DELA

Storskalig musselodling ska utredas

Ett stort, tredelat projekt kring odling av blåmusslor i den åländska skärgården har startats i dagarna.
Huvudman är landskapsregeringens miljöbyrå och hälften av finansieringen sker via EU.
Målet är att utreda möjligheterna för musselodling i stor skala i åländska vatten, uttryckligen i miljöns tjänst.
Frågan är: Kan musselodling vara ett sätt att ta upp fosfor och kväve ur vattnet via plankton, det vill säga musslornas föda, och minska övergödningen i och med att musslorna sedan skördas?


Ska utredas
Utredare för det första steget, som pågår fram till mitten av december, är tidigare fiskodlaren och biologen Torbjörn Engman i Kumlinge. I det första steget ska en fullskalig musselodling på cirka 100 tons produktion projekteras och budgeteras. Han ska dessutom reda ut hur de skördade musslorna kan användas.
– Förra hösten avslutade jag min lilla försöksodling med 3-4 ton blåmusslor och skrev slutrapport. Försöket visade att det går väldigt bra att odla musslor i åländska vatten, berättar han.


Med EU-stöd
Det nya projektet är en fortsättning – med den skillnaden att landskapsregeringen nu är delaktig. Arbetet görs i samarbete med Ålands fiskodlarförening och Pro Agria/Ålands hushållningssällskap.
Finansieringen sker med strukturstöd från Europeiska fiskerifonden (50 procent) och landskapsregeringen (50 procent). Projektet drivs i nära samarbete med Kristinebergs marina forskningscentrum som nyligen anlagt en stor musselodling i Kalmarsund.


Små reningsverk
Ännu kan utredaren inte säga ungefär vad en 100 tons musselodling skulle kosta att anlägga.
– Nej. Det är för tidigt att säga.
Om den stora försöksodlingen går bra blir det tredje steget att anlägga fler storskaliga musselodlingar på Åland.
Torbjörn Engman berättar att syftet i grunden är att vattenmiljön ska gynnas av de små reningsverk som musslorna egentligen är.
– Men för att miljöeffekten ska bli bestående kan ju inte musslorna bara läggas på land. Man måste kunna använda dem på något vettigt sätt. Och möjligheterna är både många och spännande!


Föda för många
Musslorna kan malas till hönsfoder, av EU klassat som ekologiskt. I Norge har försök gjorts med musselmjöl i stället för fiskmjöl som föda för odlad lax, och på det sättet sparas de globala fiskbestånden från utfiskning.
Dessutom, avslöjar han, har en fiskförädlingsfabrik visat intresse för att utveckla musselpasta av köttet som på så sätt kan bli människoföda.
– Musslorna är en enorm naturresurs i Östersjön som bara väntar på att utnyttjas, naturligtvis inom ekosystemets ramar.


Miljölagstiftning
Lokalt, i vattnet under odlingen, blir det ändå miljöpåverkan eftersom musslor ju är djur. Den åländska vattenlagstiftningen saknar stadganden om musselodlingar, och det blir nu Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets sak att fundera på om miljökonsekvensbedömning behövs för den storskaliga odlingen.
– ÅMHM har sagt att man kan ge svar inom några veckor.
Odlingarna beräknas tillsammans producera 200-400 ton musslor. Nästa höst kommer musslorna skördas och malas till musselmjöl för att användas till en utveckling av en testlinje med musslor från ostkusten som hönsfoder.


God reningseffekt
Erfarenheter från de två försöksodlingarna i Kalmarsund, med en årsproduktion på 200-400 ton musslor, beräknas ta bort 1-2 ton kväve per hektar och säsong – mer än fyra gånger större reningseffekt än hos en lika stor våtmark.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax