DELA
© Nya Åland

Vi behöver ljus för att må bra

Många människor är tröttare än vanligt den här årstiden. Vi behöver dagsljus för att må bra. Några procent av befolkningen drabbas av vinterdepression och behöver medicinsk hjälp för att orka.
Man skiljer på vintertrötthet och vinterdepression enligt Eva Eriksson, specialläkare i psykiatri vid Ålands hälso- och sjukvård. Såväl vintertrötthet som vinterdepression är vanligare bland kvinnor än män. Det kan kan ha med hormonella orsaker att göra, men också med det att depression över huvudtaget drabbar kvinnor oftare än män. Vintertrötthet drabbar många.
– De som känner sig vintertrötta söker sällan behandling. Vinterdepression däremot leder till olika former av funktionsnedsättning vilket gör att man söker hjälp.
Höst- och vinterdepression eller SAD (Seasonal Affective Disorder) drabbar en viss del av befolkningen varje år. Olika undersökningar i olika delar av världen visar att det drabbar 0-10% av befolkningen

Återkommande
Även på Åland söker människor behandling för vinterdepression.
– Det kan också vara så att man söker hjälp för andra symptom på psykisk ohälsa och så kommer man under behandlingens gång underfund med att det också finns en årstidspåverkan.
Vinterdepression börjar ofta i tidig vuxen ålder.
– Det brukar gå något år innan man ser regelbundenheten.
Eva Eriksson berättar att patienterna inte alltid märker årstidsbundenheten själva.
– Ibland är det någon anhörig som kan se mönstret, att depressionen återkommer under vintern och uppmanar den deprimerade att söka hjälp.
Det finns några symptom som är typiska för vinterdepression och som skiljer den från annan depression.
– Ökat sömnbehov och trötthet dagtid är vanligt, samt ett sug efter kolhydrathaltig mat med ökad viktuppgång som följd. Det kan också finnas ett ökat alkoholintag.

Lindring finns
Det finns flera sätt att få lindring både mot ”vanlig” vintertrötthet och mot vinterdepression.
Endel skaffar sig en ljuslampa, med ett extra starkt och vitt ljus som kompenserar bristen på dagsljus. I handeln finns också så kallade gryningslampor, en lampa man har bredvid sängen som tänds en tid innan man skall vakna och sakta ökar i ljusstyrka. Lampan hjälper den vintertrötta att vakna genom att härma gryningsljuset.
Att motionera och röra sig utomhus när det är ljust hjälper oss att bli piggare. Mörk choklad innehåller också faktiskt en ämne som hjälper mot trötthet och ökar välbefinnandet.
– Men då många vinterdeprimerade patienter har problem med övervikt så är choklad ingen bra behandling.
För vinterdeprimerade finns hjälp att få från sjukvården.
– I första hand rekommenderas ljusterapi i ett särskilt ljusterapirum. Antidepressiv medicinering med serotoninpåverkan har också visat sig vara effektiv.

Hjärnans sömnmedel
Tidigare ansåg man att vinterdepressionen främst berodde på melatoninhalterna i hjärnan. Ljuset är nödvändigt för att reglera bildandet av melatonin i hjärnan. Melatonin är hjärnans sömnmedel. Det produceras nattetid och när vi befinner oss lång tid i mörker.
– Nu är man mer inne på att såväl serotonin som melatonin ligger bakom vinterdepressionen. Flera undersökningar tyder på det.
Serotonin är ett ämne som bland annat är inblandat i styrningen av vår sömn, vakenhet, aggressivitet, aptit och sexuell lust. Depression anses bland annat bero på en störd balans i serotoninsystemet.
Intressant nog verkar det finnas en genetisk tendens till anpassning.
– Samer som bott längre än övriga nordbor på våra breddgrader lider inte inte lika mycket av vinterdepression som andra.
I det agrara samhället var människan naturligt aktivare under sommaren. Då fanns mycket arbete att göra utomhus.
– Man var längre uppe sommartid när det fanns naturligt ljus och sov mer under vintern. Idag förväntas människan vara som mest aktiv på hösten. Hösten är en lång sammanhängande arbetsperiod utan ledigheter. Arbetslivet kräver annat av människan idag.

Ljusare tider
Själv märker Eva Eriksson att att hon har mer energi på våren.
– Jag märker inte så mycket mycket av ökad trötthet höst och vinter, men när våren kommer känns skillnaden. Jag går nog också och lägger mig tidigare på vintern.
Det gäller med andra ord att gilla läget. Ta vara på det lilla dagsljus som finns, skaffa mer på konstgjord väg om det behövs och känns det ändå som om du helst bara vill gå i ide – sök hjälp! De som håller ut och inte flyttar söderut belönas genom att barnbarnsbarnens barnbarnsbarn eventuellt har anpassats genetiskt för att bättre klara av mörkret.
Snart, den 21 december, är det vintersolstånd och sen går vi mot ljusare tider.

KATARINA GÄDDNÄS

katarina.gaddnas@nyan.ax