DELA
© Nya Åland

Vem säljer fisk i höst?

Ingen vill ta över när Fiskkojans ägare går i pension.
Skolor, äldreboende och restauranger runtom på Åland riskerar bli utan fisk i höst.
– Det skulle vara väldigt synd om ingen tar över, säger Birgitta H Eriksson.
Hon är en av Fiskkojans många stamkunder som i höst kan bli tvungna köpa sin fisk på annat håll. Bröderna Olavi och Juhani Ilmanen, som grundade Fiskkojan för 19 år sedan, går i pension och företagets framtid är osäker.
– Åldern kommer emot. Kroppen orkar inte längre, säger Olavi.
I två år har man sökt arvtagare. Men utan resultat.
– Vi har skyltat och annonserat på nätet. Men som det ser ut nu så får vi riva i höst.

Stor leverantör
Fiskkojan har i dag tre anställda vid sidan om Olavi och Juhani. Ett minimum, speciellt under sommarmånaderna.
Turister och ålänningar kliver in i en strid ström in i den lilla försäljningsboden i Fiskehamnen. Juri Topoew har fullt upp att hinna med alla kunder.
– Affären är en guldgruva på sommaren, säger Olavi.
Det här är ändå bara en liten del av verksamheten. Det är som leverantör till skolor, butiker och restauranger runtom på Åland som Fiskkojan gör sin största insats. Sammanlagt får närmare hundra kök och återförsäljare sin fisk via Fiskkojan.
Varifrån ska de få fisk i höst?
– Jag vet inte hur de ska ordna det.

Svårt hitta köpare
Företaget är lönsamt och ryktet är gott. Ändå är det svårt att hitta intresserade köpare. Ingen av företagets egna anställda är beredda att ta över verksamheten. I alla fall inte ensam.
– Jag har inga pengar. Jag köpte hus istället, säger Juri Topoew.
Birgitta H Eriksson frågar sig om inte fiskebröderna Bergman i Geta kunde ta över. Men Hans Bergman är skeptisk när vi ringer och frågar.
– Vi är födda till fiskare, säger han.
Olavi Ilmanen lovar att priset inte behöver bli övermäktigt om någon är intresserad.
– Inga e de dyrt, inga.

Förändrade attityder
Nya Åland har tidigare skrivet om hur hundratals småföretag på Åland riskerar gå i graven när ingen vill ta över. Olavi Ilmanen känner väl till problematiken. Han märker hur attityderna till företagande förändrats.
– Snart får man väl åka till Estland för att serva bilen.
Själv trivs han mer än bra som företagare. Dagarna blir visserligen långa, men vad gör det när man trivs på jobbet.
– Det gör inget att det blir långa dagar. Jag njuter av det här, säger Olavi.
Tillsammans med Juhani jobbar han numera vecka-vecka. Han påpekar att arbetstiderna inte är värre än för dem som jobbar på sjön.
Vad ska du göra som pensionär?
– Jag tänker inte göra nånting. Möjligen klippa gräsmattan. Jag har jobbat hela mitt liv, säger Olavi och skrattar.

JENS FINNÄS

jens.finnäs@nyan.ax


Foto: FREDRIK TÖRNROOS