DELA
© Nya Åland

Tre olyckor på kort tid vid åländska vägbyggen

Tre olyckor vid vägbyggen på kort tid. En med dödlig utgång.
Kraven på säkerhets- och yrkesutbildad personal på vägarbetsplatserna på Åland är minimala.
Men trots bristerna finns det få åtgärder att ta till.
Inom loppet av mindre än en månad har det skett tre olyckor mellan personbilar och maskiner vid vägbyggen. I två av fallen, ett vid Nabben och ett vid korsningen Askuddsvägen-Lemlandsvägen förstördes endast fordonen och inga personer kom till skada.
Men vid en olycka i Sund för cirka tre veckor sedan omkom en person som körde rakt in i en stillastående grävmaskin. Den olyckan utreder polisen fortfarande och enligt polisen Peter Blomberg tyder mycket på att stark sol bländade föraren.
Polisen utesluter dock inte att brister vid vägarbetet ligger bakom. Sedan dödsolyckan inträffade har också landskapets trafikavdelning förbättrat säkerheten vid vägbygget i Sund


Finland ligger efter
Och just krav på yrkes- och säkerhetsutbildning vid vägbyggen är en bristvara på Åland. I Finland ställs det inga krav på utbildning för att köra maskiner som till exempel grävmaskiner vid vägbyggen, till skillnad från de andra nordiska länderna. Där är det dock inte under bestämmelse från stat eller myndigheter som det sker utan det är arbetsgivaren, facket och uppdragsgivaren som kräver att intyg finns.
Stig Janson, vägingenjör vid landskapets trafikavdelning som upphandlar vägarbeten åt landskapet och kommunerna, är medveten om att bristerna är stora och att fler borde vara utbildade.
– Självklart kan säkerheten bli mycket bättre. Den är inte tillräcklig och man borde ställa högre krav, säger han.


Införde böter
I slutet av 1990-talet införde Stig Janson ”arbete på väg”. En kurs om säkerheten för dem som jobbar vid vägarbeten och om säkerheten för bilisterna. Den kursen hålls fortfarande men bara vartannat år.
– Vid upphandling kräver vi att hälften av alla på arbetsplatsen ska ha gått kursen och kunna visa intyg på det. Att kräva att alla ska ha gått utbildningen är sådant som får ske efterhand, säger Stig Jansson.
För de som inte följer säkerhetsreglerna som lärs ut i ”arbete på väg”, som till exempel tydlig skyltning, får böter.
– Vi märkte att många som har gått kursen slarvar rejält. Därför gör vi oannonserade kontroller på vägarbetsplatserna för att säkerställa kvalitén. Det är tydligt att pengar talar för när vi införde böter såg vi skillnad direkt, säger Jansson.


Få utbildningsmöjligheter
Annars är initiativen till förändring få, och utbildningsmöjligheterna på Åland är begränsade. Endast på Ålands lantbruksskola anordnas det varje år en kurs. Det sker i samarbete med Ålands Schakt Ab, en av få entreprenör som arbetar för att utbilda sin personal.
Magnus Andersson, samordnare och maskintekniker på Upplands-Brogymnasiet, har vid fem tillfällen undervisat vid lantbruksskolan.
– Den kursen ska ses som ett steg i rätt riktning. Tills skillnad från i Sverige har ålänningarna mer maskinvana med sig i grunden tack vare mycket jordbruk. Men med det sagt så är det klart att det borde krävas mer från arbetsgivare och uppdragsgivare när det gäller både säkerhet och krav, säger han.

MARIA NYKVIST

maria.nykvist@nyan.ax