DELA
© Nya Åland
Foto: Joakim Holmström

Regler för AT-läkare slår hårt mot ÅHS

Nitton månaders AT-tjänstgöring skärs ner till maximalt nio månader.

Det nya EU-direktivet slår hårt mot ÅHS som i dag har nio AT-läkare anställda. Nu hoppas man att de läkare som redan jobbar får tjänstgöra tiden ut.
Det nya EU-direktivet – som redan har trätt i kraft – innebär att de läkare som gör den obligatoriska allmänna tjänstgöringen (AT) för att få sin läkar-legitimation inte längre får tjänstgöra fullt ut i någon annan stat i EU än den egna.

ÅHS har under många år tagit emot AT-läkare från Sverige via Akademiska Sjukhuset i Uppsala. För tillfället fullgör nio AT-läkare sin tjänstgöring under nitton månader på sjukhuset.

Men när Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell besökte Åland nyligen hade hon en överraskning i bagaget. Enligt direktivet får AT-läkarna tjänstgöra högst nio månader i ett annat land.

För många EU-länder innebär det en fördel eftersom de kan ta emot AT-läkare från utlandet under nio månader. Men för Åland blir det en förlust.

– Visst blev vi besvikna när vi fick veta det här, säger chefläkare Jaana Lignell.

Får stanna tiden ut?

De specialiteter som försvinner i och med direktivet för ÅHS del är psykiatri och primärvård medan inremedicinska och kirurgiska specialiteterna ryms in i den nya ramen.

Den högsta prioriteten är nu att de nio AT-läkarna får fullgöra sin tjänstgöring trots direktivet.

Har ni fått något löfte om det?

– Vi diskuterar med Socialstyrelsen och Akademiska och vi räknar med att de får fortsätta.

Men, säger hon – nu måste ÅHS göra upp en plan för hur läkarbemanningen ska se ut i framtiden.

– Vi behöver sätta oss ner och diskutera det här i en arbetsgrupp.

Att EU-direktivet har trätt i kraft försvårar arbetet, konstaterar hon, och därför är det osäkert om det alls går att påverka i någon riktning.

Allt annat blir dyrare

Vilka alternativ ser du?

– Ett alternativ är att vi anställer AT-läkare på nio månader i stället för på 19 månader. Vi tittar också på ett finländskt alternativ, en särskild allmänläkarutbildning som ger EU-kompetens. Då kan vi få hit studerande som utbildat sig i till exempel Finland, Sverige eller Polen.

Det som Jaana Lignell redan nu kan säga är att alla alternativ till dagens AT-system sannolikt gör det dyrare för ÅHS.

– Men ännu är sista ordet inte sagt.

Frågan om att begränsa ÅHS möjligheter att få AT-läkare var aktuell första gången 2011 när inget EU-direktiv ännu var aktuellt.

Möte nästa vecka

Social- och hälsovårdsminister Wille Valve konstaterar att ÅHS blir mindre attraktivt som AT-sjukhus i och med direktivet. I dag står AT-läkare i kö till svenska sjukhus.

– Vi har bokat in ett möte nästa vecka med företrädare för svenska statsmakten.

Han har tänt den gula varningslampan men ännu lyser inte den röda, säger han.

– Det är bekymmersamt och man kan inte överskatta betydelsen av AT-läkarnas kompetens. Utan dem måste vi ta fram ett annat arrangemang och vi måste se till att det finns resurser för det. Men det är ännu en öppen fråga. Jag är än så länge försiktigt optimistisk.