Uppåt för Ålands ekonomi
Ålands bruttonationalprodukt (BNP) är första gången någonsin högre än en miljard.
Den åländska ekonomin i absoluta tal är nu antingen lika stor som eller större än 42 av väldens stater.
Under år 2006 tog den åländska ekonomin ett ordentligt kliv uppåt och expanderade med 3,5 procent. För första gången någonsin passerade därför Ålands BNP den så kallade euromiljardvallen för att i slutet av året vara närmare 1,1 miljarder euro.
Det konstaterar Åsub i sin färska konjunkturrapport som förutspår att ekonomin detta år kommer att ta ytterligare ett kliv uppåt.
– Åland gynnas för närvarande av det allmänt goda internationella konjunkturläget, skriver Åsub i ett pressmeddelande och konstaterar att den ökade internationella handeln och den växande konsumtionen ger goda tillväxtmöjligheter för det åländska näringslivet.
Internationell instabilitet
– En källa till oro är dock den senaste tidens instabilitet på de internationella kapitalmarknaderna och nedgången på den amerikanska fastighets- och bolånemarknaden, skriv Åsub i sitt pressmeddelande men tror att en eventuellt mer negativ internationell utveckling inte påverkar den aktuella prognosperioden utan slår igenom först i slutet av det här året.
Den åländska ekonomin i absoluta tal är nu antingen lika stor som eller större än 42 av väldens stater, bland dem hittar man till exempel San Marino, Maldiverna och Seychellerna.
Åsub konstaterar vidare att färjnäringen nu utvecklas positivt och offensivt men att rederinäringens andel trots det har sjunkit från 40 procent till cirka 30.
Stark rederinäring
– Rederiernas minskande andel av den åländska ekonomin skall inte tolkas som att de nödvändigtvis blivit mindre viktiga för Åland. Den långsiktigt snabbast växande delen av näringslivet är nämligen kvalificerade tjänster inom bank- och försäkring samt olika typer av företagsservice. Detta är en branschgrupp vars verksamhetsförutsättningar skulle se betydligt sämre ut utan en ekonomiskt stark rederinäring, skriver Åsub som också har tittat på utvecklingen inom den offentliga sektorn.
– Utvecklingen är fortsatt rätt stabil, om än inte alls så expansiv som under åren kring och efter millennieskiftet. Detta gäller dock främst landskapsekonomin, med en förhållandevis stabil klumpsumma och en under de närmaste åren växande s.k. skattegottgörelse. Den kommunala ekonomin är betydligt svagare. Flertalet av de åländska kommunerna dras för närvarande med budgetunderskott, konstaterar Åsub.
