DELA
© Nya Åland

Svagt skydd i naturvårdslag

Den åländska lagen om naturvård utgör inget särskilt starkt skydd mot till exempel exploatering av berg för krossning till grus.
Oftast används områden som är utom synhåll för allmänheten som bergstäkter, men i en del fall har landskapsregeringen tidigare trätt in och försökt skydda utsatta områden från att tas i bruk.
Ett exempel är Bistorps stenåkrar i Lemland som ägaren ville krossa till grus för rätt många år sedan. Det slutade med att landskapet köpte in området för på den tiden rätt dyra pengar. Budet var 60.000 mark, markägaren ville ha 2 miljoner mark och kompromissen blev 200.000 mark.
Ett annat exempel är ett område som ligger strax intill det som Eklunds åkeri nu begär täkttillstånd för i Eckerö Kyrkoby. Markägaren fick nej av dåvarande miljöprövningsnämnden som ansåg att landskapsbilden skulle förfulas. Ägaren gick då gick vidare och fick rätt i Ålands förvaltningsdomstol.
Ett tredje exempel är Rankgården utanför Jomala – holmen som numera ägs av Mariehamns stad – där sprängningar gjordes för etablering av fiskodling. Företaget gick dock i konkurs innan verksamheten kom i gång, men en del av holmen är för evigt söndersprängd.
Ett fjärde exempel gäller norra Finbo i Eckerö som markägaren ville exploatera när Öresundsbron byggdes. Farleden går nära ön och markägaren ansåg att det hade varit bekvämt för grustransporterna, men landskapsregeringen sa nej med hänvisning till landskapsbilden. Den gången fick landskapsregeringen rätt i Högsta förvaltningsdomstolen. (ao)