DELA
© Nya Åland

Svårare för alla att få assisterad befruktning?

Ingen, oavsett sexuell läggning, ska ha rätt till samhällsfinansierad assisterad befruktning om inte försök att bli gravid har gjorts och man har konstaterat nedsatt fertilitet.
Det förslaget ska ÅHS-styrelsen nu ta ställning till.
Vid styrelsemötet i november i fjol tog ledamöterna Gun-Mari Lindholm (Ob) och Camilla Gunell (S) initiativ till att också andra än heterosexuella skulle få rätt till assisterad befruktning bekostad av ÅHS av rättviseskäl.
I sin beredning konstaterar förvaltningschef Peter Rask att det finns få rättsfall som kan ge vägledning för hur lagen om assisterad befruktning från 2006 ska tillämpas. Han konstaterar att de svenska och finländska lagarna är snarlika och refererar till ett ärende som avgjorts i Umeå tingsrätt 2009. Ett lesbiskt par hade blivit tvungna att själva bekosta tre inseminationsbehandlingar innan de kunde få tillgång till samma behandling som heterosexuella par via landstinget. Samma krav ställdes inte på heterosexuella par.
Tingsrätten ansåg att diskriminering inte skett eftersom de två paren inte befann sig i en jämförbar situation. Ett heterosexuellt par måste försöka bli spontant gravida under tre år innan de fick behandlingen betald av landstinget.

”Bra avvägning”
Förvaltningschefen skriver i beredningen att han försökt basera beslutsförslaget på lagen och dess förarbeten. Efter att han gått igenom den finska lagstiftningen har han kommit fram till att Västerbottens landsting har gjort en bra avvägning mellan olika gruppers rättigheter och möjligheter.
Hans förslag är att ingen, oavsett sexuell läggning, ska ha rätt till assisterad befruktning där ÅHS står för kostnaderna såvida inte försök att bli gravid har gjorts och man har konstaterat nedsatt fertilitet.
Läs mer i papperstidningen!

Annika Orre