DELA
© Nya Åland

Tror på AICIS miljöprojekt

– Vi har alla förutsättningar att uppfylla de mål vi ställt upp för miljöprojektet.
Så svarar liberala finansministern Mats Perämaa, ordförande i AICIS styrgrupp för projektet, på frågan om han är nöjd med utfallet efter det första året.
När landskapsregeringen beviljade 310.000 euro av Paf-medel för projektets första år i fjol var det tänkt att det skulle omfatta totalt tre år och kosta omkring en miljon euro totalt. När ytterligare 163.000 euro av Paf-pengar beviljades för i år framgick det samtidigt att tre år hade krympt till två och att det stora vetenskapliga symposiet, som skulle bli projektets grandiosa avslutning, hade ställts in eller skjutits upp.
Varför krymptes projektet?
– De mål vi har ställt upp kan uppfyllas med mindre pengar än det ursprungligen var tänkt med tanke på den ekonomiska situationen vi befinner oss i. Det finns också en viss osäkerhet beträffande Paf-medel framöver och vi är också osäkra på om vi har möjlighet att finansiera det stora symposiet.


Näringslivets insats?
I årets ansökan heter det att ”näringslivet finansierar projektet med minst lika stor summa som Paf-medel söks för, huvudsakligen genom lönekostnader, insatser för ett resurscentrum och arrangemanget Miljö- och Clean Tech-mässan”. Också i fjolårets ansökan sades samma sak.
Nu har landskapsregeringen stått för sin hälft – nästan en halv miljon euro.
Hur mycket pengar i euro och cent har näringslivet bidragit med hittills?
– Hela projektet startade från tankesmedjan Vision 2017 där samtliga politiska partier är företrädda och många tongivande politiker ingår. Enighet råder kring visionen att Åland ska positionera sig som ett miljösamhälle. För att nå det måste vi hitta ett sätt att jobba tillsammans med näringslivet. Vi anser att vi har hittat en gemensam grund.


Miljöteknik
Personligen ser han framför allt två bra saker i projektet: Dels det privata bolag – resurscentret – som ska sälja tjänster med miljöprofil, dels Clean Tech-mässan den 17 mars.
– I samband med det hoppas vi att finansiärer och företag ska knyta kontakter och börja göra affärer. Orsaken till att jag aktiverade mig i projektet var clean tech som näringsgren för framtiden. Det skulle vara lätt att få det att fungera på Åland.
Men hur blev det med euro och cent från näringslivet?
– Det är inte lätt att säga i euro och cent hur mycket näringslivet har bidragit. Men om näringslivet börjar göra affärer som en följd av projektet så är det bra. Varje arbetsplats som skapas – och det tror jag kommer att ske – gör att målsättningen om affärsutveckling uppfylls. Men det är förstås svårt att mäta.


”Gynnsam på sikt”
Mats Perämaa säger att projektet visar svårigheten med samarbete mellan det privata och det offentliga eftersom man kommer in från olika vinklar.
– Företagen vill tjäna pengar på olika projekt. Men jag tror som sagt att den offentliga finansiering som vi bidragit med blir gynnsam på sikt.
Om det är affärsutveckling på miljöteknikens område som eftersträvas, varför inte satsa på det i stället för att låta projektet spreta hit och dit?
– Affärsutveckling är den röda tråden. Men om vi kan övertyga vår omvärld att Åland är en grön ö så måste vi själva tro på det. Därför tror vi att satsningen på skolorna med fotografen Mattias Klum och idétävlingen är ett viktigt led i att övertyga oss själva om att vi är gröna. Och jag kommer att vara fullt nöjd när jag ser att näringslivet satsar i clean tech.


Redovisningen
I årets ansökan om medel hette det att redovisningen för 2009 skulle vara klar i februari.
Hur ser den ekonomiska redovisningen för det första projektåret?
– Styrgruppen har inget med den ekonomiska uppföljningen att göra, utan det har AICIS hand om. Jag vet att det finns preliminära siffror men jag har inte sett dem.
Borde man inte redovisa år ett innan man får pengar för år två?
– Sådana krav finns inte.
Vad tror du om det vetenskapliga symposiet – blir det av 2012 eller inte?
– Vi får se. När vi kommer så långt att vi vet om projektet på allvar leder till affärsutveckling tar vi ställning till fortsättningen.


För trovärdigheten
Mats Perämaa menar att det vetenskapliga behövs för att projektet ska bli trovärdigt.
– Om vi sköter våra kort bra så kommer en stor del av vår välfärd att basera sig på miljövänlig teknik. Vi har naturliga förutsättningar för det, därför vill vi i det offentliga bidra.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax