DELA
© Nya Åland

Vill ha rikskabel för 40-60 miljoner

Jan Kahlroth, vd för Kraftnät Åland ab, håller inte med om att Åland kan spara 30 procent el utan allvarligare störningar.
– 3-5 procent kan sparas in, inte mer, säger han.
I fredags skrev Nya Åland, utgående från preliminära slutsatser som drogs på storövningen förra veckan, att Åland skulle klara av en 30-procentig minskning av energiåtgången ifall det skulle bli långvarigt brott på Sverigekabeln och bränsletillförseln utifrån skulle strypas.
Efter avslutad övning kom ledningen fram till att det nog skulle gå, men att man inte skulle nå upp till riktigt 30-procent utan att behöva stänga av eltillförseln tidvis i olika områden. På det sättet skulle industrin, där de stora enskilda förbrukarna finns, tvingas stänga eftersom produktionen inte skull kunna pågå utan avbrott.
– Min slutsats är att Åland drabbas av allvarliga störningar med en 30-procentig nedskärning.


”Bara 3-5 procent”
Det är stor skillnad på 30 procent och de 3-5 procent som Jan Kahlroth ger som gräns för inbesparingar utan problem. Här kommer kraftbolagets strävan in – att redan nu börja arbeta för att Åland ska få behovet av reservkraft tryggat en gång för alla.
– Vi diskuterar en kabel österut för att täcka behovet för framtiden. Då får hela Åland el oberoende av elavbrott på Sverigekabeln.
Nyligen satsade Kraftnät Åland pengar på ett reservkraftverk i Jomala Ringsböle, en satsning på 15 miljoner euro av vilket staten bekostade 40 procent.
Var det en felsatsning ifall man redan nu behöver en Finlandskabel som ju var på tal redan då?
– Nej. Men vi måste bygga på med mera kapacitet. Förbrukningen ökar hela tiden, och antingen behövs det två gasturbiner till eller kabel.


Som en Föglötunnel
Det är i så fall ingen billig satsning. Man har tidigare kalkylerat med 40-60 miljoner euro för en kabel österut.
Som en tunnel till Föglö ungefär. Är tryggheten faktiskt värd alla de pengarna?
– Om elen bryts så är den ju borta. Då fungerar inte vindkraften heller.
Ändå visade övningen att det går att spara el, och att en stor del av allmänheten på frivillig väg var med på att dra ner elkonsumtionen åtminstone för ett dygn.
Kan man inte spara in på elförbrukningen så att vi slipper en dyr kabel till?
– Säkert kan sparandet utvecklas. Men förbrukningen ökar varje år med 1,8 procent, och sparivern verkar inte finnas inbyggd.


Gick ner på kvällen
Jan Kahlroth håller med om att samhället kunde styra elförbrukningen hårdare genom både morot och piska, men att det inte räcker.
– Under elspardagen såg vi att folk är villiga att medverka. Kurvorna visar att elförbrukningen visade en minskande trend speciellt på kvällen, så det var kanske mest privatpersoner som sparade el.
Närmare detaljer om sparresultatet är svåra att ge, uppger han.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax