Nu måste vi hjälpas åt!
ÅCA är tvunget att igen sänka det pris man betalar till våra mjölkproducenter. Lönsamheten har för mjölkbönder redan passerat smärtgränsen, hela näringen är hotad. ÅCA-styrelseordföranden hittar ingen lösning till situationen och kan bara svära åt krisläget. Jordbrukskris drabbar hela Europa och franska bönder demonstrerar, barrikaderar vägar med gödsel och brinnande bildäck. Vad kan man göra, hur löser man situationen?
Nu måste vi alla hjälpas åt! Vi kan inte låta vårt åländska jordbruket gå under! Livsmedelsproduktionen är viktigt, men maten kan även skaffas via import. Ett nytt dimension, där jordbruket kommer att ha ett avgörande betydelse, är vid miljön och nationalekonomin. Landskapsregeringen har fastställt strategin till hållbart samhälle och Finlands nya regering planerar bio-ekonomi för framtiden. Bägge har som närmaste mål energisjälvförsörjning, ersätta importerade fossila bränslen med biobränslen och alternativa energikällor, vända handelsbalansen och stoppa klimatförändringen. Jordbruksenheterna har absolut de bästa förutsättningarna att ta till bruk småskaliga energilösningar. Man har exempelvis räknat att i Finland kan man ta från åkerarealen högst en fjärdedel till bioenergiproduktion. Växtmassan tillsammans med gödseln skulle alstra 15 terawattimmar per år, motsvarande ett stort kärnkraftverk.
Kvoterna är slopade, priserna sjunker, stöden minskar – man måste på något vis få lönsamhet till näringen. Det gäller nu att se efter utgifterna, satsa på produktutveckling och framförallt till marknadsföringen, med sikte på export.
Det finns ett undantag bland europeiska länder som inte har drabbats av jordbrukskris, utan tvärtom expanderar med jordbruksproduktionen och livsmedelsexport. Det är Danmark. Hela livsmedelsexporten i Danmark har växt till svindlande 17% av totalexporten. Hotell- och restaurang-branschen har sedan 2008, när finanskrisen började, växt hela 12% och skapat 10 000 nya arbetsplatser. De nya, unga kockarna började redan på 1990-talet ifrågasätta det trista mat med råvaror från effektivitets jordbruket och franska kökets dominans. Man satsade på kvalité och framförallt till ekologiskt producerade råvaror samt till det genuina danska köket. Restaurangen “Noma” i Köpenhamn har varit fyra omgångar världens bästa och bland alla restauranger där finns 15 med Michelin-stjärnor. Ekologiskt baserad matproduktion har också spridit sig till färdigmat- och konservindustrin. Danskarna äter ekologiskt mat mest i världen. Andel ekologisk mat som säljs i butikerna är redan 7,6% och ökar hela tiden.
Man kunde satsa på hela Åland på ekologiska råvaror, produktutveckling som följer världstrender, som exempel mjölkbaserade hälso- och mellanmålsdrycker, och på genuin matkultur. Intensifiera samarbete med jordbrukare, livsmedelsindustrin, våra berömda kockar, Nordisk Mat, branschorganisationer som Skördemarknaden, offentliga sektorn – skapa en megatrend för åländsk mat med ekologiska och GMO-fria produkter och anlita på de bästa marknadsföringsgurun och trendskapare. Det krävs stenhård engagemang, men det kanske lyckas!
Rauli Lehtinen
