DELA
© Nya Åland

Vill stoppa genväg till jordförvärv

Landskapsregeringen måste genast införa villkor som hindrar personer utan hembygdsrätt att ta genvägen via aktiebolag för att få tillgång till hus vid strand, säger landskapets nya administrationschef Sören Silverström.
– Vi kan inte fortsätta så här.
Med ”så här” menar han fallet Brändö Baggholma som Nya Åland berättade om i går. Och det är inte det enda – under de senaste åren har flera fall inträffat där personer utan jordförvärvsrätt har tagit omvägen via aktiebolag för att få tillgång till hus vid stranden, något som de inte skulle ha fått som fysiska personer utan hembygdsrätt.
Sören Silverström är samtidigt landskapets chefsjurist. Han satt som sekreterare i den parlamentariska kommittén som efter att ha funderat länge kom med sitt betänkande i april i år.

Fråga om trovärdighet
Han har sin inställning klar:
– Det enda rätta är att införa villkor som gör det omöjligt att utan landskapsregeringens tillstånd överlåta aktier som berättigar till en tomt med byggnad. Man bör behandla besittning genom aktier på samma sätt som man behandlar fysiska personers ansökningar om jordförvärv. Annars urholkas systemet. Det är både en fråga om likabehandling och om att bevara systemets trovärdighet.
Har inte systemet redan urholkats?
– Problemet är att landskapsregeringen hittills enbart tittat på den formella biten, alltså om aktiebolagets hemort är Åland och om styrelsemedlemmarna har hembygdsrätt till minst två tredjedelar. Det säger mycket lite om vem som kommer att besitta det som det är frågan om, och det räcker inte till för att uppfylla jordförvärvslagens syfte.

Verktygen finns redan
Sören Silverström menar att lagen redan innehåller de verktyg som behövs.
– Jordförvärvslagstiftningen är intresserad av vem som i sista hand sitter på en fastighet.
Han anser att landskapsregeringen omgående bör införa en konsekvent praxis.
Under den senaste tiden har ett annat fall debatterats i medierna – Crosskeys vd Carita Weiss köp av strandtomt för fast bosättning i Järsö på mark som kommunen planerat. Hon och hennes man nekades rätt att köpa tomten med hänvisning till att de bott för kort tid på Åland.
Men om makarna bildar ett aktiebolag med en styrelse bestående av två tredjedelar ålänningar med hembygdsrätt så får de köpa tomten?
– Ja. Men jag anser att vi inte kan fortsätta så här. Villkor måste skrivas och allmänheten måste få reda på dem.

Politisk fråga
Sedan är det upp till politikerna om de vill ändra på lagstiftningen.
– Det som brådskar är likabehandlingsprincipen, vem som i sista hand fått rätt till förvärvet och på vilka villkor. Om vi låter det vara så finns det en risk att vi uppmuntrar en utveckling där man via aktiebolag hittar olika genvägar.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax