DELA
© Nya Åland

Vart femte akutfall har samband med spriten

Vi super mer under semestern. All statistik visar på en ökad spritförsäljning. På akuten hade ungefär 20 procent av patienterna under en slumpvis vald sommarvecka skadat sig på grund av sitt eller någon annans alkoholmissbruk.
Men den verkliga baksmällan väntar ofta först efter semestern.
Akutläkaren Petter Westerberg tog en närmare titt på en slumpvis utvald sommarvecka. Av de ungefär 240 fall som behandlats har ungefär 20 procent orsakats av alkohol.
I 20 – 25 fall var patienten berusad då han eller hon kom till akuten för att få vård, i lika många fall var det uppenbart att patienten hade varit berusad då olyckan inträffade.
– Och så finns det helt klart ett mörkertal också, säger Petter Westerberg.


Abstinens
Den akutbehandling som alkoholpåverkade behöver kan vara av olika slag. Kroniska alkoholister kan ha olika former av abstinensbesvär medan festdrickare kan ha fått skador och sår. Misshandelsfall förekommer också.
Under semestertiden spelar det heller ingen roll om det är helg eller vardag – folk dricker veckan runt. Under vintern är i alla fall vardagarna lugnare, berättar Petter Westerberg.
Missbrukarna kan vara både turister och ålänningar och är ofta helt vanliga människor. Problemet med en ökad alkoholkonsumtion under semesterperioden har två sidor. Dels ökar belastningen då människor behöver vård för skador som orsakats av alkohol, dels är bemanningen på sjukhusen sämre under semesterperioden.


Ett jätteproblem
Också Panos Dolgiras som är läkare vid den psykiatriska akutavdelningen på Grelsby sjukhus tror att drickandet eskalerar under semesterperioden. Både bland de som dricker mycket annars och bland de som är rätt avhållsamma under övriga perioder av året.
– Men man kan inte peka ut något särskilt samhällskikt.
Till Grelsby kommer bara de personer vars missbruk gått så långt att de måste avgiftas.
– Det vi ser här är bara toppen på isberget. Det finns jättemånga som sitter hemma i stugorna och dricker och aldrig kommer hit.
Många alkoholister eller människor med ett osunt förhållande till spriten lyckas hålla skenet uppe även om de egentligen har allvarliga problem. De sköter trots allt sina jobb och sitt social liv någorlunda, men är många gånger nära att tappa greppet.
Många är också rädda att söka hjälp – ingen vill stämplas som alkoholist i omgivningens ögon.


Svårt ta sig tillbaka
Som anhörig eller bekant till en alkoholmissbrukare är det bästa man kan göra att aktualisera problemet och försöka få personen i fråga att förstå att man har ett problem, säger Panos Dolgiras.
Varningssignalerna borde de flesta känna igen: rent berusningsdrickande, minnesluckor, ovilja att inse sitt problem, misskötsel av jobb och familj.
När semestern är över och man skall börja jobbet igen kan det uppstå bekymmer. Den fysiska avgiftningsprocessen går rätt snabbt men att komma tillbaks i normala vardagsrutiner efter en blöt semester kan vara knepigare
– Om man har haft en lugnare period och semestern gör att man trillar dit igen kan det bli svårt att ta sig tillbaka.


Inte en kultur
Varje återfall kan vara ödesdigert för en alkoholmissbrukare, konstaterar Panos Dolgiras som tror att det allra viktigaste vore att få tillstånd en allmän attitydförändring till alkohol.
Tyvärr finns någon sådan finns inte i sikte. Vår alkoholkultur är djupt rotad.
– Men egentligen är berusningsdrickandet är inte en kultur – det är en dålig vana!
En vana vars konsekvenser ofta förtigs; splittrade familjer, förlorade jobb, misshandel och självmord.
Finns det några ljuspunkter?
– Tyvärr inte vad jag kan se. Det enda jag tycker att är positivt att läkemedelsutvecklingen för att åtgärda suget efter alkohol går framåt. Men det har inte attityderna gjort.

FREDRIK SONCK