DELA
© Nya Åland

Så slår nya landskapsandelarna

Bättre förutsättningar för likvärdig service, en morot för att minska antalet kommuner och inbesparingar för landskapet. Det är huvuddragen i förslaget till nytt landskapsandelssystem som regeringen klubbade i morse.
Nu är det klart, förslaget till nytt landskapsandelssystem. De två största skillnaderna från det nuvarande systemet är dels att en betydligt högre del av andelarna, cirka 45 procent mot dagens 10 procent, utgörs av en inkomstutjämning i form av skattekomplettering och dels att man tagit bort det trappstegssystem där en enda ny invånare i en kommun kan leda till att andelar rasar.

Det nya systemet består av två delar, inkomstutjämning (45 procent) och kostnadsutjämning (55 procent).

Inkomstutjämningen innebär att kommunerna får en komplettering som bygger på skattekraften. Avsikten är att jämna ut skillnaden mellan en enskild kommuns skattekraft och samtligas skattekraft med 95 procent. Skattekompletteringen har höjts efter att förslaget varit ute på sin andra remissrunda.

– I praktiken betyder det att en kommun som har hög skattekraft bidrar till att de lägre får mer, säger finansminister Mats Perämaa (Lib).

Han betonar att samtliga kommuner får behålla alla sina skatteinkomster och att det också i fortsättningen ska löna sig att arbeta politiskt för att locka till sig företag och samfundsskatter.

De kostnadsutjämnande landskapsandelarna bygger på en kommuns verkliga kostnader för grundskola, träningsundervisning, socialvård och, om några år, för den samordnade socialtjänsten. Andelarna är inte öronmärkta, kommunpolitikerna får en klumpsumma och styr själva över hur resurserna fördelas.

Läs mer i torsdagens papperstidning eller i e-Nyan!