DELA
© Nya Åland

Vård utan gränser provas i sex månader

Under ett halvt år framåt pågår ett projekt mellan hemvården och hemsjukvården på Åland där man delar på servicen till de äldre klienterna i så mycket som möjligt. Ett samarbete där hemvården får medicinsk ansvar och där hemsjukvården kan värma mat och ta in post.
Eckerö, Geta, Vårdö och Kökar inledde ett samarbete med ÅHS i tisdags. Under sex månader ska man prova på så kallad sammanhållen hemvård, där hemvården och hemsjukvården ska samordnas. Lagstiftningen har satt stopp för samordningen tidigare, men nu har landskapsregeringen fått lov av övervakningsmyndigheten Valvira att genomföra pilotprojektet.

Byta tjänster
Det går ut på att effektivera utnyttjandet av personalens kompetens genom att byta tjänster mellan ÅHS och kommunerna. Delegeringen av det medicinska ansvaret är stötestenen, men nu kan den ansvariga läkaren i kommunen delegera vissa sjukvårdsuppgifter till en namngiven närvårdare inom hemvården.
– Vi gör det här för att möte det ökade vårdbehovet, säger ÅHS klinikchef Birgitta Hermans. Gruppen äldre ökar och hemsjukvården får mer och svårare arbete.
Allt fler klienter vill vårdas hemma så länge som möjligt trots ökande vårdbehov. Det innebär mer och svårare uppgifter för hemsjukvården men genom ett samarbete med hemtjänsten kan lättare uppgifter delas mellan ÅHS och kommunen.
Rent praktiskt går samarbetet ut på att närvårdarna som är anställda inom hemvården i kommunen ska få tillstånd att ge viss sjukvård, se vidstående lista, istället för att klienten ska vara tvungen att vänta på att ytterligare en person kommer för det. Hälsovårdarna och sjukskötarna inom hemsjukvården kan även göra sådana uppgifter som hemvården annars gör, till exempel värma mat, ta in post eller hämta ut recept för att på så sätt spara in tid för närvårdarna.

Utnyttjar resurser
Fördelarna för klienten är att det blir smidigare eftersom den person som är på plats kan göra det som behövs. Dessutom har det funnits en frustration hos närvårdarna inom kommunen som inte kunnat utnyttja de kunskaper de har.
I detta skede betalar kommunen och ÅHS sina egna anställdas löner utan att se på vilka extra kostnader som eventuellt kan uppstå. Men man för noga räkning över hur lång tid uppgifterna tar. Redan nu har man en uppfattning om vad viss saker kostar.
– Tidsmässigt motsvarar en insulininjektion en euro utgående från en närvårdarlön, säger Hermans
Nu lånar ÅHS också ut utrustning för exempelvis blodtrycksmätning. Efter projektet får man fundera på vem som ska betala vad.

Full potential
De flesta anställda inom hemvården är närvårdare, medan hemsjukvården har hälsovårdare och sjukskötare. För att få ta på sig ansvaret för att ge mediciner av olika slag krävs minst en närvårdarexamen. Alla närvårdare som vill får delta.
Nina Åberg från Vårdö arbetar på äldreboendet Strömsgården i Vårdö samtidigt som hon studerar till närvårdare enligt läroavtal. Hon tycker att projektet är positivt eftersom hon kan använda hela sin potential.
– Det vi lärt oss i skolan har vi inte fått utföra för att vi är kommunalt anställda.

Små kommuner i början
Inför projektet valde arbetsgruppen ut fyra kommuner.
– Vi ville ha en i söder , en i norr och en från skärgården,s äger Birgitta Hermans.
Man ansåg också att det var lättare att ha med små kommuner att göra under pilotprojektet även om flera större kommuner var intresserade.
– I Geta har vi mycket samarbetet redan, säger Britt Branér, äldreomsorgsledare i Geta-Finström. Men det nya är att det inte är så strikt uppdelat.
Om pilotprojektet faller väl ut blir nästa steg en lagändring som möjliggör samarbete.

Bromsar utgifterna
Några ekonomiska inbesparingar tror inte klinikchef Hermans att samarbetet leder till.
– Men det bromsar upp utgiftsökningen eftersom de äldre är en växande grupp.
Projektet avslutas den sista augusti.

Nina Smeds

nina.smeds@nyan.ax
n