DELA
© Nya Åland

Svenskt bolag redo miljonsatsa på Åland

Ett biogasverk som skulle producera värme, el och gödsel från bioavfall, slaktavfall och sockerbetor vill svenska energientreprenören Nykomb Synergetics satsa pengar i på Åland.
Det handlar om en investeringen på cirka två miljoner, som dock står och faller med om rikets nya inmatningstariffer inkluderar landskapet.
Det är via Sverker Nyman, ursprungligen från Finström, som representanterna för Stockholmsbolaget Nykomb Synergetics vänt blickarna mot Åland.
Planeringsarbetet har pågått i ungefär ett år, och under förra veckan var Sverker Nyman och ingenjören Daniel Ingman på Åland för att informera branschfolk inom bland annat jordbruk- och fiskodling om sin idé.

Tusentals ton
En förstudie har gjorts för en eventuell kommande åländsk anläggning. I den har man räknat med cirka 8.000 ton substrat, råmaterial till verket, vilket skulle räcka för att få en lönsam biogasanläggning.
– Då har vi räknat in alla strömmar vi hittat nu på Åland, som bioavfall och slaktrester och rester från livsmedelsproduktion, säger Daniel Ingman.
Men bara avfallsströmmen på Åland räcker inte i dagsläget, det behövs mera råmaterial från till exempel jordbruket för att få i hop 8.000 ton. I förstudiens beräkningar ingår därför även sockerbetor som råmaterial. Skörden från cirka 70-100 hektar skulle täcka tilläggsbehovet.

600 kW värme
Anläggningen, med plats för bland annat lastning och lager, reaktor, efterlagring för rötslam och motorbyggnad, kräver ett markområde på cirka en hektar. Den skulle producera cirka 500 kilowatt el, cirka 600 kilowatt värme och därtill rötrester som kan användas som biogödsel.
– Biogasverket måste således placeras i nära anslutning till el- och fjärrvärmenät. Det handlar inte om någon jätteanläggning, men den är tillräckligt stor för att vara intressant, säger Sverker Nyman.

Politiskt beslut
Projektets genomförande är dock beroende av om Åland blir en del av rikets lagstiftning för hur utbyggnaden av förnybara energiformer ska stödas ekonomiskt. När Finlands regering kom med sitt lagförslag i mars visade det sig att Åland stod utanför. Sedan dess har diskussioner först på högsta politiska nivå.
– Inmatningstariffer, eller feed-in tariffen, betyder i princip att staten garanterar ett minimipris för det som produceras. För en anläggning som den vi planerar är det helt avgörande för att det ska gå att satsa, säger Sverker Nyman, som sätter sitt hopp till att politikerna ska lösa denna ”knut” som han kallar det.

Grön gödsel
Senast i fredags berättade Nya Åland om mötet mellan åländska näringsministern Jan-Erik Mattsson (C) och näringsminister Mauri Pekkarinen (C), där bland annat just inmatningstarifferna och vindkraft hade diskuterats.
– Jag hoppas verkligen att politikerna förstår hur viktigt det här är för klimatet och för Åland lokalt. Det skulle ge grön el, grön värme och grön gödsel, säger Sverker Nyman.

Lokalt bolag
Blir det ett klartecken i tariffrågan blir nästa steg att jaga investerare. Biogasanläggningen skulle vara en investering på cirka två miljoner euro. Planen är att starta ett nytt åländskt bolag där Nykomb Synergetics skulle vara en delägare tillsammans med lokala aktörer.
– Lokala intressenter är en förutsättning, det kunde till exempel vara dem som är med och levererar råvaran som jordbrukare och fiskodlare och sådana som har nytta av det vi producerar, exempelvis energibolagen, säger Sverker Nyman.

”Syster” i Lettland
Har Nykomb Synergetics erfarenhet av liknande projekt?
– Ja, vår styrka är att vi är både operatörer och riskkapitalister som varit länge i branschen. Vi är inte naiva och tror att vi kan göra stora pengar snabbt, men naturligtvis satsar vi bara om vi tror att det kan bli en bra affär, säger Deniel Ingman, som även berättar att man just nu har ett ”systerprojekt” på gång i Lettland.
– Där har vi kommit lite längre än med det åländska. I Lettland har de nyligen kommit till beslut om liknande inmatningstariffer för grön el.

ANNA BJÖRKROOS

anna.bjorkroos@nyan.ax