DELA

Villkorligt för sexuellt tvingande

Fyra månader och 20 dagars villkorligt fängelse. Det blev straffet för den man som av tingsrätten dömts för tvingande till sexuell handling.
Men rätten var inte enig.
Händelsen inträffade på Strandgatan i oktober 2009. Klockan var strax efter fyra på natten då en man och en kvinna på väg hem från krogen träffas på den östra gång- och cykelbanan nedanför Stadsbiblioteket. Därefter går deras berättelser isär.
Kvinnan säger att mannen sagt att hon inte ska springa iväg. Själv uppger han att han sagt till kvinnan att hon är söt och att han ska ta med henne till Finland. De är båda eniga om att han därefter tar ett kraftigt tag om hennes armar.
I avgörandet skriver tingsrätten att mannen med hot eller våld tvingat kvinnan till sexuella handlingar. Han har tagit tag i hennes armar och försökt kyssa henne på munnen. Dessutom har han visat sitt könsorgan. Mannen har vid flera tillfällen under händelsen sagt att han kommer att följa efter henne om hon springer.
Ord stod mot ord i målet och tingsrätten har, för att kunna avgöra målet, försökt bedöma parternas trovärdighet i de fall deras redogörelser skiljer sig åt: ”En trovärdig utsaga av målsägaren kan vid förekomst av tillräcklig stödbevisning vara tillräcklig för en fällande dom. Den omständighet att målsäganden möjligen framstår som mer trovärdig än svaranden kan inte i sig anses vara en tillräcklig bevisning för fällande dom”.
Åklagarens straffyrkande var att mannen gjort sig skyldig till våldtäktsförsök alternativt försök till sexuell handling. Tingsrätten dömde mannen till fyra månaders villkorligt fängelse för tvingande till sexuell handling. Prövotiden går ut i augusti 2013. Mannen ska också betala 5.500 euro för psykiskt lidande samt ersätta kvinnans rättegångskostnader på drygt 2.700 euro.


Skiljaktig
Tingsrätten var inte enig om avgörandet. Ordföranden, tingsdomare Gustaf A Nymalm, anser att kvinnans berättelse inte kan anses vara så tillförlitlig att man på basen av den kan bifalla åklagarens åtal om sexualbrott.
Läs mer i papperstidningen!

Annika Kullman