DELA
© Nya Åland

Unga leder språkutveckling

Det är ungdomarna som driver på språkutvecklingen i dag. Förr tog de exempel av de vuxna, nu är det ofta tvärtom. Och alltmer sker på talspråkets villkor. Men än är allt inte tillåtet, inte i skriftspråket, säger språkvetaren Ulf Teleman, som föreläste i Mariehamn igår.
Hur låter den svenska våra barnbarnsbarn talar. Och vad används den till?
Kommer vi att förstå det våra barnbarnsbarn talar om?
På den sista frågan svarar professor Ulf Teleman glatt ”ja”.
– Men på längre sikt kan det finnas problem på samma sätt som vi skulle ha svårt att förstå den svenska som talades för 200 år sedan.
Ulf Teleman har varit professor i allmän språkvetenskap i Lund och i Roskilde. I går föreläste han i Mariehamn under rubriken om våra barnbarnsbarns svenska. Nya Åland träffade honom före föreläsningen.

Händer snabbt
Att svenskan förändras märker vi alla. Och det går snabbt. Teleman förklarar det, åtminstone till en del, med att tyngdpunkten flyttas från skriftspråket till talspråket. Det här beror mycket på tvn, där det talas mycket och spontant. Folk uppfattar detta som den egentliga svenskan.
– Det är spontanitet och naturlighet som gäller. De unga, som är en stark grupp, experimenterar och varierar. Då kommer också förändringarna snabbare. Förr tog ungdomarna de vuxna som modell, men nu är det nästan tvärtom, säger Teleman.

Och förbistras
Och vad leder detta till?
– Språkförståelsen i Norden minskar. Det som andra har avundats oss, att vi har kunnat använda vårt eget språk i kontakterna mellan svenskar, danskar och norrmän minskar i och med att språket förändras.
En språkförbistring i Norden, med andra ord. Den märks redan och Ulf Teleman konstaterar att Danmark redan har gått igenom den här utvecklingen, det är därför danska är så pass svårt för många.
– Danskan var lättare för oss att förstå för 100 år sedan än i dag.

Tappar domäner
Och vad används svenskan till framöver?
Teleman talar om domäner, olika områden där språket används. Hemma, på jobbet, på ämbetsverken, inom forskning, kultur, telekommunikation och så vidare.
Och det är ingalunda så att svenskan längre används överallt. Språket tappar domäner. Engelskan tar över forskning, naturvetenskap, popkultur, teknologi …
Skräckvisionen är att det finns kvar endast som hemspråk.
– Om vissa domäner uttrycks bara på engelska så tappar man i svenskan de ord som behövs för att uttrycka samma sak på svenska. Om allt inom naturvetenskaperna försiggår på engelska, hur skall då en naturvårdare kunna delta i miljödebatten?

Finlandssvenskan
Professor Teleman ser finlandssvenskarna som något av ett språkligt experimentfält. En minoritet som fortfarande har en del domäner kvar; svenska gymnasier, svensk teater, stark svensk litteratur.
– Men den befolkningsmässiga andelen minskar, folk gifter sig över språkgränserna. Vi vet hur det går, även om svenskarna i Finland är mycket starkare än finnarna i Sverige.
– Åland är viktigt för svenskans fortsatta framtid i Finland. Och självstyrelsen är viktig för att behålla Åland svenskt. Om man ger upp den så går det fort, befarar Teleman.
Han ser Åland som en verklig fästning och har funderat på och har en fundering om hur man kan stärka minoritetsspråken på bägge sidor Ålands hav.
– Man kunde ha någon form av dubbelt medborgarskap, så att man kunde garantera utbildning på svenska i Sverige för svenskarna i Finland, för finlandssvenskarna kan inte orka i längden med sina institutioner, och tvärtom för de finskspråkiga i Sverige. Nu finns inget för dem i Sverige.
Men Teleman är inte helt övertygad om att andra tänker i samma banor som han.
– Svenska Akademien räknar inte riktigt med den finlandssvenska litteraturen. Men Gustav III var fortfarande kung också över Finland.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax