.

Vad som möjligen provocerar med just graffitin, är att den tar plats i det offentliga utrymmet. Det är inte konst betraktarna gör ett aktivt val för att se, utan konst som överraskar åskådaren.

Att konst som fler utsätts för, också berör och upprör fler, är inte förvånande.

Gatukonsten är inte osynlig  – till skillnad från konsten som hängs upp på museum. Den drabbar bara dem som själva valt att betala inträde.

Också därför är den integrerade aspekten av gatukonsten så viktig. Konst behäftas också med fördomar, nämligen att konsten tillhör en viss klass och en viss ekonomi. Gatukonsten är allas konst, den är avväpnande både i kostnad och uttryck (med detta inte sagt att gatukonst är menlös, tvärtom).

Gatukonst är också mer demokratisk så till vida att fler kan utföra den. Uttryckssätten är fler, under helgens kurs användes till exempel gott om tejp.

Alla kan vara med, alla kan delta, alla kan lämna spår i det utrymme som är allas.

Man kan inte anklaga Åland för att vara rik på gatukonst. I Mariehamn finns den stickade gatukonsten vid Kulturfabrikens vägskylt, och numera Emmaus vägg.

Notera en viktig sak, innan ni ger er i kast med sprejburkarna: tillstånd behövs!

Muslimsk begravningsplats och omskärelse av pojkar

På Nyans Facebooksida har diskussionerna i helgen varit ivriga. Två ämnen har engagerat: dels Anders Erikssons förslag om en muslimsk begravningsplats, dels ÅHS styrelse som diskuterade omskärelse av pojkar.

En sak kan konstateras om dess båda ämnen: de triggar igång rasistiska åsikter (Nyan har tagit bort en del av kommentarerna).

Religion och religiösa/kulturella seder tar inte fram den bästa argumentationstekniken. På Nya Ålands Facebooksida är det få som faktiskt kan något om muslimska begravningsritualer eller om omskärelse. Däremot är det många som formulerar en åsikt – okunskap gör som bekant åsikter enklare att odla.

Ett stort problem i diskussioner som de här, är att få orkar involvera sig. De goda människornas tystnad är ondskans största möjlighet. Därför går dagens ros till Sofia Stenroos som sakligt argumenterade emot de åsikter/fördomar som behövde ifrågasättas.

Sexism i skolan ett problem

Sextio procent av flickorna i Mariehamns högstadieskolor uppger att de upplevt sexuella trakasserier. Mer än en tredjedel av pojkarna svarade ja på samma fråga, och mer än en femtedel av flickorna hade upplevt sexuellt våld.

Det är horribla siffror, vilket också Mariehamns stads insett. Skolorna ska nu börja arbeta med värdegrundsfrågor och har anlitat jämställdhetskonsulten Malin Gustavsson för att komma åt sexismen i skolorna. Det här berättade Nyan om i söndagens tidning.

Det är förstås bra att man inser situationens allvar. Mobbning är något man sedan många år arbetat mot, och sexuella trakasserier är minst lika allvarligt. Om så många elever känner sig sexuellt trakasserade betyder det att vardagen i skolan inte är helt enkel att ta sig igenom.

Gustavsson menar att sexuella trakasserier är ett resultat av förväntningarna på hur pojkar och flickor ska vara. Sexuella trakasserier riktar sig mot könet och begränsar både pojkar och flickor att vara som de vill, oberoende av kön.

Att jobba med värdegrundsord är säkert gott och bra. Det som ändå viktigare är skolornas signal till eleverna: vi tar det här på allvar, din kropp är din och du har defintionsrätten.