Våldtäktsdomar ändras i hovrätten
Åbo hovrätt har förkastat alla våldtäktsdomar som Ålands tingsrätt avkunnat under 2000-talet – alla utom en som ännu väntar på hovrättsdomen.
Det är dyster statistik ur brottsoffrens synvinkel.
En sammanställning som ledande landskapsåklagare Jens-Erik Budd har gjort visar att 17 personer åtalats för våldtäkt och tvingande till samlag åren 2000-09 på Åland.
Av de 17 personerna har nio domar getts för våldtäkt och två för sexuellt utnyttjande eller sexuellt utnyttjande av barn, alltså mildare rubrik än våldtäkt.
Sex av de 17 personerna har friats i tingsrätten.
Tre nöjde sig
Så här har det gått i de fall där tingsrätten har dömt för våldtäkt eller tvingande till samlag:
Av de nio personer som dömts nöjde sig tre med domen medan sex personer lämnade in besvär till Åbo hovrätt.
Så här har hovrätten dömt:
Av de sex som anfört besvär har fem friats medan en ännu väntar på domen.
Lärare och elev
Jens-Erik Budd framhåller att det inte gäller specifikt för just Åbo hovrätt att förkasta våldtäktsdomar.
– Tröskeln är hög för fällande dom – ju grövre brottet är, desto högre är tröskeln. Och våldtäkter begås ju för det mesta utan att det finns vittnen.
Nyligen dömdes en manlig lärare av Ålands tingsrätt för att ha våldtagit en elev av motsatt kön. Huvudförhandlingen hölls bakom stängda dörrar och alla handlingar – stämningsansökan, domstolens motiveringar till domen och allt annat – hemligstämplades för 60 år framåt.
Lindrig dom
Inte ens lärarens och offrets ålder framgick. Det enda som är offentligt är att läraren dömdes till 13 månaders fängelsestraff, villkorligt.
– Jag yrkade på att han skulle få fängelse i 1,5-2 år. Straffskalan för våldtäkt är 1-6 år. Att döma en lärare som våldtagit en elev till 13 månader, alltså en månad över miniminivå, tycker jag är väldigt lindrigt.
Normalt sett bör domen för en våldtäkt som inte inneburit särskilt mycket våld ha varit strax under två år, konstaterar han.
Lät bli att överklaga
Men – något överklagande lämnades inte in från åklagaren trots att domen enligt honom var alltför lindrig.
Varför?
– Om jag hade överklagat så hade läraren kanske lämnat in motbesvär, och det kunde ha slutat med att hovrätten förkastade domen. Jag tyckte inte att jag kunde ta den risken.
Det var första gången under Budds 16 år inom det åländska rättsväsendet som en våldtäktsdom med en man som förövare och en kvinna som offer vunnit laga kraft. I de andra två domarna som vunnit laga kraft har offret i ett fall varit en man som våldtogs av en annan man och i det andra fallet var rubriken inte våldtäkt utan tvingande till samlag.
Med från början
Vad kan göras?
– Åklagaren kanske kunde gå in i polisutredningen från början för att sedan kunna åtala på alla punkter som man kan åtala på, säger Budd och refererar ett tidigare fall.
I målet fanns det två åtalade män och två offer, två flickor. De åtalade påstod att det var flickorna som hade kondomer med sig och att det hela därför var frivilligt från flickornas sida. Domstolen ansåg att det borde ha retts ut vems fingeravtryck som fanns på kondompaketen, och det står i domen att det hade kunnat vara till flickornas fördel om detta hade klarlagts. Åtalet mot männen förkastades.
Åtal mera sällan?
Leder de förkastade hovrättsdomarna till att åklagarna väljer att åtala mera sällan än nu?
– Vi åklagare har vår linje och tingsrätten och hovrätten har sin. Vi kan åtala på sannolika skäl medan en dom i tingsrätten ges på grunden utom allt rimligt tvivel. Brottsoffret måste enligt lagen hålla sig till sanningen, och en normalt funtad person utsätter sig nog inte för en våldtäktsrättegång annars.
En annan utväg – om än omöjlig i praktiken – är att göra så mycket motstånd att skador uppstår.
Gamla strukturer
Du yrkade på att rättegången mot läraren skulle vara öppen. Varför?
– Jag ville att bara offrets namn skulle hållas hemligt och att allt annat skulle vara offentligt. Varför är det så skamligt att bli utsatt för våldtäkt? För förövaren är det naturligtvis en skam, men varför för offret?
Enligt honom bidrar hemligstämplingen till att gamla strukturer består eftersom debatten inte kan föras öppet som i Sverige där rättegångarna inte är hemliga.
Har försökt
– I ett av de tidigare fallen vände jag mig till Högsta domstolen för att få en hovrättsdom prövad eftersom jag tyckte att brottsoffren inte fått en rättvis rättegång. Men domstolen tog inte emot det.
